Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor 2 maj 1939 - Danmarks ekonomiska läge. Av E. G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor’
Först under krigs- och efterkrigsåren gjordes ansatser till en dansk
industri, som huvudsakligast producerade för den inhemska
marknaden. 1930-talets ekonomiska världskris gick förödande fram först
inom lantbruket och därefter såsom följd därav inom industrien, vars
största kund var att söka bland jordbruksbefolkningen. Uttryckt i
siffror sjönk produktionsindex 1931 till 80 och 1932 till 73;
arbetslöshetsprocenten, vilken 1931 var 17,o, steg 1932 till 31,7; jordbrukets
förräntnings-procent sjönk 1931 till 0,3 % och 1932 till — 0,4 %. Att komma ur denna
kris syntes nästan omöjligt.
Mot bakgrunden av dessa enorma svårigheter skall den danska
regeringens förtvivlade ansträngningar ses. Regeringen ansåg ined
rätta, att utan en sanering av jordbruket vore alla skyddsåtgärder
för industrien meningslösa. Men läget var penibelt. Å ena sidan
omintetgjorde eller åtminstone försvårade den engelska
antidum-pinglagen tillgripandet av statliga exportpremier; å andra sidan
fordrade länder, som importerade danska jordbruksprodukter, att få sälja
sina industrivaror, även om dessa skulle kunna framställas både
bättre och billigare i Danmark. Tyskland fordrade t. ex. för ett
inköp av jordbruksalster till ett värde av 100 kr. ett återköp av tyska
industrivaror för 120 kr. Det dansk-engelska varuutbytet, i vilket
export och import förhållit sig som 3:1 för Danmark, närmade sig mer
oeh mer ett pariförhållande. Med andra länder kunde egentligen
blott avslutas handelsavtal på basis 1:1 eller sämre, till stor skada
för den danska industrin. Ett yttrande på textilarbetarförbundets
kongress i Aalborg 1938 är betecknande för situationen: »För varje
oxe, som går söderut, blir en dansk textilarbetare arbetslös.»
En statistisk återblick på de senaste årens utveckling visar, att den
eftersträvade saneringen av jordbruket lyckats bäst.
Driftskostnaderna ha visserligen stigit gentemot 1936 och 1937, men mot denna
stegring svarar en betydligt större bruttovinst. Följande siffror äro
hämtade ur den landsekonomiska driftbyråns årsberättelse för tiden
1 juli 1937 t. o. m. 30 juni 1938:
„ , . Nettovinst Nettovinst
Egendomar pa: 1936/1937 1937/1938-
10 har...... 41 104
10—50 har...... 55 90
50 har...... 55 78
Som man ser, var stegringen av nettovinsten förhållandevis störst
vid egendomar på 10 har och förhållandevis mindre vid egendomar
på 50 har. Detta kommer även till uttryck genom
förräntningsprocen-ten för egendomar.
10 har 10—50 har 50 har alla gemensamt
1936/37 ..... 1,1 2,1 2,5 1,9
1937/38 ..... 2,7 3,5 3,0 3,8
Ännu bättre än av dessa siffror framträder den fortskridande
saneringen vid en genomsnittsberäkning av nettoinkomsten hos en
små-bonde (egendom på 7 har), hos en bonde på en medelstor gård (egen-
283
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
