Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Finland—Ryssland och Finland—Sverige. Av Hugo E. Pipping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nationellt ömtåliga sårbarheten. Riksdagsgruppernas delegerade ha av
regeringen informerats om dess åtgärder och ha givit sitt
obetingade stöd. En sådan enhetlighet och enhällighet är hittills,
okänd i Finlands hävder, ty både 1899 och 1918, då det gällde
allvar som nu, bröts fronten av olika skäl.
Finland torde också kunna anses förfoga över resurser, som
svara emot dess viljestarka beslutsamhet. Den militära
beredskapen har fungerat väl, trots att den redan satts på svåra
organisatoriska prov. Vad som brustit eller trutit har i avsevärd
utsträckning kunnat avhjälpas eller kompletteras. Landets produktionsliv
har dock förstås lidit av inkallningarna av manlig arbetskraft,
och av de hinder, som handelsblockaden ha rest.
Men utgångsläget är gott. Finland har goda och vidsträckta
handels- och kreditrelationer — »landet som betalar sina
skulder» kanske blir något mera än ett smeknamn av guffar Sam.
Självförsörjningen är nu en helt annan än vid det förra
krigsutbrottet, då vi voro direkt beroende av tillförsel från Ryssland.
Statsfinanserna äro förträffliga för att ej säga lysande. Den
ekonomiska offervilligheten vid teckning av frivilliga bidrag och ett
nödigbefunnet lån har varit utomordentlig. Allt tyder på att
Finland väl skall kunna bära de bördor, som ha pålagts och som
ännu förestå, och vi tro oss kunna påräkna bistånd av andra, där
det möjligen brister. Att Sverige härvidlag intager en
nyckelposition i flere avseenden, som leverantör, som transitoland och
kanske kreditgivare, behöver jag inte understryka.
Det är en offentlig hemlighet, att Sveriges bistånd redan tagits
i anspråk i stor utsträckning. Finlands neutralitet och
neutralitetsberedskap ha i den akuta krisen haft ett kraftigt stöd av
Sverige, både materiellt och diplomatiskt, både enskilt och officiellt.
Det har varit värdefullt, ja, oskattbart att veta detta. Varje stöd
som givits har utlöst känslor av glädje och tacksamhet och har
stärkt vår tillförsikt. Sveriges hittills gjorda insatser ha
tvivelsutan haft gynnsamma verkningar på förhandlingarnas gång.
Men så snart Sverige kommer på tal i denna fråga, växer
problemet vida utöver det, som denna akuta konflikt har att säga
oss. Det stiger fram bilder ur Sveriges och Finlands gemensamma
historia och även från det senaste århundradets. Det inställer
sig osökta paralleller med tidigare faser i Östersjöpolitikens
historia. Det reser sig framtidsproblem av stor bärvidd. Det är
inte längre detaljerna, som tränga sig på oss, utan alla de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
