Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Dagens frågor 24 nov. 1939 - Finlands utsikter att försvara sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
relativt lätt framkomligt, erbjuder det dock försvararen flera fördelar.
Först och främst kunna endast begränsade truppmassor föras fram
på detta frontavsnitt, varigenom angriparens numeriska övervikt
bortfaller. Finland kan därför ställa upp lika stora försvarsstyrkor
som Ryssland bakom gränsen vid Systerbäck. Vidare erbjuda de
talrikt förekommande sjöarna och vattendragen en naturlig
försvarslinje, som även kan försvaras av mindre truppstyrkor, om
huvudmassan av armén inte ännu hunnit fram. Försvaret av näset skulle
givetvis ytterligare effektiviseras och göras så gott som obrytbart,
om Finland där uppförde en verklig fästningsgördel, som kunde
motstå även den grövsta artillerield. Men också under nuvarande
förhållanden erbjuder näset goda försvarsmöjligheter, och det finnes
ingen anledning tro, att inte finländska trupper där skulle kunna
hålla stånd mot fienden t. o. m. mycket länge. Vad beträffar faran
för anfall från sjösidan, äro riskerna för en fiende på grund av
minfaran så stora, att möjligheten av en framgångsrikt genomförd
landstigning under kustbatteriernas spärreld är så gott som obefintlig.
Detta resonemang gäller även Finlands kustförsvar i övrigt.
Nästa frontavsnitt, där fienden kan tänkas rikta ett anfall mot de
finländska linjerna, är norr om Ladoga. Här erbjuder sig visserligen
ett större utrymme för fienden att utveckla sina truppmassor, men
terrängen är ytterst svårframkomlig och kommunikationerna äro i
motsats till förhållandena på Karelska näset mycket dåliga. Den
ryska järnväg, som kan komma i fråga för trupptransporter, ligger
på ett avstånd av hundra kilometer från gränsen. Trots detta måste
även detta avsnitt av försvarsfronten verksamt hävdas mot alla
angrepp, då fienden härifrån med relativt små truppstyrkor kan hota
östra flanken av den för Karelska näsets försvar erforderliga armén
och avskära en del av dess etapplinjer norrut.
De svårigheter, som uppställa sig för angriparen i området strax
norr om Ladoga, göra sig i än högre grad gällande ännu längre upp
mot norr. En fientlig invasion över den nordligaste delen av
Finlands östgräns skulle inte heller i början av kriget kunna inverka på
krigets gång i huvudavsnittet i söder. Men man måste dock komma
ihåg, att de naturliga hindren inte äro några absoluta hinder. De
kunna bereda fienden svårigheter, som fördröja hans frammarsch,
men ingen terräng är så oframkomlig att den inte småningom kan
forceras. Försvarsproblemet i norr kan icke anses löst med en
hänvisning till de oländiga terrängförhållandena. Det är tvärtom
troligt, att angriparen, om kriget i söder drar ut och inte synes leda till
avgörande, försöker genom ödemarkerna i norr rikta en stöt mot
försvarsarmén i söder. Tillsvidare äro dock fördelarna på
finländarnas sida och försvaret kan skötas av relativt fåtaliga
truppstyrkor.
Försvarsmöjligheterna äro emellertid inte uttömda med att fienden
genombrutit försvarslinjerna på Karelska näset. En invasion i syfte
att underlägga sig landet och definitivt bryta dess motståndskraft
måste rikta sig dels mot söder, där Finlands huvudstad och viktigaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
