Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 4. 14 februari 1959 - Från fackliga fronten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STOCKHOLM. Kvinnosektionen höll sitt
55:e årsmöte den 27 januari. Som
mötesordförande fungerade Eva Sterner. Styrelse- och
revisionsberättelserna föredrogs och godkändes.
I tur att avgår ur styrelsen var vice
ordföranden och kassören, båda omvaldes. Styrelsen
fick följande sammansättning: ordförande
Alfhild Johanneson, sekreterare Anna-Lisa
Linde-berg, kassör Elsa Karlsson, vice ordförande
Gerda Johansson, vice sekreterare Viola
Andersson. Suppleanter Linnea Källman och Anna
Carlsson. Revisorer Siri Johansson, Irma
Timan, suppleant Greta Wiklund, klubbmästare
Alma Wåler.
Efter mötesförhandlingarna berättade
sektionens ordförande Alfhild Johanneson om Albert
Schweitzer. Om läkaren, filosofen, musikern
m. m. men framför allt om människan Albert
Schweitzer. Denna goda och fina människa,
som uppoffrat sig hela livet igenom för andra.
Som ung reste han ut till Franska
Ekvatorial-afrika för att försöka lindra sjukdomar och nöd
bland infödingarna. Han startade sin
läkargär-ning under bar himmel tills han kunde
iordningställa ett hönshus till sjukstuga. Från
första dagen av hans ankomst stod långa köer av
sjuka och bad om hjälp. I åratal kämpade
Albert och hans unga hustru, sakta gick allt
framåt tills kriget obarmhärtigt jagade dem bort.
Så kom ett brev från Sverige, från Nathan
Söderblom, som inbjöd de båda att få vistas i
hans hem. Den ljusa förtröstan som varit så
rik hos Schweitzer hade fått en knäck. Men
Nathan Söderblom sporrade honom till nya tag.
Res ut och håll föreläsningar! — Och Albert
reste land och rike runt och pengar strömmade
in och när kriget var slut reste han tillbaka till
sina sjuka.
Nu är Schweitzer 80 år, nu har han många
läkare och präster till hjälp. »Mannen med den
kalla hjärnan och varma hjärtat» är nu känd
och uppskattad i hela världen.
Alfhild Johanneson berättade varmt och
innerligt och vi tackar henne för det strålande
framförandet och det idoga arbete hon nedlagt
för att ge oss en inblick i denne mans gärning.
f. d. sekreterare
— Civil- och tidningshandsättarsektionerna
höll fredagen den 30 januari gemensamt möte.
Civilsättarnas ordförande Helge Zachrisson
öppnade sammanträdet, som var anordnat i
samband med den utställning, vilken under
da
ELEVER från Skolan för
bokhantverk var
intresserade av den utställning
handsättarsektionerna i
Stockholm ordnade av
tävlingsalstren från
nordiska tävlingen.
gen hållits i klubblokalen. Över denna
nordiska tävling redogjorde Birger Johansson.
Annons- och bokomslagstävlingen var utlyst av
finska bokarbetarnas förbundssektion. Över
250 tävlingsförslag hade inkommit av kolleger
från hela Norden. Utställningen hade under
dagen besökts av flera yrkeskurser, bl. a.
Stockholms folkskolors yrkesskolekurs under ledning
av faktor P. G. Landberg, Skolan för
bokhantverk med faktor Dahlgren samt DN:s
yrkesskola under ledning av faktor Å. Jansson. De
yngre kollegerna fick här under sakkunnig
ledning en inblick i hur en annons och ett
bokomslag bör utformas. Mera om tävlingen med
pristagarnas namn har lämnats i Typtidningens
facktekniska nummer 22 1958.
Birger Johansson lämnade också upplysning
om att nästa nordiska handsättarträff kommer
att hållas i Stockholm under år 1960. Vi
räknar då med stor deltagaranslutning från såväl
Sverige som de övriga nordiska länderna.
Kvällens föredrag var betecknat
»Fotosät-taren — vår nye kollega». Den färgbildvisades
och redogjordes utförligt för av redaktör Axel
Janås. Vi fick här en bild av typografyrkets
»framtid». Det gemensamma med typografyrket
nu och när denna »kollega» kommer i mera
allmänt bruk här i Sverige, måste väl betecknas
som minst sagt revolutionerande. Redaktör
Janås, som studerat fotosättningen vid
arbetsplatser i USA, hade prov på annonser utförda
av denna maskin samt detaljrika bilder att visa.
Han talade vidare om allt det forskningsarbete,
som nedläggs i USA för boktryckarkonsten
och visade också bilder av dessa
forskningslaboratorier. Föredraget gav oss mycket att tänka
på och vid den diskussion, som följde vid
dukat kaffebord, där Janås välvilligt svarade på
frågor, kom åtskilliga problem fram i samband
med fotosättningen. Cebe
GÖTEBORG. Föreningen höll sitt första
möte för året torsdagen den 15 januari i
Folkets hus I-sal. Ordföranden Karl Persson
hälsade medlemmarna välkomna och önskade dem
god fortsättning på det nya året. Parentation
hölls därefter över avlidne medlemmen
Reinhold Nilsson.
Ombudsmannen rapporterade de sedvanliga
arbetsmarknadsrapporterna och en del fackligt
aktuellt. En skrivelse från en medlem angående
söndagsarbete upplästes och kommenterades av
Erik Andersson. Han fastslog bl. a. att regeln
om 24 timmars veckovila skall hållas i helgd.
Inlägg i debatten gjordes av P. E. Persson och
Gösta Johansson. Studieledaren redogjorde
sedan för vårens studiearbete.
Föreningen bjöd därefter deltagarna på kaffe
med dopp, under det lokalen ändrades om med
småbord.
Studierådet övertog därefter programmet och
inbjöd till fortsatt bikupediskussion om våra
mötesformer. Gösta Westerlund gjorde först
en introduktion över hur »bikuporna» arbetar
och föreläde dem sex frågor att besvara.
1) Att vi har lite folk på våra möten är väl
bekant? Stannar medlemmarna hemma på
grund av privata skäl? Eller därför att mötena
är tråkiga?
Vid genomgången var man rätt överens om
att det är många andra intressen som
konkurrerar med oss: television, radio, idrott, bilar,
för att ta några exempel. Vidare finns inte
samma problem för organisationen och den
enskilde att slåss för som tidigare. Under långa
perioder har bl. a. arbetslöshet och kriser
dominerat. De långa bostadsavstånden är också
en avgörande faktor för mötesfrekvensen.
2) PPP (en studiecirkel som letts av Sigvard
Cruse) har föreslagit att föreningen skall
upprätta en kontaktorganisation. Dvs. på varje
arbetsplats med mer än fem anställda utser
personalen en kontaktman som har skyldighet att
närvara på föreningens möten. De större
per-sonalerna utser minst en representant för varje
yrkesgrupp. Denne kontaktman skall
rapportera inför personalen vad som förekommit på
mötena. Vad anser Du om detta projekt? Skulle
det kanske bli lösningen på mötesproblemet ?
Svaret blev ett allmänt motstånd mot en
kontaktorganisation. Men däremot rönte ett
förslag från Cruse om en frivillig elitorganisation
på arbetsplatserna stort intresse. Genom att
skapa större förståelse för
fackföreningsrörelsen och på så sätt stimulera föreningsarbetet
skulle hela det demokratiska livet tjäna på
detta, menade Cruse.
3) Protokolläsningen — bör den helt eller
delvis slopas på mötena. Går det lika bra med
justeringsmän och eventuella beslut upplästa
ur protokollet?
Allmänt var man överens om vid borden att
protokolluppläsningen bör fortsätta, men man
borde kunna hoppa över en del oviktiga saker,
viss statistik osv.
4) Tror Du, att om vi lade mötestiden
omedelbart efter arbetstidens slut, ungefär vid 5
—halv 6-tiden, att vi då skulle få mer folk?
Här gick svaren isär. En stor del ville ha
kvar samma tider som nu. Återigen andra ville
gärna göra ett försök med tidigare mötestider.
Bl. a. framhölls att studiearbetet de senare åren
på ett undantag när, har haft sina
sammankomster omedelbart efter arbetets slut och med
mycket gott resultat. De långa resvägarna
framhölls även som motivering för att få mötena
omedelbart efter arbetstid.
5) Bör vi ha musik och sång på mötena?
Eller tingeltangel?
6) Har Du något förslag, som Du tror skulle
kunna »dra» mer folk till våra möten ?
Frågorna 5 och 6 sammanslogs. Mötet var
enigt om att underhållning vid våra möten hade
sitt stora värde. Det framfördes förslag om att
försöka få de större personalklubbarna och
även sektionerna att svara för ett eller två
mö-tesprogram pr år. På så sätt skulle
medlemmarna aktiviseras och det skulle bli en sporre
att göra trevliga och omväxlande program.
Vidare ansågs att den form av möten som
praktiserats i april förra året och nu på
januarimötet med gruppering vid småbord är en idé
som bör användas vid flera tillfällen.
Person
Svensk typograftidning nr 4 • 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
