Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 6. 7 mars 1959. Fackteckniskt specialnummer - Vilken teknik har vi om tio år? av Js
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK TYPOGRAFTIDNING
Yacktekniskt specialnummer ■ Nr 6 ■ 7 mars 1959 • Sjuttioandra årgången
Vilken teknik har vi om tio år?
Med kännedom om vad
efterkrigstiden fört med sig av tekniska nyheter
inom den grafiska branschen är man
beredd att vänta en fortsättning. När
vi i ett av Editor & Publisher’s
novembernummer för det gångna året finner
en artikel, i vilken rubricerade fråga
ställs, är det naturligt, att man vill ta
del av vad en amerikansk
tidningstek-niker yttrar. Det är föreståndaren för
de amerikanska tidningarnas
forskningsinstitut, Cy MacKinnon, som i
E&P-artikeln söker ge en föreställning
om vad som skall bli tillgängligt år
1968. Den nya utvecklingen har
hittills i hög grad knutits an till vad som
finns tillgängligt för andra industrier.
Som exempel kan nämnas den
betydelse elektroniken fått för fotosättning,
färgpassning och andra detaljer inom
vårt yrkesområde. Det är därför
antagligt, att den tekniska vetenskap och de
metoder, som redan finns i
tillämpning inom andra industriområden,
också kommer att bli av praktisk betydelse
inom det grafiska facket.
De idéer, artikelförfattaren framför
och som vi här nedan återger, kan
givetvis inte betraktas som en prognos
med så utpräglade säkerhetsmoment,
att vi kan bygga planeringen av
affärsverksamheten därpå. Snarare får väl
idéerna ses som riktpunkter, vilka man
strävar att nå, men om vars praktiska
hållbarhet, man knappast kan fastställa
något. Framställningsprocesser måste
noggrant prövas i forskning och
experiment. Leverantörer av maskiner och
redskap måste här hålla ett levande
samarbete med den grafiska industri
och de grafiska yrkesmän, som närmast
har möjlighet att bedöma praktiskt
värde och därmed verkningsfulla
resultat av de tekniska nyheterna.
Vi återger här Cy MacKinnon’s
förutsägelser:
Textframställning
Här kan det bli en betydande stegring av
kapacitet och fart i de bandstyrda
textfram-ställningssystemen för nyheter och annan tid-
ningstext. Inom parentes kan sägas att
fotosättning av annonser synes kunna lösas av
maskinfirmorna i samband med vissa av de nu
förekommande maskinmodellerna.
1. Textframställning på spaltbred film,
lämplig för etsning med en fart som från fyra
till fyrtio gånger överstiger den nuvarande.
Filmprintern påverkas av ett band, liknande
teletypebandet. Framgången i detta fall beror
på den typ av katodstrålningstub, som
tryckeriet använder vid tryckning på papper eller
film, med en beräknad fart av över 10 000
typer i sekunden. För närvarande framställer
filmprintern versala typer med likformig bredd.
Raderna sluts ut i radänden, varför
högerkanten blir ojämn.
2. Nettoproduktionen av korrigerade band
kan tredubblas genom följande tre faktorer: a)
mekaniska förbättringar på perforatorerna; b)
framställning av maskinskrivet, fortlöpande
korrektur och c) en separat maskin för
automatisk radutslutning. Lägg därtill den i fjärran
skymtande möjligheten att framställa en maskin
som läser manuskriptet, i förbindelse med en
apparat för bandperforering som producerar
band färdiga för sättning eller teiegrafering.
Denna föreskrift för bandframställning
förefaller inte vara alltför avlägsen, när man betänker
televisionsprogrammens inregistrering på band,
omfattande bilder, ljud och färg, och
gransk-ningsförbättringarna i banker, postkontor och
liknande.
3. Undan för undan påskyndad sändning av
manuskript per tråd direkt till
bandperforato-rer på tidningar kan väntas så snart som
sändnings- och perforeringsapparaturen förbättrats.
Då kommer en betydligt större
manuskriptprocent att gå till direkt sättning än vad som nu
är fallet. Lokalperforering av band kommer att
utgöra en flaskhals, tills i sin tur direkt
sändning av nyheter och specialtext helt bryter
igenom.
Tryckpressen
Vi kommer att få skåda en vanlig men ej
allmän förekomst av offsetpressar för
dagstid-ningstryck. En tidningsoffsetpress kostar inte
så mycket mera i drift, alla utgifter inräknade,
än en högtrycksrotation. Men inköp av
offsetpress kan vara frestande endast för en
tidnings-utgivare, som är villig att revidera sina
metoder.
Två varningar: Det är osannolikt att
offsetpressar av starkt förenklad typ kan vara
lämpliga för upplagor, som överstiger 20 000
exemplar, beroende på den relativt höga kostnaden
för färg och papper vid större upplagor. För
att via offset kunna konkurrera med högtrycket
måste hela tillverkningsprocessen läggas om.
Och detta kommer att avskräcka många, som
annars skulle välja offset.
Förbättringar i tidningstryckningen kommer
att bero på sådana orsaker som klara
informationer till tryckeriet angående upplaga och allt
annat av vikt för framställningen. Ett starkare
och jämnare tidningspapper, varigenom
nuvarande rotationspressar kan arbeta med högsta
av tillverkaren tillåtna fart. Detta skulle ge de
större tidningstryckerierna möjlighet att köra
ökade upplagor utan att för den skull behöva
köpa en ny press och utan att nödgas ändra
tidsschemat för tryckningen.
Stereotypering
Till att börja med gissar jag att
stereotypimetoden måste betydligt förbättras, om
direkttryck från etsad plast eller metall skall kunna
förhindras. Resultatet bör bli följande:
Krympningen skulle praktiskt sett försvinna.
Därigenom kommer förarbetet för tryck i olika
färger att förenklas, speciellt för mindre
tidningar, och eliminera de kostsamma variationer
i stereotypimetoden, som till stor del beror på
krympningen. Flera matriser kommer att kunna
produceras per man och timme. Tiden mellan
plattornas gjutning och pressens igångsättande
kommer att bli kortare.
Etsning
Elektronisk etsningsutrustning för etsning
av klichéer kommer att vidareutvecklas i samma
takt som under de senaste tio åren. Färg- och
linjearbeten framställs på fullt tillfredsställande
sätt med hjälp av elektronik. Vissa metoder
kommer att kunna ge ett etsdjup, som räcker
för stereotypering. Därjämte kan vi vänta oss
en ny halvtonplåt, med enkel framkallning och
utvaskning i tidningens mörkrum. Den kan
omedelbart matriseras såväl som tryckas.
Mycket av den förutsagda
utvecklingen har paralleller med metoder, som
redan gjort insteg. I flera fall har de
tekniskt varit tillämpliga, men visat
sig mindre lönsamma. Ibland har det
mött redigeringssamordning, som ej
välkomnats. Offset för tidskriftstryck
har icke vunnit popularitet här i
Sverige. I USA har i stället boktrycket
hävdat sig i flerfärgstrycket av tidskrifter
tack vare nya tryckmedia, nya metoder
för färgpassningen och ett lyster i
färgen, som är hittills ouppnåeligt med
konkurrerande tryckmetoder. Med
vetskap om dessa fakta i dag är det man
ser med intresse på vad de kommande
tio årens verklighet kommer att bjuda.
Pr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
