Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 6. 7 mars 1959. Fackteckniskt specialnummer - Schweizisk lärlingsutbildning, av Albin Heppling - Lektor Svend Jensen gästar Grafiska institutet - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TE D E C O
MASKINAVDELNINGEN • STOCKHOLM 16 • TEL 233485
2 Schweiziska kvaHtetsmaskiner
för framställning av planstereotyper
Planstereotypi-apparat MAGNUS
med elektrisk uppvärmning
max. format 460 X 650 mm.
Grytkapacitet 550 kg.
Inbyggd temperaturvisare.
Automatisk temperaturreglering med väljare.
Plattorna väl avbalanserade.
Stereotyper och underlag i varje önskad tjocklek.
Inbyggd matristork.
Ensamförsäljare:
AKTIEBOLAGET
Planfräsmaskin
Presicion 1/100 mm.
Kapacitet 250 X 385 mm.
Den snabbaste
fräs-maskinen för stereotyper
och underlag.
På var sjätte ytterligare fullt sysselsatt
tryckare får anställas ännu en lärling;
likaså på de återstående som går utöver
sex. Samtidig utbildning av 5 och fler
lärlingar är emellertid endast tillåtet där
det sker i en härför särskilt inrättad
lär-lingsavdelning.
Principaler och anställda (t. ex.
faktorer, korrekturläsare, disponenter osv.),
som genomgått slutprövning som
hand-sättare eller tryckare såväl som maskin
-sättare och rotationstryckare skall vid
ovanstående beräkning räknas till utlärda
yrkesmän.
c) stereotypörer:
1 lärling på 4 fullt sysselsatta
stereotypörer,
2 lärlingar på 5 och fler fullt
sysselsatta stereotypörer.
d) galvanisörer:
Inget företag får samtidigt utbilda mer
än en lärling.
e) stereotypör-galvanisör:
Inget företag får samtidigt utbilda mer
än en lärling.
Anmärkning för alla yrken:
4. Företag som inte ständigt
sysselsätter mer än tre utlärda yrkesmän
(hand-och maskinsättare samt tryckare) får
utbilda endast en handsättar- eller
tryckar-lärling samtidigt.
5. Såsom antal ständigt sysselsatta
yr
kesmän gäller antalet handsättare (lit. a)
respektive tryckare (lit. b), som var
sysselsatta vid tiden för det minsta antalet
sådan personal under tolv månader före
lärlingens anställande.
6. Intagandet av två eller flera
lärlingar i samma yrkesgren ska till tiden ske
så, att de fördelar sig så jämnt som
möj-på vart och ett av läroåren.
7. Bestämmelsen i § 5 mom. 2 i
förbundslagen beträffande inskränkning i
särskilda fall av lärlingsantalet genom
vederbörande kantonala myndigheter
förblir förbehållen.
8. Vid föreliggande särskilda
förhållanden, såsom brist på arbetskraft vid en
lämplig läropiats, kan vederbörande
kantonala myndigheter i enskilda fall efter
att ha hört yrkesförbunden bevilja en
tillfällig höjning av det härför fastställda
lärlingsantalet.
9. För att förhindra störningar i
yrkesskolans undervisning rekommenderas
enträget att om möjligt börja läran vid
skolårets början.
Som vi sett har de schweiziska
typograferna efter mer än 100 års kamp för
ett lärlingsregulativ, lär- och
prövnings-ordning nått betydande resultat, varav
yrkeslagstiftningen, till vars
förverkligande de starkt bidragit, inte är det minst
betydande. Vad det har betytt för att hålla
yrket på en hög nivå och hindra dess
överbefolkning kan inte överskattas. Mycket
tack vare dessa strävanden kan den
schweiziska typografin räknas till den bättre i
Europa samtidigt som faran för en större
arbetslöshet inom tryckeriindustrin blivit
mindre.
Albin Heppling
Lektor Svend Jensen
gästar Grafiska institutet
Onsdagen den 4 februari hade Grafiska
institutet glädjen att se chefen för Den Grafiske
Højskole i Köpenhamn, lektor Svend Jensen,
som sin gäst. Lektor Jensen höll ett uppskattat
föredrag över ämnet »Boktryckeriets
finansiering». Framställningen var underbyggd med ett
stort antal bilagor som utdelats till åhörarna.
Ämnet ifråga är av stor betydelse för
institutets elever, som i högsta grad uppskattade
föredraget.
Under senare år har ett allt fastare samarbete
knutits mellan Den Grafiske Højskole och
Grafiska institutet. Kompendier, studiematerial
och planer för utvecklingen har utväxlats och
diskuterats vid de besök, som ömsesidigt
kommit till stånd. Vid lektor Jensens besök
ge-nomgicks förutsättningarna för den diskussion,
som skall äga rum i Stuttgart under mars
månad, då lektor Jensen och Grafiska institutets
chef kommer att tillsammans med cheferna för
andra europeiska högre utbildningsanstalter
inom det grafiska området dryfta gemensamma
problem.
94
Svensk typograftidning nr 6 • 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
