Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 8. 28 mars 1959 - Modern teknik och gammalt hantverk. Yrkeskåseri av Bewi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Modern teknik och gammalt hantverk Yrkeskåseri av Bewi
Svenne svär och gormar där han ligger
framstupa och reviderar i en gammal
snällpress. Alltid skulle det djäklas —
alltid skulle felsidorna ligga längst in!
—-Ta det lugnt bara, säger Berg,
tryckaren. Huvudsaken är att jobbet blir
ordentligt gjort. Men det är visst inte så noga
med det nu för tiden.
— På vilket vis då ?
— Allt ska gå så fort. Det är mera
arbetsgivarnas än vårt fel att jobben ibland
blir dåliga. Många gånger får vi inte ta
den tid på oss som behövs.
— Nej, det viktigaste är att kunderna
får sitt omgående. Sen får det se ut lite
hur som helst. . . Och vart går
utvecklingen? Den individuella skickligheten och
prägeln på typografyrket försvinner
undan för undan.
— På sätt och vis, Svenne. Men följer
vi inte med i teknikens nydaning, så
kommer ett tryckeri snart att likna ett kuriöst
museum i näringslivet. Behovet av alla
sorters trycksaker har ständigt stigit.
Följaktligen har också tryckeriernas
produktionskapacitet måst höjas. Branschens
yrken har förvandlats till en blandning av
gammalt hantverk och modern
storindustri. Tänk t. ex. på veckotidningar och
reklamalster! Det behövs minsann massor
av folk och hypermodern teknisk
utrustning för att fylla konsumtionsbehovet.
— Javisst, jag förstår hur du menar.
De smått historiska konstförvanternas
jobb gällde främst dagstidningar, böcker
och accidenstryck. Marknaden var inte
större på den tiden. Men å andra sidan
var väl deras yrkesskicklighet mycket hög?
—■ Onekligen. Men de hade också tid
på sej. Nu är det massproduktion — och
mycket smäck kommer ut som en följd
av det. Jag kommer upp på sätteriet om
en stund med ett nytt revider. Då kunde
vi prata lite medan korrekturläsaren tar
hand om arket.
— Bra, vi ses om en stund.
När Berg kommer in på sätteriet har
Svenne redan börjat dryfta problemet med
kompisen Berra och Lind, en äldre och
omdömesgill sättare som grabbarna har
stort förtroende för.
SVENNE är något av fatalist där han ligger framstupa och
klarar ett revider i den gamla snällpressen : — Klart att
felsidorna skall ligga längst in !
Lind skrattar hjärtligt och säger till
Berg: — Hör du, än betyder vi i alla fall
något, eftersom de här tuffa hjältarna vill
höra vår mening.
— Jag undrar inte på att grabbarna gör
sej en del frågor i det här fallet.
— Tror ni att vi så småningom
kommer att bli tempojobbare? frågar Berra.
Och med nya maskiner och allt — vi
kanske blir arbetslösa?
— Nej, svarar Lind, jag tror inte att
det är större risk inom grafiska branschen
än något annat fack. Snarare tvärtom.
Vid en eventuell depression skulle förstås
mycket dras in. Men en fast arbetsstomme
måste finnas i alla väder. Dagstidningar
och många andra trycksaker är livsviktiga
— tidningar t. ex. är absolut nödvändiga.
Pressen är ett av det moderna samhällets
starkaste pulsådror. Och den brukar ju
också kallas för tredje statsmakten.
— Hur blir det med yrket i sej självt?
undrar Svenne. Kommer den nödvändiga
yrkeskompetensen att bli överflödig och
maskinerna att slå oss ur brädet?
— Knappast säger Berg. Sättmaskinens
genombrott efter sekelskiftet är ett bevis,
som motsäger sådana påståenden. Det
befarades då att handsättarna skulle bli
arbetslösa. Men produktionen av trycksaker
steg och i stället tillkom maskinsättarna
som en ny yrkeskår, som kompletterade
handsättarna och befriade dem från den
slitsamma oxrusningen.
— Ja, det är belysande, fyller Lind i.
Samma sak med monotypen. Där var ett
ytterligare plus genom att tryckerierna
fick gjutmaskiner, som nu förser
hand-sätterierna med stil och materiel. Och
teletypen — där gjordes en fågel av en
fjäder innan den kommit. Nu finns den
lite varstans men endast som
komple-mentmaskin. Någon revolution skedde
inte.
— Fotosettern och framtidens
tryckning? Berra ser nyfiken ut.
— Där blir det nog en revolution i hela
proceduren. Men fotosettern bygger på
det typografiska systemet och troligen
kommer den att fordra större
yrkesskicklighet. Tryckförfarandena kanske blir mer
skiftande, men nya tryckmedia ger
boktrycket stor chans att leva kvar som det
främsta bland olika förfaringssätt.
— Då behöver vi inte vara rädda för
arbetslöshet, säger Svenne och tittar på
Berra.
— Nej, det ordnar sej nog. Och vi får
nog ännu mer komplicerat och krävande
jobb i framtiden. Bewi
148
Svensk typograftidning nr 8 • 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
