Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 9. 11 april 1959 - Företagsflyttning eller folkflyttning, av Helge Pierre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Företagsflyttning eller folkflyttning
Av Helge Pierre
Ar det billigare att flytta människorna
till industrin än industrin till
människorna? Det är en frågeställning som
aktualiserats den senaste tiden mot bakgrunden
av arbetsmarknadsmyndigheternas
rörlig-hetssträvanden. Man kan nog omedelbart
slå fast att det är omöjligt att ge ett
entydigt svar på den uppställda frågan.
Ibland kan det vara det ena, ibland det
andra. För det enskilda företaget torde
det vara lätt att räkna ut hur det ställer
sig. Det kan företagaren själv göra med
hjälp av företagsekonomisk expertis. Men
det är inte lika lätt att räkna ut hur det
ställer sig samhällsekonomiskt och socialt
om man ska välja att flytta företag eller
flytta folk. Kanske går det att få
ekonomiska kalkyler på en del av kostnaderna.
Man kan t. ex. jämföra en kommuns
investeringskostnader i bostäder, gator,
vägar, elektricitet, vatten och avlopp, skolor
osv. om den kommunen får en viss
industri och jämföra detta med en annan
kommuns motsvarande kostnader och säga
vilket som blir billigast. Man kan faktiskt
förfara så och det är vällovligt att man
gör det. Men det löser inte problemet om
lämplig lokalisering av näringslivet. Det
finns nämligen så mycket i denna
ekvation, som inte kan värderas i kalla siffror.
Det finns så många irrationella faktorer
i denna fråga, så många subjektiva
värderingar från både kommuner och enskilda
människor. Man kan därför på goda
grunder reagera, när man ibland söker göra
strikt vetenskap av detta viktiga
samhällsproblem, som heter näringslivets
lokalisering. Planhushållning på detta område
håller inte. Fältet är fritt för många
politiska värderingar, bygdepolitiska,
kommunalpolitiska, samhällspolitiska — och
de är nödvändiga i sammanhanget — men
de går inte att värdera på samma sätt som
de företagsekonomiska. Därför kan man
aldrig säga om det blir billigare att flytta
människor än flytta industrier. Därför
behövs bada åtgärderna. Vi måste ha en
rörlig arbetsmarknad, som stimulerar
arbetskraft att flytta och vi måste ha en
aktiv lokaliseringspolitik i samhället.
Teoretiskt kan det synas som om dessa två
synpunkter helt skulle strida mot
varandra och att det inte skulle gå att
handskas med dem på en gång. Praktiskt är de
emellertid ej oförenliga. Det är kanske
inte bara ett ödets skickelse att det från
samhällets sida blivit samma verk —
arbetsmarknadsstyrelsen — som fått hand
om både rörlighetspolitiken och lokalise-
Generaldirektör Bertil Olsson i arbetsmarknadsstyrelsen deltog för någon tid
sedan i en diskussion med företagare och bankmän om myndigheternas
strävanden att hålla en rörlig arbetsmarknad. Frågeställningen om »det inte var
bättre att flytta företagen till människorna» blev huvudtemat i debatten och
här återger typograftidningen kontentan av generaldirektör Olssons inlägg.
FÖRETAGSFLYTTNING eller flyttning av råvaran till annan landsdel för vidareberedning där kan medföra att samhällen
med ensartad industristruktur blir helt ödelagda på sysselsättningsmöjligheter.
171
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
