Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 10. 2 maj 1959 - Dödsorsaker och livslängd hos typografer, av Erik Ask-Upmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DÖDSÅLDER för 700 amerikanska läkare
tio, i det andra materialet i ungefär
ett fall på 100. Orsak se nedan.
3. Ökningen av antalet dödsfall i
hjärt-och kärlsjukdomar. Denna står
säkerligen åtminstone delvis i samband
med den ökade medellivslängden.
4. Antalet döda i elakartade tumörer var
i det förra materialet i stort sett en av
fem, i det senare en av fyra döda. Den
ökade medellivslängden kan vara
ansvarig härför.
Om man å andra sidan jämför
typograferna med de övriga här avsedda
yrkesgrupperna erhålles följande tabell. I
denna har det första typografmaterialet
jämförts med universitetsmän (för åren
1900—57), spårvägsmän från Stockholm
(1944—56) och amerikanska läkare
(sista halvåret 1957). Härvid erhålles
följande tabell (alla fall män över 30 år).
Tabell 2.
, Typografer I Dodsorsak .. , Medellivslängd 58 3/12 Universitetsmän 68 10/12 Spårvägsmän 61 7/12 USA-läkare 67 3/12
I Sjukdomar i hjärta och kärlsystem .... 177 151 271 369
II Sjukdomar i hjärnans kärl (slaganfall) 45 53 103 108
III Elakartade tumörer 97 53 141 108
IV Våldsam död (olycksfall, självmord). . 30 14 54 24
V Sjukdomar i lungor och luftvägar (ej tuberkulos, ej kräfta) 23 34 53 28
VI Sjukdomar i matsmältningsapparaten (ej kräfta) 31 15 44 19
VII Sjukdomar i urinapparaten (ej kräfta) 20 22 35 29
VIII Tuberkulos 53 5 25 0
IX Övriga sjukdomar (ej tumörsjukdom) 33 34 10 15
Alla 509 381 736 700
Följande punkter synas
anmärkningsvärda.
1. Den olika medellivslängden. Som
framgår av tabell 1 synes härvidlag en
utjämning vara på väg. Nattarbete,
kanske ibland skiftarbete med därav
följande oregelbundna vanor synes
här vara en faktor till nackdel för
typograferna.
2. Den olika tuberkulosfrekvensen är
påfallande: å ena sidan den (förut)
DÖDSORSAK för 700
amerikanska läkare
369 sjukdomar i hjärta och kärlsystem
108 sjukdomar i hjärnans kärl (slaganfall)
108 elakartade tumörer
24 våldsam död (olycksfall, självmord)
28 sjukdomar i lungor och luftväger
(ej tbc, ej kräfta)
19 sjukdomar i matsmältningsapparaten
(ej kräfta)
29 sjukdomar i urinapparaten (ej kräfta)
15 övriga sjukdomar (ej tumörsjukdom)
a
n
höga frekvensen hos typograferna, i
andra ändan av skalan de amerikanska
läkarna. Ekonomiska förhållanden,
trånga bostäder och dylikt bjuder sig
här naturligt som orsaksfaktorer och
man kan helt enkelt inte vara
tillräckligt glad över att sociala framsteg här
är ägnade undantränga sjukdomen.
Säkerligen är dessa faktorer av minst
lika stor betydelse som andra
framsteg: det tidiga igenkännandet av
sjukdomen genom
skärmbildsundersöknin-gen, Calmettevaccinationen av de
tuberkulinnegativa ungdomarna, de
moderna behandlingsmetoderna med
effektiva läkemedel och effektiva
kirurgiska åtgärder.
3. Antalet dödsfall i hjärt- och
kärlsjukdomar är utan jämförelse högst hos
de amerikanska läkarna (ett fall av
två). Detta kan bero på att materialet
är från så sent datum som 1957, då
diagnostiken haft andra möjligheter
än tidigare, men också på andra
faktorer såsom den högre
medellivslängden, möjligen även
näringsförhållanden och kanske också brist på motion:
i USA rör man sig ju gärna
horisontellt med bil, vertikalt med hiss. I en
undersökning av Morris och
medarbetare redovisas sålunda en högre
dödlighet i hjärtsjukdomar hos bussförare
i London än hos busskonduktörerna,
som är på rörlig fot och har att äntra
upp och ned för trappan till
dubbel-däckaren.
4. Frekvensen av elakartade tumörer som
dödsorsak är i befolkningen i gemen
ungefär ett fall av sex. Då är kvinnor
medräknade och de har högre
totalsiffror kräftsjuka än männen. Vi
finner också att hos såväl universitetsfolk
som hos de amerikanska läkarna
dödsfallen i kräftsjukdom utgör ungefär
ett fall av sju. Det är då
anmärkningsvärt att hos såväl typografer som
spårvägsmän finna en så hög siffra som
ett fall av fem. Anmärkningsvärt
därför att den lägre medellivslängden hos
dessa båda yrkesgrupper i detta
material borde göra tumörfrekvensen lägre
i stället för högre. Detta intryck
för-stärkes om vi ser på
typografmaterialet från 1956—58, där dödligheten
i kräftsjukdomar är så hög som ett
fall av fyra: likväl är medellivslängden
icke så stor som hos universitetsfolk
i Sverige eller läkare i USA.
5. Anmärkningsvärd är den relativt
ovanliga förekomsten av slaganfall i
typografmaterialen (en av tio döda)
jämförda med de andra yrkesgrupperna
(en av sju döda). Om orsaken härtill
kan man endast uttala hypoteser, den
kortare medellivslängden kan härvid
icke utgöra en tillräcklig förklaring
(jfr typografmaterialet 1956—58).
Nu låter sig naturligtvis sägas dels att
de påvisbara skillnaderna mellan de olika
materialen inte är så stora att de alltid kan
anses statistiskt säkerställda, dels att inom
typografyrket liksom inom de andra
yrkena olika arbetsformer är företrädda.
Sålunda har en engelsk undersökning över
dödligheten hos läkare visat en mycket
större dödlighet hos allmänpraktiker än
hos specialister. Bland typograferna kan
man naturligtvis tänka sig olikheter
mellan grupper i olika grad exponerade för
t.ex. tryckfärg liksom också mellan
natt-och dagarbetande grupper o.s.v. Skulle
man å andra sidan dela upp materialet
alltför mycket blev grupperna så små att de
vore för beräkning oanvändbara. Felkällor
finns således och man får därför ta
analysen med en nypa salt. Med dessa
reservationer görs nu en jämförelse mellan
dödligheten hos typograferna och hos de
andra yrkesgrupperna. Denna jämförelse
avser förekomsten som dödsorsak av
1. Hjärnblödningar som dödsorsak
2. Kräftsjukdomar i allmänhet
3. Lungkräfta (således en del av grupp 2)
1. Hos sammanlagt 835 döda typografer
förekom sammanlagt 78 fall av
slaganfall (hjärnblödning) =9,6 %. Hos de
övriga tre yrkesgrupperna var
frekvensen inbördes rätt lika, varför dessa
grupper adderats. Man erhåller då 264
dödsfall i slaganfall av 1 823 döda
198
Svensk typograftidning nr 10 • 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
