Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 11. 9 maj 1959 - På satsytan, av Bengt Melin - LO-stipendier för utlandskurser - Skeppstryckeri, av Ämne - Annonsser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Semestertiden
närmar sig. Det är ett tag sen vi tog bilarna
ur garagen och började att försiktigt prova
landsvägarna. Lite till mans har vi väl redan
undersökt bankböcker och
budgetuppställningar, räknat så smått med semesterlön och andra
inkomster och kanske funnit att vi måste leva
en aning spartanskt fram till dess att vi skall
ge oss av.
Vi har blivit ett resande folk. Länder som
förr hade en romantisk sagoklang är i dag
semesterrealiteter för oss, vi har fjärran mål
för våra resor . . .
Men vi är också ett jäktat folk — så
jäktade att vi trycker »anti-jäkt»-affischer för
högtryck på övertid. Vi har jäktet i blodet även
under semestern. Med den påföljd att vi i
stället för avkoppling jagar oss igenom
vilomåna-den. I ambitionen att samla semesterminnen
för vinterns uppbyggelse är det risk för att
man glömmer semestern och resans mening.
Kulturell brådska
präglar till stor del vårt samhällsliv. De män
som bär ansvaret för landets kultur — för dess
litteratur, konst och musik — är de som
bekläder höga samhällsposter och på vars insats de
utövande kulturskaparnas gärning beror. Tyvärr
är även de kulturansvariga märkta av hets och
jäkt — de jagar från sammanträde till
sammanträde och hinner sällan koppla av med en
bok, på en utställning eller inför musik.
Deras hetsande påminner mig om en episod
från Piazza della Signorina i Florenz — en
episod som blixtbelyser kulturbrådskan. En
fullastad buss med amerikanska
collegeungdomar körde upp framför det stora muséet och
ut strömmade massor av ungdomar utrustade
med anteckningsböcker och försedda med
guide. Bussen körde runt och parkerade vid
På satsytan
utgången på andra sidan av museibyggnaden
medan de amerikanska ungdomarna tog
huvudtrappan med ett språng. Väl inne i muséet fick
man uppleva en snabbexkursion i italiensk
konst ■—- på knappa tio minuter hade man
klarat av muséet och satt åter i bussen. Med
fyllda anteckningsböcker men utan några
synintryck bar det i högsta fart iväg mot nästa
sevärdhet.
Snabbögdhet
är nog bra men semesterresan skall inte bara
vara ett samlande av passmärken, ett
mass-motivfångande med kameran eller ett sätt att
få resväskan prydligt kolorerad med
hotellmärken. Brådskan — i kulturell eller annan
form — är farlig. Ty det är ändå vardagsslitet
och rutinen vi lämnar, det är för att vila och
hämta krafter och nya intryck vi reser. Att
dämpa tempot och tvätta ren vaneögat från
vardagsdammet är ändå det viktiga. Man kan
gott missa en stad eller fler, gärna avstå från
en eller flera sevärdheter för att i stället
utvinna så mycket mer av några få saker. Detta
att packa semesterkappsäcken och minnet
sprängfyllt av hastiga resor och blixtsnabba
besök ger i längden mycket mindre än detta:
att kunna stillna och dämpa sig själv, att
insupa nya intryck och vidga den syn man har
på människor, levnadssätt och miljöer.
Svensk natur
är — med rätta — berömd. Vi är ett
turistland men ytterst få av oss svenskar har
upplevt detta. Efter kriget och avspärrningen var
det naturligt att vår blick och längtan sträckte
sig ut mot kontinenten och i takt med det
ökade välståndet har vi också flyttat vårt
resmål allt längre bort.
Men vårt långsträckta land har oändliga
upplevelsemöjligheter att bjuda oss — vilket
vi ofta glömmer. Det är inte bara det
turistpittoreska som vi ser på reseaffischerna, det
är inte bara folkdräktsklädda och
näverlurs-blåsande kullor och färggranna lappar i ett
stycke natur som är Sverige. Det okända
Sverige finns för oss alla och vi kan hitta det
om vi verkligen vill. Det är oändligt skönt att
hitta platser och mjuk svensk sommarnatur
under en vilosemester och doften, ljuset och
stämningarna känns starkare vid direktkontakt
än när man sitter under läslampan och noterar
vad en författare upplevt. Låt oss inte glömma
Sverige — turistlandet.
Minnessaker
och souvenirer är kärnan i all turistverksamhet.
Att det ofta är fråga om similiprodukter och
krims-krams står väl klart för envar. Men det
kan inte undvikas att man blir lite ledsen över
den svenska souvenirmarknaden — ledsen över
de oblyga geschäft som görs med s. k.
»hem-slöjdssaker». Träsniderier, textilsaker och andra
prydnadsföremål ges varubeteckningen »äkta
hemslöjd» och avslöjas ofta som
fabrikations-tillverkade — ja, till och med importerade —
produkter. Det är tvivelsutan ett behov av en
upprensning på det här området och vi kan
alla hjälpa till genom att konsekvent undvika
krims-kramset.
Det är väl ändå så med allt man gör och
upplever att det är det äkta som är väsentligt
och som stannar kvar och lyser stilla i ens inre.
Det gäller för levandet — och det gäller också
semesterupplevelser, minnessaker och intryck.
Det är något att ha i tankarna när man
planerar sin semester, något att ta hänsyn till på
samma sätt som till den ekonomiska delen av
framtidstänkandet. Bengt Melin.
LO-stipendier för utlandskurser
LO:s minnesfond har ställt tre stipendier
på vardera 900 kronor till förfogande för
deltagare i ABF: s, LO-skolornas och Resos kurs
—8 augusti 1959. Stipendierna skall sökas före
på Brantinginstitutet i la Brévière den 25 juli
den 1 juni och ansökningarna skall ställas till
Runöskolan, Åkers Runö.
Till Föreningen Nordens studiekurs
»Nordens dag» i Uddevalla den 1—8 juli 1959 har
LO ställt ett stipendium på 300 kronor till
förfogande. Ansökningar ställda till LO:s
studieavdelning skall vara inlämnade före den
30 maj.
Två stipendier på vardera 400 kronor har
LO ställt till förfogande för medlemmar under
25 år för deltagande i en ungdomskurs i
Oberursel i Tyskland den 12—25 juli. Kursen
skall behandla fackliga ungdomsfrågor och det
blir också tillfälle till friluftsliv och rundturer.
Ansökan skall vara inlämnad till LO:s
studieavdelning före den 1 juni 1959.
Lediga platser
Maskinsättare
önskas till tidningsföretag i övre
Norrland. Skiftarbete. Goda sociala
förmåner. Ungkarl har lättare att ordna
bostadsfrågan. Hänvändelse till Svenska
typografförbundets platsförmedling, Box
840, Stockholm 1.
220
Svensk typograftidning nr 11 • 1959
SKEPPSTRYCKERI
— Vad skall jag sätta på menun
idag, pojkar?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
