Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 12. 23 maj 1959. Facktekniskt specialnummer - Standardiseringen i den grafiska branschen, av Werner Heyd. Övers. Hlg - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KORREX pro vt rycks pressar
Ett 30-tal KORREX-pressar sålda i Sverige
är speciellt tillverkade för framställning av
formtest och finare klichéavdrag. Tillverkas
i 12 modeller, med eller utan motordrivning,
i följande storlekar:
Korrex I
Format 35 X44 cm
38X50 »
Korrex II
Format 50X70 cm
Korrex III
Format 80 X 60 cm*
Offert och prospekt genom generalagenten
gg ERIK PICHLER AB
Kungsgatan 48 • Stockholm C • Tel. 20 50 09
* Tvärformat, som möjliggör intagning av hela
slut-ramar frän de vanligare automatpressarna.
UTSTÄLLNING: APELBERGSGATAN 46
era tekniska manuskript, så att det inte
behöver förekomma rådvillhet i
sätte-het. I det standardiseringsbladet
rekommenderas emellertid saker, som är okända
i alla grafiska företag i Tyskland.
Då jag i en korrekturläsarkurs vid den
grafiska industrins högre yrkesskola i
Stuttgart hade förklarat, att man i England
satte punkt vid alla kortningar, var det en
av kursdeltagarna som dagen efter
påpass-ligt tillämpade lärdomen och i en stor
firmas prospekt satte in punkter som
saknades i manuskriptet men som enligt min
upplysning var nödvändiga. Kunden
besvärade sig på ett drastiskt sätt och
förklarade, att det i England fanns en
standard, enligt vilken punkter inte längre
skulle sättas vid tekniska kortningar
(Bri-tish standard 1991). Jag fick det
bekräftat av tyska standardiseringsutskottet. Men
från England skrev man till mig, att den
standarden överhuvud taget inte var känd
i den grafiska industrin där, och man
rättade sig inte heller efter den. För den
grafiska industrin gällde liksom förut regeln,
att punkt skulle sättas efter kortningar.
Man trodde inte att den där standarden
skulle slå igenom i engelska. Det var ett
högst entydigt uttalande — men vad
nyt-tar en standard, när de som den angår inte
alls känner till den? Borde man inte då
praktisera andra vägar, så att alla som har
därmed att göra blir hjälpta? För att
uppe
hålla oss vid kortningarna: även härvidlag
anser jag att det skulle vara högst
värdefullt med en internationell
överenskommelse, enligt vilken det skulle
genomföras, att alla de internationellt använda
kortningarna, framför allt för tekniska
och naturvetenskapliga termer, skulle vara
lika överallt.
Det kommer inte alltid att bli lätt att
genomföra, men det borde vara möjligt,
ty vi bör tänka på att det i dag i varje land
på jorden inte endast trycks på landets
eget språk utan också på många
främmande. Skulle det då inte vara en värdefull
förenkling, om det rådde en
världsomfattande enhetlighet i sådana sammanhang,
där inte utpräglade språkliga eller
historiska egenheter står i vägen ? Arbetet
skulle då bli så mycket lättare och enklare
och — framför allt billigare! Men vi
borde också tänka på att det inte endast
propageras för arbetarnas fria flyttningsrätt
inom Europas ekonomiska gemenskap
(EEG) utan att arbetare redan tidigare
utvandrat till andra länder och att man
lättare kunde göra dem förtrogna med nya
arbetsplatser, där det många gånger är
nödvändigt att ta dem i anspråk, om all
världens grafiska industri gick före med
gott exempel i den internationella
standardiseringen.
Från 1954 utkommer varje år nya
stan-dardiseringsblad för den grafiska
indu
strin. Är 1954 utkom t. ex. DIN 16 501
och DIN 16 502 för sättregaler och
typ-kaster. Redan det är fatalt, att man i
Tyskland använder två i grunden olika
typ-kaster för de båda olika arterna av
bok-stavstecken (fraktur och antikva). Men
det blir ännu svårare, om man jämför
sätt-kasterna i hela världen med varann. Till
en början ska vi inte alls vara så
anspråksfulla: det räcker, om vi jämför sättkasterna
i Europa — från Sverige till Spanien.
Vilken skillnad, vilken mångfald det råder
här!
Det låter sig naturligtvis inte göra, att
alla länder får samma kastindelning, ty
varje språk har sina särskilda lagar, varje
språk har sina egna skrift- och ljudtecken.
Men vore det då inte möjligt, att man
enade sig om ett grundschema, i vilket
två gånger tjugosex bokstäver av det
latinska alfabetet (tjugosex av vardera gemena
och versaler) och där särfack (accenter
eller särljud) i sin tur sidoordnades efter
ett bestämt schema? Man borde söka
framkomliga vägar såväl med hänsyn till
arbetarnas kommande större
flyttningsmöjlig-heter i Europa som till exportindustrins
rationellare arbete — på de stora grafiska
yrkesmässorna i Frankrike kan en tysk
firma inte visa några sättkaster, emedan
de är olämpliga för franska förhållanden.
För standardiseringen inom vårt yrke
återstår mycket arbete att göra, och jag
251
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
