Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 15—16. 18 juli 1959 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fria lördagar huvudlinje i arbetstidsf örkortningen
Vid förhandlingarna om arbetsavtalen för 1958
hade parterna att bl. a. överenskomma om
till-lämpningen på olika arbetsområden av den nya
arbetstidslagen, som föreskriver att
48-timmars-veckan skall minskas med en timme för vart
och ett av åren 1958—1960. 1958 års »timme»
blev vid förhandlingsborden i övervägande grad
till ett antal fria lördagar. När årets
avtalsrörelse nu kan överblickas, visar det sig att man
rätt allmänt fortsätter på den inslagna vägen.
I ett mycket stort antal av de nya avtalen har
nämligen de nu två timmarnas
arbetstidsförkortning — för 1958 och 1959 —
sammanräknats till fria lördagar — vanligtvis 17 — redan
vid de centrala uppgörelserna. I många fall har
dock problemet om förkortningen av
arbetstiden hänskjutits till lokala överläggningar,
men även dessa synes i betydande utsträckning
ha lett till att förkortningen sammanräknas i
hela fridagar, om också med skiftande
förläggning. Man lägger vidare märke till att
avtalsparterna i icke så få fall har enats om att i årets
uppgörelse även ta med den tredje »timmen»,
den för 1960. Allmänt har man i dessa fall valt
att låta den nya arbetstiden gälla från 1 juli
i år och även i dessa uppgörelser dominerar ett
ökat fridagssystem.
En preliminär sammanställning av
arbetstids-överenskommelserna i de olika fackförbundens
uppgörelser ger följande bild.
Beklädnadsarbetareförbundet: Som regel fria
lördagar april—oktober.
Bleck- och plåt: Fria lördagar maj—augusti
samt lediga dagar 2, 3 och 5 januari.
Bokbindareförbundet: Lokala förhandlingar
— som regel fria sommarlördagar.
fjäder i hatten
handla
i konsum
återbäring
hemma
var ni än
handlar
Bryggeriindustriarbetareförbundet: 17 fria
lördagar — vid bryggerier och vattenfabriker
dock ej under semestersäsongen.
Byggnadsarbetareförbundet: Som regel fria
lördagar maj—augusti samt lediga dagar 2, 3
och 5 januari.
Civilförvaltningens personalförbund:
Genomsnittligt två timmars förkortad veckotid.
De förenade förbunden: Som regel 17 fria
sommarlördagar eller håldagar.
Elektrikerförbundet: Som regel fria lördagar
maj—augusti samt lediga dagar 2, 3 och 5
januari. Vid Vattenfall och privata kraftverk
ett antal fria lördagar kombinerat med annan
arbetstidsförkortning.
Fabriksarbetareförbundet: Som regel 17 fria
sommarlördagar. För byggnadsämnesindustrin
dock endast 10 — resten uttas på annan tid.
Fastighetsar betar eför bundet: Deltidsanställda
berörs ej. För 3 000 medlemmar förkortning
med ett antal lediga dagar.
Frisörarbetareförbundet: En timmes kortare
arbetstid lördagar året runt.
Fångvårdsmannaförbundet:
Principöverenskommelse om 45-timmarsvecka från 1 juli 1959.
Genomförandet beroende av personalutökning.
Försvarsverkens civila personals förbund:
Huvudprincipen är 17 fria sommarlördagar.
För säkrings funktionär er nas förbund: Två
dagars längre semester för 1 200
befattningshavare.
Gjutareförbundet: Vid järnbruksgjuterierna
i princip ett antal fria dagar. Lokala
tillämp-ningsöverenskommelser.
Gruvindustriarbetareförbundet: Förkortning i
främst lediga lördagar.
Handelsanställdas förbund: Lokala
överenskommelser. För Pressbyråns kioskpersonal har
generellt avtalats 45-timmarsvecka från 1 juli.
Hotell- och restaurangpersonalens förbund:
45-timmarsvecka från 1 juli 1959.
Järnvägsmannaförbundet: För
löneplansan-ställda genomsnittlig normalarbetstid om 45
timmar per vecka från 1 juni 1959.
Tillämpning efter vissa överenskomna regler. Vid
verkstäder och förråd samt för banarbetare och
linjepersonal ett antal fria sommarlördagar. För
biltrafikpersonalen viss ökning av antalet fria
sön-och helgdagar samt ett antal andra fridagar.
Kommunalarbetareförbundet:
45-timmarsvecka från 1 juli 1959. Där driftförhållandena
medger det i form av fria lördagar, i övrigt
mestadels genom dubbla fridagar under
veckorna.
Lantarbetareförbundet: 20 fria lördagar
februari—oktober samt viss omfördelning av
arbetstiderna under olika årstider.
Litografförbundet: Huvudsakligen fria
lördagar.
Livsmedelsarbetareförbundet: I regel ett
antal fria dagar. Vid bagerier förkortning genom
förlängda dagliga raster.
Metallindustriarbetareförbundet: I princip
fria sommarlördagar. Vid bilverkstäderna
förläggs de fria dagarna till vår och höst.
Murareförbundet: Fria lördagar maj—augusti
samt lediga dagar 2, 3 och 5 januari.
Pappersindustriarbetareförbundet:
Treskifts-arbetare 2 sammanhängande dagar i sex
perioder, som kan fördelas över hela året om ej annat
avtalas lokalt. För tvåskiftsarbetare kan
efter-middagsskiftet inställas under 12 lördagar. För
dagarbetare i princip 12 fria lördagar plus 5
andra dagar. Lokala
tillämpningsöverenskom-melser.
Postmannaförbundet: 45-timmarsvecka från
1 juli 1959.
Sadelm akare- och tapetserareförbundet: 17
fria lördagar februari—augusti. Inom väsk- och
reseffektindustrin 12 fria lördagar och 27^2
timmar på annan tid.
Sjukhuspersonalens förbund:
45-timmarsvecka från 1 juli. Tillämpas inom en viss
överenskommen ram för vårdpersonal. Vid
ekonomiavdelningar i huvudsak genom fria lördagar.
Sko- och läderindustriarbetareförbundet: 9
fria lördagar maj—augusti och 3 på annan tid
samt 27^ timmar i hela dagar.
Skogs- och flottningsarbetareförbundet: I
huvudsak fria lördagar.
Skorstensfejeriarbetareförbundet: 17 fria
lördagar april—oktober.
Stenindustriarbetareförbundet: I huvudsak
fria lördagar, men lokala tillämpningsregler.
T eleförbundet: Som regel 17 fria lördagar.
Textilarbetareförbundet: Fria lördagar eller
håldagar, där ej lokalt annat avtalats.
Tobaksindustriarbetareförbundet: 11 fria
lördagar.
Transportarbetareförbundet:
Arbetstidsförkortning med i regel en halv timme varje
torsdag och fredag. För omnibusfacket
45-timmarsvecka från 1 juli 1959-
T räindustriarbetareför bundet:
46-timmars-vecka enligt lokala överenskommelser. Vid
bygg-nadssnickerier och möbelfabriker som regel fria
sommarlördagar.
Typografförbundet: Vid bok- och
accidens-tryckerier i regel ett antal fria lördagar. Vid
tidningstryckerier 45-timmarsvecka för
dagarbetare. Förkortningen kan läggas i omedelbar
anslutning till ledighetsdag eller sammanläggas
till hela fridagar. Nattarbetare har redan
42-timmarsvecka.
Vattenfallsverkens personalförbund: I
princip 17 fria lördagar.
Vägarbetareförbundet: Fria sommarlördagar
samt viss kortare vinterarbetstid.
Ökad ackordsvolym förbättrar
löneläget för kommunalarbetare
Kommunalarbetareförbundet har liksom
Vägarbetareförbundet fått problem med minskad
sysselsättning för de ordinarie arbetarna på
grund av vissa beredskapsarbeten. Detta
framgår av Kommunals årsberättelse, där det
omtalas att förbundet fört synnerligen omfattande
förhandlingar för att bevara arbetstillgången
för kommunalarbetarna.
Den stadiga medlemsökningen i LO:s tredje
förbund i storleksordning fortsätter — vid
årsskiftet var man uppe i 114 563, en ökning med
3 166 under året. Kommunal är alltjämt det
LO-förbund som har de flesta kvinnliga
medlemmarna, numera inte mindre än 62 119.
Löneutvecklingen under den tvååriga
avtalsperioden beräknas ha varit densamma som för
de flesta industriarbetargrupperna — ca 10 %
totalt. För de kvinnliga medlemmarna i
Kommunal ligger de genomsnittliga timlönerna
under första halvåret 1958 19,8 % högre än 1956
års nivå.
Löneökningen utöver vad som kan vara en
följd av de genomförda avtalsändringarna har
ett påtagligt samband med ökningen av
ackords-volymen. 1957 års löneavtal upprättades med
sikte på att tidigare månadslönesystem skulle
omläggas till timlönesystem med utökad
ackordsvolym, och detta har fört med sig att
förhandlingsverksamheten under 1958 blivit
mycket livlig trots tvåårsavtalet.
Ackordsvoly-men har också ökat avsevärt och är nu 52,9 %
för vuxna manliga arbetare vid städernas och
köpingarnas arbeten och 57,2 % vid
landskommunernas arbeten. Vuxna kvinnliga arbetare
vid städernas och köpingarnas arbeten har ökat
ackordsvolymen från 1,6 till 4,6 %.
326
Svensk typograftidning nr 15—16 • 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
