Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 22. oktober 1959 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
regletterna skall vara. Denna metod
kallas signalerad mellanslagning, och
sätta-ren får då anslå en extra tangent
tillsammans med undre utslutningstangenterna.
En satsmaskin är som standard försedd
med gängade hål m. m. för de
tillsatsanordningar som finns att tillgå, om kunden
efteråt önskar köpa t. ex. en växellåda.
Förutom denna växellåda som behövs för
att reducera hastigheten vid gjutning av
typer mellan 14—36 punkter, finns
följande tillbehör för montering efteråt:
huggapparat för linje- och
reglettgjut-ning, metallmatare,
mellanslagningsappa-rat för regietter, grupp- och
repeterings-anordningarna samt för satsgjutning med
graderna från 14—24 punkter. Om
kunden redan från början önskar kunna gjuta
t. ex. typer av större kägel än vad en
satsmaskin förmår, kan han köpa den s. k.
Supramaskinen som kan åstadkomma
typer från 6—72 punkter, linjer och
regietter från 1—18 punkter, steg från
2—6 cicero, underlagssteg för klichéer,
stereotyper, linoleum och semperit i
käglarna 2, 3 och 4 cicero, ornamentramar i
längder på 6 och 12 punkter. Produkterna
som gjuts i längder kan som standard
göras upp till 140 cicero långa. Om längre
produkter önskas t. ex. för en affisch, kan
huggmekanismen mycket lätt kopplas för
manuell manövrering. Satsgjutformarna
kan även användas på Supran.
Matristillverkningen, som fordrar en
mycket stor precision, skall här beskrivas
i korta drag. Om ett helt nytt typsnitt
skall tillverkas, är det önskvärt, att
bok-stavskonstnären utför sitt original i tusch
med ungefär 5 cm höga bokstäver. Dessa
original testas genom fotografisk
förminskning till normal typstorlek och med
bokstäverna placerade i olika
kombinationer i förhållande till varandra. På så
sätt kan man utröna, hur matrisstansen
skall tillverkas, för att bokstavsbilden
skall få en optiskt riktig pacering på
typkroppen. Matriser tillverkas också efter
gamla typer eller tryckalster. För var och
en av dessa olika förebilder finns på
fabriken specialtillverkade projektorer
där en bild med 25 cm höga bokstäver
erhålles. På denna projicerade bild ifylls
konturerna för hand. Oregelbundenheter
som i tryck är osynliga för blotta ögat
måste här noga följas för att typsnittet ej
på något sätt skall förvanskas. Därefter
lämnas teckningarna till
renritningsav-delningen, där kurvmallar tillverkas, efter
vilka hela typsnittet renritas. Mallarna
får ej ha samma form för alla
typstorlekar, då en skalenlig förminskning från
t. ex. 2 till 1 cicero av ett typsnitt av ögat
skulle uppfattas som ett något förändrat
typsnitt. När så renritningarna är färdiga
överförs dessa med hjälp av en pantograf
till vaxbelagda glasskivor.
Då en bokstavs konturer blivit ritsade
i vaxet borttages detta från de ytor som
utgör bokstavsbilden, därigenom erhålls
en nedsänkt bokstav vars botten utgöres
av glasplattan. Över hela plattan hälles
sedan en lösning av silvernitrat. Silver
utfälls då både på vaxet och glasplattan
och gör detta elektriskt ledande. Plattan
fastsätts i en hållare och nedsänks i ett
galvaniskt kopparbad där den får hänga
några timmar. När denna tas upp har ett
kopparskikt bildats över hela plattan.
Vaxet kan nu tas bort och på baksidan av
kopparfällningen hälles smält bly. Efter
det kanterna rensågats fräses baksidan
Enhetshjulets och trummans mekanism: A Utslutningstrumma. B luftkolv. Återställer trumman till utgångsläget vid nedtryckning av
reverseringstangenten. C Ryttare. Börjar vrida trumman runt när 4 fyrkanter återstår av radbredden. D Röranslutning för luft till
kolven B. E Enhetshjulets kuggstång. och L Drivcylindrar. G Trumspindel. H, I och J Trummans rörelsemekanism. K Drivcylinderns
luftkolv. M Fyrkantskalans kuggstång. N Fyrkantskalans visare.
404
Svensk typograftidning nr 22 • 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
