Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 23. 10 oktober 1959 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Resultatet av NB:s sättningstävling nr 5/1959
Våra dagars brevblanketter måste uppfylla
rationella krav. Adressfönsterplacering och
tabulatorlägen fordrar hänsyn och standardisering. Så
börjar Bertil Kumlien, vilken ställde upp med
brevpapper, i den tredje tävlingsetappen, sin
kommentar. Och av enmansjuryn Bo Berndals
penna saxar vi här några synpunkter.
En enda har satt ut fönster- och vikmärken
Den fjärde och sista
uppgiften gäller ett exlibris
Format: Valfritt.
Färg: Svart och rödbrunt tryck på slätt
vitt papper. (Obs! Slätt omönstrat
papper, annars blir det trasigt vid
klichering.)
Monteras: Fäst upp förslaget på en
kartong av formatet A6, 10,5X14,8 cm.
Namnsedel: Behövs inte, skriv bara
namn, adress och arbetsplats på
baksidan av kartongen.
Lämnas in: Senast 20 november 1959.
Sändes till: Nordisk Boktryckarekonst,
Kellgrensgatan 10—12, Stockholm K.
(Märk kuvertet med tävling 4.)
För övrigt: Priser = 50-lappar,
tävlings-regler = NB 12/1958. Det här blir
väl en rolig uppgift! Och som vanligt
lycka till och var och en får göra hur
många förslag som helst.
Den formgivare som ställer upp den
här gången är den för oss välkände
Valter Falk.
på sina insända förslag. Det borde åtskilligt
fler ha tänkt på. Det finns normer på området
och svensk standard. Och fönsterkuvert med
standardfönster.
Flera av tidigare pristagare har gjort sobra
och sköna brevhuvuden. Men tyvärr färglösa.
»Osynlig typografi» är avsedd för böcker, men
knappast på ett företags ansikte mot världen.
Här gavs möjlighet att spela på ett bredare
typografiskt register, än i fallet titelsida eller
visitkort. Att försöka ge en arkitektonisk
atmosfär, att forma en särpräglad uppställning.
Många har tagit chansen att bygga med linjer,
men i detta kan också ligga en fälla. Ett av
förslagen har ett helt byggt »stadskap», mycket
skickligt, men man kan vid påseendet inte undgå
att tänka, att en teckning nog hade varit
vackrare. I andra fall har symbolvalet klickat.
Textpenna eller blyertspenna, om än aldrig så
suveränt gjorda, är inte lämpliga symboler för
arkitektur eller byggnation.
Det bästa »bygget» kom från Vara. En trave
vågräta, mycket feta linjer, vackert
mellan-slagna. Något saxade och varannan svart
respektive blå. Tyvärr var det kombinerat med en
adressrad av pyttesmå versaler, som varken var
spärrade eller utjämnade.
Förslagens antal var 92, därav 21 centrerade.
Adressraden var placerad i nederkanten på två
brevpapper. Grotesk i någon form fanns i 45
förslag. Bodoni, Volta och Clarendon har också
varit populära av deltagarna. Och om man
undantar funktionskravet, var det mängder med
typografiskt utsökta, kristallklara och kliniskt
rena brevhuvuden. Varje gång skulle det ju
enligt reglerna tas ut 3—5 pristagare. Den här
gången nöjer vi oss med 4.
Sture Björling, Tiden-Barnängen, Stockholm.
Heinrich Gerold, Stockholm. Åke Jansson,
Dagens Nyheter, Stockholm. Åke Nilsson,
Lindgrens, Falköping.
Förbundstryckeriets tryckare
såg färgtillverkning
i Trelleborg
Oskarshamns-Bladets tryckarklubb företog över
veckoslutet 19—20 september en trevlig och
lärorik studieresa till Trelleborg, där AB G-mans
tryckfärgsfabrik besågs. Färden startade på
fredagseftermiddagen och företogs i de anställdas
egna bilar. Fredagens mål var Sj öfartshotellet
i Malmö, där inkvartering skedde.
På lördagsmorgonen togs hela styrkan om
hand av representanter från firman i Trelleborg
och via Malmö nya idrottsstadion lotsades man
till fabriken, där ytterligare yrkeskunnigt folk
mötte upp. Rundvandringen började i fabrikens
eget provtryckeri, som inrymmer bok-,
offset-och rotationspressar. Där görs många värdefulla
rön för olika tryckförfaranden och samma är
fallet vad gäller variationer av olika
tryckhastig-heter. Bland annat var tryckerilokalen både
värme- och fuktighetsreglerad och om
personalen kan sägas, att den genom många års arbete
vunnit stor erfarenhet och kunnighet inom sitt
arbetsområde. Man fortsatte sedan till de mera
produktiva avdelningarna och fick följa
råvarornas olika arbetsmoment, samtidigt som man
fick sig till livs en sakkunnig beskrivning på de
olika framställningsmetoderna. Ingenting
lämnas där åt slumpen; ingenting som eventuellt
skulle kunna inverka på och äventyra färgens
kvalité. Fabriken har också särskilda
anläggningar för att få den rätta konsistensen på linoljor,
som är en viktig ingrediens i tryckfärger, i syfte
att skapa riktiga uppvärmningstider och
ned-kylningstider samt de rätta värmetalen. Den
imponerande maskinparken, som utnyttjas för
»rivning» av färgerna besågs också. Vidare fick
man en intressant inblick i fabrikens
forsknings-och laboratoriearbete med de hjälpmedel i form
av sinnrika apparater och instrument och ett
värdefullt bibliotek som står forskarna till buds.
Överhuvud taget fick oskarshamnarna vara med
om en mycket givande rundvandring. Tipsen de
fick där kan säkert komma till nytta i deras
egen yrkesutövning.
Det intressanta studiebesöket avslutades med
en gemytlig samvaro på Kämpinge Strandhotell,
där företaget bjöd på middag. A. G.
Tre nobelpris på 25 år
Folket i Bild fyller i höst 25 år — tidningens
första nummer utkom den 25 september 1934.
Den bars till dopet av f. d. släggdrängen och
evige rabulisten Karl Kilbom. I kontanter
uppgick startkapitalet till 15 000 kronor, resten
satsade frivilliga krafter i arbete för en idé de
trodde på.
Det är nog ganska få företag inom
folkrörelserna som på ett kvartsekel kunnat inregistrera
så stora framgångar som FIB. Tidningen intar
en särställning i vår veckopress. Den är
debatt-lysten och frispråkig, håller en realistisk ton i
reportaget och vänder konsekvent allt vad
filmskvaller och kungabilder heter ryggen. Framför
allt har den blivit ett viktigt forum för våra
egna författare — Jan Fridegård, Vilhelm
Moberg, Moa Martinsson, Artur Lundkvist är bara
några av de många fina författarnamn som lyser
i dess årgångar. FIB har också förvärvat
anseende som de goda tecknarnas tidning och prisas
ofta odi med rätt för sina förnämliga
illustrationer.
Kring FIB har med åren växt upp så
uppskattade ting som folkböckerna — vid det här
laget sålda i 13 miljoner exemplar! —
konstklubben som brutit ny mark för den grafiska
konsten i vårt land och lyrikklubben, enligt en
expert som Carl Sandburg enastående i hela
världen. Och nog måste man säga att Kilboms
15 000 burit god ränta, när man summerar de
vinstmedel FIB under åren anslagit till
främjande av det folkliga kulturarbetet — det rör
sig om sammanlagt tre kvarts miljon kronor.
Tre nobelpris! Pengar som gått till
folkhög-skolestipendier, konst för samlingslokaler,
studieresor, stipendier till veteraner inom
folkrörelserna liksom till grafiker, tecknare och
författare.
FIB har kommit med ett stort
jubileumsnummer. Här berättar Artur Lundkvist minnen
från »det gröna 30-taIet» av sådana som Harry
Martinsson, Vilhelm Moberg, Nils Ferlin och
andra. Arne Gei jer ger i en stor intervju sin syn
på LO: s uppgifter i dagens samhälle och P. A.
Fogelström hävdar i ett välformulerat inlägg att
de gamla kampsångerna om människovärde,
rättvisa och bröd nu gäller de fattiga ländernas
folk — kort sagt folkhemmet i internationell
mening. Andra medarbetare i numret är Jan
Fridegård, Stig Sjödin, Ture Nerman och Bengt
Anderberg.
Sist men inte minst: den berömde
amerikanske negerdiktaren Richard Wrights nya
roman »Den långa drömmen» — en dramatisk
och aktuell skildring från sydstaterna — börjar
som följetong. Det är f. ö. första publiceringen
på svenska och en roman som värdigt ansluter
sej till FIB: s fina traditioner.
Reso anställer ny pressombudsman
Som ny redaktör för Resos tidskrift Fritiden
och som pressombudsman för organisationen
har anställts redaktör Tore Kellqvist, Västerås.
Redaktör Kellqvist, som är gotlänning till
börden, påbörjade efter avlagd studentexamen sin
journalistiska verksamhet. Han har tidigare
varit verksam på Gotlands Folkblad, Visby, och
Västmanlands Folkblad, Västerås.
T idskriftsstipendium
har även i år uppsatts av Åhlén & Åkerlunds
förlags AB. Stipendiet utgår »som ett
erkännande för framstående insatser i svensk
periodisk press och som uppmuntran till fortsatt
medarbetarskap i denna». Stipendiesumman är
på 15 000 kronor och utdelas till författare,
journalister, konstnärer och fotografer. Summan
kan utdelas till en enda stipendiat eller fördelas
på högst tre med 5 000 kronor till vardera.
Pappersproduktionen ökar i USA
Den amerikanska pappersproduktionen
beräknas i år uppgå till 33,8 miljoner ton, dvs.
cirka 10 % högre än 1958. Man beräknar att
dessa siffror, som även inkluderar
kartongtillverkningen, 1965 skall vara uppe i 43,8
miljoner ton.
433
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
