Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 23. 10 oktober 1959 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På satsytan
En handledning i sociologi
Till glädje för dem som är intresserade av
samhällsfrågor, framför allt sociologi, och som
inte har tid att läsa alla specialverk som finns,
har det utkommit en alldeles utmärkt
sammanfattning. Den heter »Svensk samhällsmiljö i
sociologisk belysning», och är avsedd till
elementärbok för sociologistuderande vid våra
universitet och högskolor. Boken, som är
utarbetad av ett team yngre statsvetare och
sociologer som skrivit var sitt kapitel, är redigerad
av docent Edmund Dahlström. Förordet är
skrivet av professor Torgny T. Segerstedt och
skriften har utkommit på Svenska bokförlaget
(Norstedts), Stockholm.
Sociologin hör ju till våra yngsta
vetenskapliga discipliner, den första professuren i ämnet
tillkom 1947, och ämnet är ännu inte
representerat vid alla universitet. Intresset för
sociologiska problemställningar är, i samband med vårt
samhälles raska förändring, ständigt stigande.
Man börjar mer och mer söka sig till sociologin
för att få medel att kunna förstå och därmed
bemästra de många problem av brännande
aktualitet som exempelvis trängseln vid skolorna,
ungdomsbrottslighet och nedbusning. I den här
boken presenteras på ett klart och enkelt språk
de samhällsföreteelser som varit eller kan tänkas
bli objekt för sociologisk forskning.
Man får i inledningskapitlen en utmärkt
historisk överblick över den svenska sociala
utvecklingen från det gamla agrarsamhället till
dagens industrisamhälle. Det finns kapitel om
befolkningsutvecklingen, yrkesliv och
arbetsmarknad, förhållandena på arbetsplatsen,
levnadsstandard och konsumtion, landsbygdens
contra städernas sociala struktur och mycket
annat. Boken är späckad av fakta, men
framställningen är klar och lättflytande. Författarna
har gått in för att i så stor utsträckning som
möjligt undvika all krånglig terminologi. I den
mån man måste använda begrepp som kan
tänkas vara svårbegripliga har man försökt att
förklara dem. Boken lämpar sig därför mycket väl
som lärobok både i skolorna och inom det
frivilliga studiearbetet. Den har också ett stort
värde som uppslagsbok för
fackföreningsfunktionärer, socialvårdare och annat folk i aktiv
samhällstjänst.
Svensk samhällsmiljö i sociologisk
belysning. 33:50. Svenska bokförlaget.
Ny läkarroman av Cronin
Åter har den populäre A. J. Cronin i en
roman skapat en av dessa sympatiska
läkar-gestalter, med vilka han vunnit miljoner
hängivna läsare över hela världen. Denna gång
gäller det en ung, nyexaminerad läkare som
kommer till den lilla skotska staden Levenford som
assistent. Med sin svarta väska i hand får han
en inblick i de skilda världar societet och slum
representerar. Missförhållandena vill han ta itu
med och han möter då inte enbart nedstämdhet
utan kastas också in i situationer av uppsluppen
komik. Cronins nya kan helt rekommenderas.
A. J. Cronin: Den svarta väskan.
Tidens förlag. Pris inb. 8: 50.
Faggarna som riktpunkt
för en ilsken allmän opinions moralpilar har vi
upplevt under det senaste året. Ett motoriserat
ungdomsproletariat har fått kläda skott för all
ungdom som reagerat mot vuxensamhället med
ligistupptåg, våldsdåd och brottslighet. En
skinn-jackeklädd skara ungdomar med bilintresse har
dömts på förhand av en allmän opinion, har
utsetts som måltavla för alla beskj utningar i
ungdomsfrågor. De har varit och är en tacksam
riktpunkt. De uppmanar själva till beskjutning
— genom sin klädsel, sitt uppträdande, sin
nonchalans och fräcka uppsyn och inte minst
genom att gängvis anta namn som har
amerikanska ligaföregångare. »Road Devils», »Car
Ängels», »Teddy Boys», »Car Desperador» . . .
Raggarsammanstötningar i olika städer har
resulterat i storslagsmål där hänsynslöshet och
brutalitet präglat träffningarna. Jämfört med
raggarslagsmålen verkar forna tiders
dansbane-slagsmål rena idyllen. Där krokben, knytnävar
och på sin höjd snusdosor förr var vapen i
slagsmålen hittar man nu nya och farligare
aggres-sivitetsmedel. Halsavslagna flaskor med
skarp-tandade glaskanter, stiletter och knogjärn,
vev-stakar och cykelkedjor . . .
Några upplopp i samband med
motortävlingar fick såväl allmänhet som press att reagera
snabbt och starkt och kräva krafttag mot
raggarnas framfart. Kristianstads Grand Prix blev
mindre en sportslig uppvisning än en
kravall-präglad raggarweekend. Spriten flödade,
sexorgierna var legio. Poliser misshandlades,
tonårsflickor jagades. Och allmänheten chockades.
Pressen skrev indignerat. Och raggarna
vaknade bakfulla, mörbultade och utskämda till en
var dagsverki ighet som de lyckats glömma helt
under några korta GP-dagar.
Motviljan väcktes
mot raggarna. Veckopressen tog raggarna på
entreprenad. I stort uppslagna
sensationsartik-lar skildrade man dessa gäng som tycktes sakna
allt utom bilar. Som saknade arbete och
hyfsning, som saknade moral och ambition. Som
jagade som utsvultna vargar på storstadsgator
och landsvägar — nonchalant
tuggummituggande och svärande med grällt målade brudar
som hetsande bihang.
Vad som glömdes — medvetet eller
omedvetet — i alla reportagen var nyanseringen.
Ingen talade om att raggargängen, liksom gäng
alltid och i alla tider, var sammansatta av olika
sorters ungdomar. På gott och ont. Att de
skötsamma raggarna var numerärt fler än rötäggen.
Att de skötsamma inte skyltade, inte väckte
uppmärksamhet på samma sätt som rötäggen.
Glömskan var stor. Ingen skildrade
raggarnas vardag — raggaren i jobbet, raggaren i
hemmet. Man glömde att raggarna liksom alla
vi andra också hade en vardagsverklighet. En
vardagsverklighet som många gånger präglades
av tristess och misär. Man glömde berätta om
raggarnas föräldrar — föräldrar som glömt
barnen för standardjäktet, föräldrar som gjort
hemmen till TV-studios eller som flyttat ut sitt
vardagsrum på gatan i form av egen bil. Man
glömde berätta om hem som inte längre var
några hem, om familj esamhörighet som
inskränkte sig till några få hälsningsord de gånger
man eventuellt stötte ihop inom »hemmets»
dörrar.
Allt var negativt
i bedömningen av raggarna. Och raggarna
reagerade ännu våldsammare. Tills någon kom på
den strålande idén att verkligen lyssna till vad
de skinnjackeklädda hade på hjärtat. Det var
åtskilligt...
De samhällsansvariga som i Stockholm mötte
raggargängens ledare blev åtskilligt förvånade
under första kontakten. De förkättrade
ungdomarna hade åsikter och tankar och önskemål
och framförde dessa med en nyansering som
ingen väntat sig. De behövde lokaler, de
behövde träffpunkter där de kunde få vara i fred
och pyssla med sina bilar och motorer. Men
det var inte krav de ställde. Nej, de ville inte
ha något till skänks. De ville själva betala med
motprestationer.
I positiv anda har man skapat ett särskilt
»raggarråd» och varje gäng har fått hjälp med
lokaler. Men inte snygga, kommunalt utrustade
lokaler — nej, enkla lokaler som de själva
rustar upp. Och som motprestation deltar
raggarna positivt i samhällslivet — de transporterar
handikappade barn och ungdomar, de
underhåller sjuka och gamla och ställer sig till
förfogande som motoriserad skallgångskår.
Ännu har vi bara upplevt början på denna
positiva raggargiv. Men allt bådar gott. Och
det är här man har anledning att eftertänksamt
fundera — kanske mycket av de svårartade
ungdomsproblemen skulle kunna lösas om
allmänheten och samhället mötte ungdomarna med en
positiv attityd och lyssnarvilja i stället för en
snabbt dömande motvilja och en ensidigt
negativ inställning. Bengt Melin
Grafisk utställning i New York
I det pampiga Coliseum i New York City
har under dagarna 6—12 september anordnats
en grafisk utställning med deltagande av de
förnämsta representanterna för grafisk
maskintillverkning och grafisk teknik i USA. Även Europa
var representerat på vissa avsnitt. Utställningen
har blivit mycket uppmärksammad i den
fack-tekniska pressen, då denna utställning visade
framsteg av oerhörda mått enbart under de
senaste åren.
435
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
