ACETYLENSVETSNING Fig. 1. svetsning (se d.o.) och skärning förbruka stora gasmängder, är det i vissa fall mera ekonomiskt att anlägga egna a. i stället för att köpa acetylenen i gasackumulatorer. Dylika mindre a. utföras enl. metoden ”vatten på karbid”. Det modernaste utförandet är hög-trycks-acetylengeneratorn (fig. 2), som fram- Fig. 2. ställer gasen under samma tryck som syrga-sens arbetstryck. Här ligger karbidbehållaren innesluten i ett särsk. rum i vattenbehållaren, varigenom den avkyles genom vattnet. Från karbidbehållaren passerar gasledningen genom vattnet upp i renaren och från denna genom ett vattenlås ut i ledningsnätet. Vid acetylen-framställning är reningen mycket viktig, emedan oren gas är giftig, illaluktande och mycket olämplig för belysning och svetsningsarbete, vilka äro dess för närvarande viktigaste användningsområden. Vid skötseln av a. fordras på gr. av explosionsfaran den största varsamhet med eld. Litt.: R. Granjon & P. Ro-semberg, ”Manuel pratique de soudure auto-gène” (1922). Se vidare Acetylenbelys-n i n g. H.R-g. Acetylen-svetsning, se Autogensvets-ning. Acetylen-syrgas-svetsning, se A u t o g e n-svetsning. Acetylentetraklori'd, tetrakloretan, CHC12. CHC12, vätska med om kloroform påminnande lukt, ej brännbar, i större doser giftig. A. framställes tekniskt ur acetylen och klor med olika katalysatorer (antimonpentaklorid, svavelklorur, järnklorid o.a.) och har stor användning som lösningsmedel för lacker och för framställning av trikloretylen (se d.o.). O.S-g. Acety'lklori'd, CH3COC1, ättiksyrans klorid, erhålles genom inverkan av fosforklorider el. andra kloröverförare på ättiksyra. A. är en i luften rykande, lättflyktig vätska, som angriper ögonen och respirationsorganen. Den sönderdelas av vatten under återbildning av ättiksyra, användes i organiska kemien syntetiskt för införande av acetylgrupper samt analytiskt ss. reagens på hydroxylgrupper. Lj. Acety'lsalicy'lsyra, a s p i r i n (inregistrerat varumärke), salicylsyrans acetylester, CH3 . COO . C6H4 . COOH, A'cidum acetylsalicyTicum, små, färglösa kristaller med sur smak och utan el. med svag lukt av ättiksyra, svårlösliga i vatten. A. har vidsträckt användning som smärtstillande medel i dos av V2—1 gr. vid reumatism, neuralgi och migrän samt som temperaturned-sättande medel vid influensa. Kalciumsaltet av a. (kalmopyrin) är lösligt i vatten ävensom litiumsaltet (hydropyrin), vilka användas som a. A. sönderdelas i tarmen i ättiksyra och sa-licylsyra, vilken senare betingar preparatets far-makodynamiska verkan. För att neutralisera en för stark syrebildning i magen kombineras a. ofta med magnesiumoxid ss. i albyltabletter. J.H. Acetyltal, mått för angivande av halten oxi-fettsyror och fria alkoholer i fett och feta — 111 — — 112 —