ADAMS derstödja det revolutionära Frankrike. Vid presidentvalet 1796 segrade federalisterna, och A. blev president. Hans val hälsades med stort missnöje i Frankrike, och förhållandet mellan de två staterna blev ytterst spänt. A. hävdade med kraft gent emot Frankrike sitt lands intressen, men när hans partivänner önskade krig med detta land, följde han ej deras önskemål. Hans ställning försvagades härigenom avsevärt; han led vid presidentvalet 1800 ett förkrossande nederlag och drog sig helt tillbaka från politiken. Hans samlade skrifter och brev utgåvos av A. 4): ”Life and works of J. A.” (10 bd, 1850—56) och ”Familiar letters of J. A. and his wife during the revolution” (1876). — Litt.: Biografi av J. T. Morse (1885) S.Bln. 3) John Q u i n c y A., den föregåendes son, Förenta staternas president (1767—1848), tillbringade som barn och yngling flera år i Europa och fick där tidigt sätta sig in i diplomatyrket. Han kom senare att ägna sig åt detta som minister i Haag och Berlin (1794— 1800) samt i Petersburg och London (1809— 17). Under mellantiden (1800—09) vistades han i hemlandet, där han på federalister-nas sida utan framgång deltog i det politiska livet. A. utnämndes 1817 till statssekreterare och spelade stor roll vid utarbetandet av Mon-roedoktrinen (se d. o.). 1825 blev han president. Ehuru icke egentligen någon partiman lade A. som president i dagen stor ensidighet, saknade förmåga att behärska det parlamentariska intrigspelet och kom i konflikt med representationen. Vid 1828 års presidentval erhöll han ej ens Us av rösterna. Däremot invaldes han 1831 enhälligt i representanternas hus och blev där en av de ivrigaste motståndarna till slavsystemets förfäktare; även denna del av hans verksamhet präglades av ett stundom långt gående principrytteri. ”Memoirs of John Quincy A.” utgåvos 1874—77 i 12 bd. — Litt.: Biografier av J. Quincy (1858) och J. T. Morse (1882). S.Bln. 4) Charles Francis A., den föregåendes son, diplomat och politiker (1807—86), verkade från omkr. 1830 som publicist i abolitio-nistisk anda. Han tog aktiv del i den abolitio-nistiska politiska rörelsen och invaldes 1858 i kongressen. Som nordstaternas sändebud i England under inbördeskriget ådagalade han så stor skicklighet, att det sagts, att A. i London vann större segrar än generalerna på slagfältet. A. var en flitig skriftställare och utgav sin faders och farfaders skrifter. S.Bln. Adams [ä'dømz], Sarah, f. Flower, engelsk förf:inna (1805—48), mest känd genom sina religiösa sånger, framförallt ”Närmare Gud till dig”, övers, i svenska psalmboken n:r 598. S.N. Adams [ä'damz], John Couch, engelsk astronom (1819—92), prof, i St. Andrews 1858, i Cambridge 1861, beräknade samtidigt med Leverrier banan och orten för den då obekanta planet, som förorsakade de observerade avvikelserna i planeten Uranus’ bana. Den definitiva upptäckten av den nya planeten, som erhöll namnet Neptunus, skedde visserligen på grund av Leverriers räkning (25/» 1846), men äran av upptäckten måste av vissa skäl lika fördelas mellan de båda astronomerna. A. har utfört en del viktiga undersökningar över månens rörelse och över meteorsvärmar. C.V.L.C. Adams [ä'dømz], Charles K e n d a 11, nordamerikansk historiker (1835—1902), prof, vid olika univ., slutl. 1892 i Madison. A. har utgivit bl.a. ”Democracy and monarchy in France” (1874) och den på sin tid mycket spridda ”Manual of historical literature” (1884; 3 ed. 1901). G.Cqt. Adams, Anton, tysk arkitekt (1856—1915), ledde i Berlin uppförandet av flera högskole-byggnader, ombyggandet av det gamla biblioteket och nybyggandet av Staatsbibliothek samt av Akademie der Wissenschaften. A. var en framstående fackman, särskilt i rumsakus-tiska frågor. [A-f N.] Adams [ä'dømz], Walter Sydney, nordamerikansk astronom (f. 1876), direktör för Mount Wilson observatoriet 1923, upptäckte tillsammans med A. Kohlschütter (se denne) en metod att bestämma stjärnornas absoluta magnitud (se d.o.) ur spektrallinjernas intensitet. C.V.L.C. Adams axel [ä'dømz] är namnet på urtypen för konstruktionen av löphjulsaxlarna på ett lokomotiv, vilka i en spårkurva måste kunna inställa sig radiellt i förhållande till denna. Inställningen ernås därigenom att de vertikala gejderna, som hålla lagerhuset till ramverket, äro formade efter cirkelbågar, varigenom axeln samtidigt som den får en sidoförskjutning tvingas att vrida sig. Konstruktionen är utförd av den engelske ingeniören W. Adams och användes första gången på järnvägsvagnar 1851, på lokomotiv 1863. Under det att den aldrig fått vidare användning på vagnarna, har den tjänat som förebild för senare av Webb, — 151 — — 152 —