AGRIP tenberg, rektor för Åbo skola, biskop i Åbo 1554, sändes av Gustav Vasa till Ryssland för att underhandla om fred, dog på hemresan. A:s skrifter äro de första, som tryckts på finska; som reformator har han sin största betydelse genom sitt författarskap, genom vilket han också blev det finska skriftspråkets grundare. A:s viktigare skrifter äro en Abc-bok (tr. o. 1542, utg. i faksimile 1884), en nu förlorad katekes (tr. o. 1543), bönbok (1544), en övers, av N.T. (1548), handbok och mässbok (1549), övers, av Psaltaren (1551), där i företalet finnes en religionshistoriskt viktig förteckning över Finlands hednagudar. — Litt.: S. G. Elmgren, ”M. O. A.” (”Finlands minnesvärde män”, 1, 1853). S.N. Agri'cola, Christoph L u d w i g, tysk landskapsmålare (1667—1717), gjorde vidsträckta resor till Frankrike, Holland, England och Italien, där han påverkades av Poussins och Claude Lorrains tavlor. A. målade även porträtt. [A-f N.] Agri'cola, Johann Friedrich, tysk musiker (1720—74), släkting till Händel, kapellmästare vid operan i Berlin 1759 efter Graun, har skrivit operor samt några musikteoretiska och polemiska arbeten. Pre. Agri decuma'tes (lat., ”tionde-land”), landskap i romerska Germanien mellan Rhen, Donau och Limes, i äldsta tid bebott av kelter, intogs i l:a årh. f.Kr. av germanska stammar. Under Flaviernas tid införlivades A. med romarriket. Sitt namn fick A. av den tionde, som de nya, mestadels galliska kolonisterna måste erlägga. Talrika ruiner vittna ännu i dag om den höga kulturen. Är 213 började alemanner-nas angrepp, vilka omkr. 260 medförde, att A. för alltid gick förlorat för romarna. [S.ötn.] Agrige'ntum (grek. Akra'gas), forntida stad på Siciliens sydkust, nuv. G i r g e n t i (se d.o.). Agrikultu'r (lat. agricultu'ra), den odlade jordens bearbetning, åkerbruk. Agrikulturfysik, fysikens tillämpning på jordbruket; lantbruksfysik. Agrikulturkemi, lantbrukskemi, omfattande urspr. all den kemi, som står i lantbrukets tjänst, torde numera närmast beteckna den kemiska sidan av m a r k 1 ä r a n (se d.o.) samt gödselläran (se d.o.), medan övriga delar därav, ss. m e j e r i k e m i (se d.o.) och den kemiska sidan av utfodringsläran (se d.o.), kommit att intaga en mera självständig plats. K.A.G. Agrikulturkemisk försöksanstalt, institution med syfte att genom tillämpning av den kemiska vetenskapen uppnå praktiska resultat på lantbrukets område. Sverige har haft två dylika, en vid Lantbruksakad:s experimen- ta 1 f ä 11 invid Stockholm, vilken 1907 uppgick i Centralanstalten för försöks-väsendet på jordbruksområdet (se d.o.) ss. dess avdelning för lantbrukskemi, och en vid Ultuna lantbruksinstitut under 1860—90-talen. Av utländska dylika må som de äldsta och mest betydande nämnas Bechelbronn i Elsass och Rothamstead i England. K.A.G. AgrFlus, skalbaggsläkte. Se Praktbaggen. Agrimenso'res (lat.) kallades de romerska lantmätarna (även efter sitt instrument groma benämnda groma'tici), vilkas konst redan tidigt övades av romarna vid uppslåendet av läger och vid fördelningen av landområden; de voro under kejsartiden fast anställda ämbetsmän, vilka bl.a. ombesörjde uppmätning av riket och utvecklade en flitig verksamhet som förf, av en matematiskt och juridiskt betonad facklitteratur, vilken sträcker sig in i 6:e årh. Bevarade äro rester av skrifter av Frontinus, Balbus, Hy-ginus d.ä. och d.y., Siculus Flaccus m.fl. Den bästa uppl. är ”Gromatici veteres”, utg. av Lach-mann, Blumeoch Rudorff (2 bd,1848—52).[W.N.] Agrimo'nia, växtsläkte av fam. rosväxter, omfattande ett tiotal arter, av vilka två finnas i vårt land. A. eu-pato’ria, småbor-re, är en på ängsbackar förekommande, högväxt, flerårig ört med rosettställda, olikformigt delade blad och gula blommor i axlika blomställningar. Frukterna spridas lätt, därigenom att blombottnen, å vilken de sitta, i spetsen är försedd med krökta borst och därigenom lätt häftar vid djur och människor. A. odora'ta, luktbor- re, har grönare färg, på undersidan körtelhå-riga blad och starkare lukt. O.Gz. A'grion, ett släkte bland trollsländorna. Se Trollsländor. Agrio'nia, en nattlig fest, som firades av kvinnor i Orchomenos till Dionysos’ ära. Agrio'tes, ett skalbaggsläkte. Se Knäppar e. A'grip (af Noregs konunga sögum), utdrag (ur Norges konungasagor), en kortfattad och i jämförelse med den stora sagalitteraturen konst- — 349 — — 350 — Småborre,Agrimonia eupatoria