Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Ahlmann, Nicolai
- Ahlmann, Hans
- Ahlqvist, 1. Abraham
- Ahlqvist, 2. Alfred Gustaf
- Ahlqvist, August Engelbrekt
- Ahlstedt, August Fredrik
- Ahlstrand, Johan August
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AHLSTRAND
tion, som efter vapenstilleståndet i
Nicols-burg till konung Vilhelm I framförde ett tack
för löftet om
folkomröstning i
Sönderjyl-land. Han var
medlem av
”grundlags-riksdagen” i Berlin
1867, där han jämte
Hans Krüger hävdade
Sönderjyllands
danskvänlighet, valdes 1867
—75 till medlem av
den preussiska
lantdagen men blev ej
godkänd ss. sådan,
enär han vägrade
av
lägga hyllningseden till konungen. Efter 1875
tog A. icke aktiv del i politiken. C. G. Th.
Ahlmann, Hans, dansk poet (f. 1881),
tillhör den krets lyriker, vilka utgått från Viggo
Stuckenbergs (se denne) språkligt behärskade,
rytmiskt fulländade poesi. Det är ekot i
människohjärtat av dagarnas och årstidernas gång
A. söker hålla kvar i sina diktsamlingar, av
vilka de bästa bära de uttrycksfulla titlarna
”Poplerne” (1910), ”Genlyd af Dagene” (1918)
och ”Foraar i Danmark” (1920). A. har
skrivit de litterära analyserna ”Det danske
Par-nas 1900—1920” (1920) och ”Möderne dansk
Lyrik” (1922). Hj. G.
Ahlqvist. 1) A b r a h a m A., topografisk förf.
(1798—1844). A. har över sin fäderneö Öland,
där han själv verkade som kyrkoherde i
Runsten frän 1825 och kontraktsprost i Ölands
medelkontrakt, utarbetat det klassiska och för
sin tid mönstergilla verket ”Ölands historia
och beskrifning” (3 bd, 1822—27), i vilket med
grundlighet och sakkunskap såväl öns
historia som dess naturförhållanden skildras. Till
det av N. I. Löfgreh 1836—39 utg. herdaminnet
för Kalmar stift har A. bidragit med
biografierna från äldre tid och tillfogat en tredje del
(1841), omfattande Ölands prästerskap. Som
medlem av prästeståndet vid riksdagarna 1828
—30 och 1834—35 kom A. även att intressera
sig för ståndets arkiv och påbörjade 1835
utgivandet av ”Bidrag till svenska kyrkans och
riksdagarnes historia ur presteståndets archiv”.
G. Cqt.
2) Alfred Gustaf A., den föreg:s son,
historiker (1838—81), fil. d:r i Uppsala 1863,
docent i fäderneslandets historia 1864, lektor
i Jönköping s. å. och i Växjö 1869. A:s av
grundlighet, exakthet och kritisk skärpa
utmärkta historiska studier ägnades åt den äldre
Vasatidens historia, vilken han behandlade i
en rad arbeten, ”Konung Erik XIV:s fängelse
och död” (1868), ”Karin Månsdotter” (1877),
”Om Sturemorden” (s.å.), ”Konung Erik
XIV:s sista lefnadsår” (s.å.) m. fl. Det
förstnämnda, i vilket A. hävdade, att Erik förgiftats
på sin bror Johans befallning, framkallade en
livlig polemik; det framdragna källmaterialet
synes emellertid icke tillåta någon slutgiltig
lösning av problemet. G. Cqt.
Ahlqvist, August Engelbrekt, finsk
språkforskare och skald (1826—89). A:s
skal-debegåvning framträdde tidigt i en rad
översättningar till finskan av Runebergs, Tegnérs,
Franzéns och Stagnelius’ dikter (i ”Saima”,
1845), men då han fann det finska språket
ännu för obearbetat, gled han över på
språkvetenskaplig forskning, insamlade under
vidsträckta resor i Finland, Ryssland, Tyskland
och Ungern ett rikt språkligt och folkloristiskt
material och grundade jämte några andra
entusiaster för finskhetssträvandena 1847
tidningen ”Suometar”.
1859 publicerade han
en del av skörden
från resorna i
gra-dualavhandlingen
”Läran om verbet i
mordvinskans
Mok-scha-dialekt” och
utnämndes till docent
i finska språket vid
Helsingfors univ., var
prof. 1863—88,
fungerade som univ:s
rektor 1884—86 och
erhöll statsråds titel 1887. Under sin
universi-tetstid publicerade A. ett betydande antal verk,
behandlande olika sidor av finskt
språkområde; särsk. böra nämnas ”De vestfinska
språkens kulturord” (1871), där han sökte ge en
bild av de västfinska folkens urspr. kultur,
den 1874—75 utg. tidskriften ”Kieletär” ocn
det ofullbordade arbetet ”Suomen kielen
ra-kennus” (”Finska språkets byggnad”, 1877),
i vilket han belyste finskans deklination och
nominalsuffix. A. är därjämte en av den
finskspråkiga lyrikens märkesmän. Under namnet
A. Oksanen (fi. oksa, kvist) utgav han
tvenne diktsamlingar, ”Säkeniä” (”Gnistor”, 1860
—68). G.Cqt.
Ahlstedt, August Fredrik, finsk målare
(1839—1901), studerade i Åbo, Stockholm och
Düsseldorf, framträdde både som
landskaps-och figurmålare men fick sin egentliga
betydelse som lärare i Helsingfors dels vid
konstföreningens skola, dels (i teckning) vid univ.
E. Wrgl.
Ahlstrand, Johan August, biblioteksman
(1822—96). Bibliotekarie vid Vetenskapsakadis
bibi. 1856—93, amanuens, slutl. v.
bibliote
— 365 —
— 366 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Jan 14 00:11:42 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-1/0239.html