AKADEMISK KVART Akademisk kvart, den V4 timme, som vid våra universitet förflyter utöver utsatt tid, innan en föreläsning el. dyl. börjar. Akademisk Skyttekorps, sammanslutning av danska studenter med syfte att genom utbildning i skjutning och vapnens bruk samt i militära övningar göra den akademiska ungdomen bättre skickad till fäderneslandets försvar. Korpsen leder sitt ursprung från och utgör del av den 1861 grundade Akademisk Skytteförening, vars medlemmar ss. frivilliga talrikt deltogo i kriget 1864. Otillräckligheten av enbart skjututbildning framträdde under kriget med skärpa och framkallade korpsens bildande 1866. Skyttekåren har egen uniform; dess övningar försiggå sedan 1917 delvis å eget ut-bildningsläger vid Höje Sandbjerg; kårchefen är officer vid danska hären. Den, som vunnit inträde i kåren, är förpliktigad till deltagan- Akademisk Skyttekorps lägrar i Lundagård 1921. de i övningar under minst ett år och genomgår därunder rekryt- och skjututbildning; under följande år bibringas befälsutbildning. Utbildningen ledes av danska officerare med biträde av inom kåren utbildat och av dess medlemmar valt befäl av olika grader. Förutom dessa militära övningar förekomma frivilliga skjutövningar samt frivillig gymnastik. Vid mobilisering bilda de ss. värnpliktiga icke inkallade kårmedlemmarna en särskild avdelning inom hären med en beräknad styrka av 325 man. O. 6,000 studenter ha under årens lopp inom kåren erhållit militärutbildning. I det icke antagna nedrustningsförslaget 1924 förutsattes utbildningens nedläggande och kårens upplösning. Fr. o. m. 1920 företagas årliga skyttetävlingar med såväl Lunds akad. skytteklubb som Södra skånska inf.-reg :s skytteförening; under 1921 förekommo även militära övningar i Skåne. — Litt.: V. Pürschel, ”Akademisk Skytteförening” (1911), ”Akademisk Skyttekorps” (1916; ”Tillæg”, 1926). G.Bjm. Akademiskt bildade kvinnors förening stiftades 1904; dess uppgift är enl. stadgarna ”att arbeta för att åt akademiskt bildade kvinnor må tillerkännas rätt till de förmåner, som de av dem avlagda kompetensproven enl. gällande lagar och författningar tillförsäkra män med samma kompetens, och i övrigt tillvarataga de akademiskt bildade kvinnornas intressen”. Föreningen har särsk. arbetat för kvinnans tillträde till statstjänst och avgivit åtskilliga petitioner och utlåtanden i samband med lagbestämmelserna härom vid riksdagarna 1909, 1921 och 1923. Vidare bevakar den de nu till statstjänst behörigförklarade kvinnornas rätt i fråga om lön och pension. 1920 anslöt sig föreningen till ”The international federation of university women”, och 1921 bildades inom föreningen en särsk. kommitté för det internationella samarbetet. Flera internationella kongresser ha hållits, 1924 på nordisk inbjudan i Oslo, 1926 i Amsterdam. Den internationella sektionen arbetar vidare för stipendiefonder, omhändertagande av utlänningar, upplysningar till utlandet o. d. 1927 företogs en utredhing ang. antalet kvinnor med ad-junktskompetens, och 1928 tillsattes en kommitté för att i aktuella skolfrågor bevaka de akademiskt bildade kvinnornas intressen. S.N. AkademFst, lärare el. lärjunge vid högre undervisningsanstalt (i sht universitet); ledamot av akademi el. anhängare av viss riktning inom densamma, t.ex. om anhängarna av den inom Svenska akademien urspr. rådande smakriktningen (”gamla skolan”). Aka'dien, se A c a d i a. Aka'diska bergen el. N o rd a p pa la c h er-n a, se A p p a 1 a c h e r n a. Akahito, av Yambe-släkten, räknas som den ene av den japanska forntidens två största lyriska diktare. A. var verksam som hovskald under kejsar Shomu (724—48), och många av hans små stämningsdikter finnas bevarade i samlingen ”Manyoshu”. B.K. Aka'ja, landskap på n. Peloponnesos, Grekland. A. är till största delen bergigt och har blott vid Patrasbukten större slättbygd med vin- och spannmålsodling. Området är relativt skogrikt. Achaia och Elis (se d.o.) bilda tillsammans en nomos. — De äldsta kända invånarna voro joner, vilka sedermera undanträngdes av akajerna; redan under de förras tid bildade A. ett förbund av 12 städer, Do-deka' polis, med Poseidon-templet i Helike som religiös medelpunkt. I Greklands historia kom — 407 — — 408 —