ALARM och till egen fördel utnyttja den begynnande motsättningen mellan rikets tvenne hälfter. Hans ställning som östromersk bundsförvant blev emellertid osäker, sedan 400 i Konstan-tinopel en antigermansk reaktion utbrutit; han vände sig mot Italien och tilltvingade sig av Stiliko (se denne) erkännande ss. västromersk bundsförvant. Framför allt ville Stiliko begagna sig av A. vid förverkligandet av vissa planer mot östrom, men detta kom av olika anledningar att dröja. A. hade med anledning härav dock haft utgifter, och han fordrade till dessas täckande ett större skadestånd, som Stiliko beviljade. Då lyckades även i Italien det antigermanska partiet vinna seger, och Stiliko avrättades 408. Då A. förnyade sina krav, avslogos dessa. Han bröt upp mot Italien och mottogs med glädje av de talrika, förbittrade germanska legosoldaterna. Då han icke lyckades förmå det romerska hovet till fullständig underkastelse, uppsatte han en egen kejsare och erövrade t.o.m. Rom. Han hade för avsikt att erövra Afrika, då han 410 drabbades av en hastig död. S.Bln. 2) A. II, västgotisk konung 485—507, är bekant som lagstiftare (”Lex romana visigotho-rum”, 506). Han sökte värja sitt land mot det växande frankiska riket men stupade i strid med dess konung Klodvig vid Vouglé 507. [S.BZn.] Ala'rm (ital. alVarme, till vapen, varav ytterst även sv. larm), åtgärd påkallande allm. lystring, varigenom trupp under vila ökar sin beredskap; även i betydelse oro, larm, buller. Alarmapparat, anordning avsedd att vid fara giva varningssignal, vanl. med tillhjälp av siren, ringklocka, vissla el. dyl. Viktigast äro brandalarmapparater (se d.o.), kraftiga sire-ner el. visslor för att sammankalla frivilligt brandmanskap; även signalanordning för lagerlokaler, kolupplag, fabriker etc., vilken automatiskt igångsättes vid påverkan av eld el. farligt hög temperatur. A. avsedd att vid ångpannor varna för explosionsfara består vanl. av en smältpropp el. tunn skiva, vilken, då den smälter el. springer sönder vid för hög temperatur el. tryck, lämnar utlopp för ångan genom en vissla. Även användes a. vid maskiner för att tillkännagiva, att tillåten hastighet överskridits el. annan oregelbundenhet uppstått. A. användes vid vattenverk för att angiva alltför högt el. lågt vattenstånd, vid gasverk, då trycket är för högt el. för lågt o.s.v. För tjuvalarmering användas ringklockor, som igångsättas vanl. med tillhjälp av elektriska kontaktanordningar, då dörrar el. fönster öppnas el. vid försök att uppbryta kassaskåpslås. Kraftiga sirener användas som a för att varna civilbefolkning vid flyganfall. H.R-g. Alaro'dier, hos Herodotos benämning på Ar-meniens förindoeuropeiska befolkning, kalder-na. Uttrycken a. och alarodisk användes numera ej sällan som beteckning för Armeniens och överhuvud Främre Asiens befolkning av icke-indoeuropeisk och icke-semitisk karaktär. C.F. Alas., förkortning av Alaska (se d.o.). A'las, L e o p o 1 d o, spansk diktare och kritiker (1852—1901), prof, i juridik. Under pseud. C 1 a r i n skaffade sig A. namn som Spaniens på sin tid främste litteraturkännare och kritiker. Hans egen litterära alstring står under inflytande av Flaubert; den tenderade under senare år mot idealism och religiositet. S.B.L. Alaschehi'r, stad i v. Mindre Asien vid järnvägslinjen Smyrna—Afiun-Kara-Hissar; 7,183 inv. (1927). I närheten finnas ruiner av forntidens Filadelfia (se d.o.). H.S-n. Alaska [ry. ala'ska; eng. olä'ska], förkortning A 1 a s., territorium tillhörande U.S.A., omfattar n( rdamerikanska kontinentens n.v. hörn, området v. om 141° v. Igd och en smal kuststräcka med utanför liggande öar ned till Dixon En-trance på 54° 40' n.br. Nordligaste punkt Point Barrow, 71° 22' n.br. 1,520,327 kvkm.; 55,036 inv. (1920). Huvudstad Juneau, 3,058 inv. (1920). A:s Stillahavskust är till största delen en fjordkust (se d.o.), i s. upplöst i en ögrupp, Alexanderarkipelagen, som skiljes från den innanför liggande bergskedjan, Coast range (Kustkedjan), genom djupa, trågformade och starkt förgrenade fjordar (”sund”), av vilka Chatham-sundet och dess fortsättning Lynn-kanalen äro de största. De skära snett igenom den bergskedja (S:t Elias-kedjans fortsättning åt s.), som bildar Alexanderarkipelagen, och Fjällsjö i Alaska. Flygfoto. — 467 — — 468 —