Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Alarik, 1. Alarik I (västgotisk konung)
- Alarik, 2. Alarik II (västgotisk konung)
- Alarm
- Alarmapparat
- Alarodier
- Alas.
- Alas, Leopoldo
- Alaschehir
- Alaska (Alas.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALARM
och till egen fördel utnyttja den begynnande
motsättningen mellan rikets tvenne hälfter.
Hans ställning som östromersk bundsförvant
blev emellertid osäker, sedan 400 i
Konstan-tinopel en antigermansk reaktion utbrutit; han
vände sig mot Italien och tilltvingade sig av
Stiliko (se denne) erkännande ss. västromersk
bundsförvant. Framför allt ville Stiliko
begagna sig av A. vid förverkligandet av vissa
planer mot östrom, men detta kom av olika
anledningar att dröja. A. hade med anledning
härav dock haft utgifter, och han fordrade
till dessas täckande ett större skadestånd,
som Stiliko beviljade. Då lyckades även i
Italien det antigermanska partiet vinna seger,
och Stiliko avrättades 408. Då A. förnyade
sina krav, avslogos dessa. Han bröt upp mot
Italien och mottogs med glädje av de talrika,
förbittrade germanska legosoldaterna. Då han
icke lyckades förmå det romerska hovet till
fullständig underkastelse, uppsatte han en egen
kejsare och erövrade t.o.m. Rom. Han hade
för avsikt att erövra Afrika, då han 410
drabbades av en hastig död. S.Bln.
2) A. II, västgotisk konung 485—507, är
bekant som lagstiftare (”Lex romana
visigotho-rum”, 506). Han sökte värja sitt land mot det
växande frankiska riket men stupade i strid
med dess konung Klodvig vid Vouglé 507.
[S.BZn.]
Ala'rm (ital. alVarme, till vapen, varav
ytterst även sv. larm), åtgärd påkallande allm.
lystring, varigenom trupp under vila ökar sin
beredskap; även i betydelse oro, larm, buller.
Alarmapparat, anordning avsedd att vid
fara giva varningssignal, vanl. med tillhjälp av
siren, ringklocka, vissla el. dyl. Viktigast äro
brandalarmapparater (se d.o.), kraftiga
sire-ner el. visslor för att sammankalla frivilligt
brandmanskap; även signalanordning för
lagerlokaler, kolupplag, fabriker etc., vilken
automatiskt igångsättes vid påverkan av eld
el. farligt hög temperatur. A. avsedd att vid
ångpannor varna för explosionsfara består
vanl. av en smältpropp el. tunn skiva, vilken,
då den smälter el. springer sönder vid för hög
temperatur el. tryck, lämnar utlopp för ångan
genom en vissla. Även användes a. vid
maskiner för att tillkännagiva, att tillåten
hastighet överskridits el. annan oregelbundenhet
uppstått. A. användes vid vattenverk för att
angiva alltför högt el. lågt vattenstånd, vid
gasverk, då trycket är för högt el. för lågt
o.s.v. För tjuvalarmering användas
ringklockor, som igångsättas vanl. med tillhjälp av
elektriska kontaktanordningar, då dörrar el.
fönster öppnas el. vid försök att uppbryta
kassaskåpslås. Kraftiga sirener användas som
a för att varna civilbefolkning vid flyganfall.
H.R-g.
Alaro'dier, hos Herodotos benämning på
Ar-meniens förindoeuropeiska befolkning,
kalder-na. Uttrycken a. och alarodisk användes
numera ej sällan som beteckning för Armeniens
och överhuvud Främre Asiens befolkning av
icke-indoeuropeisk och icke-semitisk karaktär.
C.F.
Alas., förkortning av Alaska (se d.o.).
A'las, L e o p o 1 d o, spansk diktare och
kritiker (1852—1901), prof, i juridik. Under pseud.
C 1 a r i n skaffade sig A. namn som Spaniens på
sin tid främste litteraturkännare och kritiker.
Hans egen litterära alstring står under
inflytande av Flaubert; den tenderade under senare år
mot idealism och religiositet. S.B.L.
Alaschehi'r, stad i v. Mindre Asien vid
järnvägslinjen Smyrna—Afiun-Kara-Hissar; 7,183
inv. (1927). I närheten finnas ruiner av
forntidens Filadelfia (se d.o.). H.S-n.
Alaska [ry. ala'ska; eng. olä'ska], förkortning
A 1 a s., territorium tillhörande U.S.A., omfattar
n( rdamerikanska kontinentens n.v. hörn,
området v. om 141° v. Igd och en smal kuststräcka
med utanför liggande öar ned till Dixon
En-trance på 54° 40' n.br. Nordligaste punkt Point
Barrow, 71° 22' n.br. 1,520,327 kvkm.; 55,036
inv. (1920). Huvudstad Juneau, 3,058 inv.
(1920).
A:s Stillahavskust är till största delen en
fjordkust (se d.o.), i s. upplöst i en ögrupp,
Alexanderarkipelagen, som skiljes från den
innanför liggande bergskedjan, Coast range
(Kustkedjan), genom djupa, trågformade och
starkt förgrenade fjordar (”sund”), av vilka
Chatham-sundet och dess fortsättning
Lynn-kanalen äro de största. De skära snett igenom
den bergskedja (S:t Elias-kedjans fortsättning
åt s.), som bildar Alexanderarkipelagen, och
Fjällsjö i Alaska. Flygfoto.
— 467 —
— 468 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Jan 14 00:11:42 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-1/0296.html