ALEXANDRIA sen i Danmark, där hon jämte sin syster, kejsarinnan Dagmar av Ryssland, sedan 1906 ägde villan Hvidöre vid Klampenborg. G.Cqt. Alexandra, Fjodorovna (Alix), kejsarinna av Ryssland (1872—1918), dotter till storhertig Ludvig IV av Hessen och prinsessan Alice av England, drottning Viktorias näst äldsta dotter. Tidigt moderlös, uppfostrades A. hos mormodern. Genom sin äldre syster Elisabet, storfurst Sergej Alexandro-vitjs gemål, introducerades hon vid ryska hovet och ingick 1894 äktenskap med den nyvordne tsaren Niko-laj II. Med honom hade hon fyra döttrai- och en son, tronföljaren Alexej (se denne). Dennes hemska, obotliga sjukdom (hemofili) var för modern en aldrig sinande källa till sorg och oro. Hennes redan förut klena hälsa undergrävdes mer och mer, och då läkarkonsten stod maktlös inför barnets lidanden, blev hon i sitt nedbrutna tillstånd och med sin mys-tiskt-religiösa läggning ett lätt byte för charlataner och äventyrare sådana som fransmannen Philippe och den sibiriske bonden Raspu-tin (se denne). I Ryssland var A. föga omtyckt och troddes utöva ett i politiskt avseende fördärvligt inflytande på sin make; under världskriget beskylldes hon öppet för förräderi. I verkligheten blandade hon sig föga i politiken och var till sinnelaget vida mera engelsk än tysk. Efter revolutionen 1917 delade hon modigt de sinas öde, fångenskapen och döden för mördarhand. Om mordet på tsar-familjen natten mellan 1B/? och 17/t 1918 se Nikolaj II och Ryssland, historia. — Litt.: V. Poliakoff, ”The tragic bride: the story of the empress A.” (1927; sv. övers. ”Rysslands sista kejsarinna”, 1928). S.Bsn Alexandra Pavlovna, rysk storfurstinna (1783—1801), dotter till ryske storfursten, sedermera kejsar Paul I och sondotter till Katarina II. Efter flera års segslitna förhandlingar om en äktenskaplig förbindelse mellan Gustav IV Adolf och A. P. hade man slutl. 1796 kommit så långt, att den sv. konungen jämte sin farbror hertigen-regenten begav sig över till Petersburg för att se den utkorade och underteckna äktenskapskontraktet. Då det emellertid påyrkades, att storfurstinnan skulle erhålla rätt till fri religionsutövning i Sverige, vägrade kungen i sista stund att underskriva, och det redan till trolovningsfest samlade ryska hovet måste snöpligt åtskiljas. A. blev 1799 förmäld med ärkehertig Josef, vicekonung i Ungern. G.Cqt. Alexandraland. 1) Den västligaste och näst största ön i ögruppen Frans Josefs land, n. om Novaja Zemlja. — 2) Förr benämning på den s. ökenartade delen av f. d. Nordterritoriet i Australien. H.S-n. Alexandra-Nilen, se K a g e r a. Alexandre [-sä'ndr], René, fransk skådespelare (f. 1885). A. genomgick konservatoriet i Paris, debuterade 1908 på Théåtre franqais och är sedan dess anställd där, numera ss. societär. A. är en av vår tids manligaste skådespelare, modernt skolad, full av temperament och i besittning av yttre företräden. Hans repertoar omfattar såväl klassisk som modern dramatik; bland hans roller märkas Alexandre de Medici i ”Lorenzaccio”, soldaten i ”Graven under triumfbågen” och Henri i ”Älska”. G.K g. AIexandre'scu, se Alecsandrescu. Alexandre'tte. 1) Autonomt sandjak i franska mandatet Syrien, invid Alexandretteviken; c:a 4,700 kvkm.; 212,000 inv. — 2) A., turkiska Iskenderun, stad i n.v. delen av franska mandatet Syrien; c:a 15,000 inv. A., som är beläget i en osund och feberrik trakt vid Alexan-driabukten, är Aleppos hamnstad och har en djup och väl skyddad naturlig hamn. Staden står sedan 1915 medelst järnväg åt n. i förbindelse med Bagdadbanan, men saknar ännu järnvägsförbindelse med Aleppo. A. har export av Aleppomanufakturer och lantbruksprodukter. H.S-n. Alexa'ndria, stad i distriktet Teleorman i Valakiet, s. Rumänien, 75 km. s.v. om Bukarest vid Donaus biflod Vedea; o. 20,000 inv. Medelpunkt för traktens spannmålshandel. M.P. Alexandria [äløgz'ndriø], industristad i staten Virginia, U.S.A., s. om Washington vid Po-tomac-floden; 18,060 inv. (1920). J.C. Alexandri'a, arab. Iskanderie, Egyptens näst största stad, ligger i n.v. hörnet av Nildeltat på en landremsa mellan Medelhavet och lagunen El Maryut (Mareotis); 570,314 inv. (1927), därav omkr. % européer, mest fransmän, italienare och greker. A. är Egyptens förnämsta hamn- och handelsstad och den enda av Nil-deltats hamnar, som undgår den igensandning, varmed kustströmmen hotar de övriga. Av de båda hamnarna är den ö., som i forntiden kallades ”den stora hamnen”, nu tillgänglig endast för fiskebåtar; den v. omfattar efter utvidgningen 1871 en sammanlagd yta av 7 kvkm.; den yttre hamnen är intill 20 m. djup, den något mindre inre hamnen 9—11 m. — Uppslagsbok. I. 19 — 577 — — 578 —