ALISMA ket och ställdes under inseende av societeten, som fick betydande lån ur den nybildade manufakturfonden. Följande riksdagar understödde detta ”moderverk” än mera frikostigt med ytterligare lån, vilka till slut uppgingo till över 413,000 rdr smt. tillverkningspremier, tullförhöjningar och införselförbud. Till det yttre företedde också verket en lysande ställning. Enl. en redogörelse 1729 funnos strump-, band-, klädes- och frisväverier, kattuntryckeri, tobaksplantering och tobaksspinneri, strump-stickeri, hattmakeri m.m. med tillsammans o. 400 arbetare; 1746 uppgick fabrikspersonalen till 134 män och 741 kvinnor och varornas tillverkningsvärde till 150,000 dal. Blomstringen Del av den ännu kvarstående Alströmerska fabriken. möjliggjordes likväl endast genom det kraftiga understödet i merkantilsystemets anda. När detta med hattpartiets fall vid 1765/66 års riksdag indrogs och privilegierna ej förnyades, kom en förödande kris för verket, som endast tack vare Patrik och Johan Alströmers energi kunde hållas uppe. 1778 hade tillverkningsvärdet sjunkit till 17,000 rdr specie och vävstolarnas antal nedgått från 64 till 17. Förödelsen fullbordades av en eldsvåda 1779, varefter manufakturverket förde en tynande tillvaro med huvudsaklig tillverkning av kläder, filtar, golvmattor och strumpor. Efter Patrik Alströmers död (1804) drevs det för arvingarnas räkning till 1818 och nedlades 1847. — Litt: G. H. Stråle, ”A.m.” (1884); E. F. Heckscher, ”Jonas Alströmer och A.m.” (i ”Ekonomi och historia”, 1922). B.G. ATioth, stjärnan £ i stjärnbilden Ursa ma jor (St. Björnen); storleken l.es; tillhör den Pickeringska spektralklassen Ap, rör sig emot oss med en hastighet av 13 km. per sek. A. är en spektroskopisk dubbelstjärna med perioden 4,15 år. C.V.L.C. Alir, medeltida namn på s. Hälsingland, känt från början av 1300-talet. Ännu under detta århundrades senare del var A. ett särskilt landskap med egen lagman; senare bildade det jämte Sundhede landskapet Hälsingland. Namnet A. återfinnes ännu i Ala tingslag samt olika ortnamn i s. Hälsingland. S.Bln. A!isari'n, krapprött. 1.2-dioxiantrakinon /C(\ \co/ C8H4 C«H2(OH)2, Värdefullt färgämne, som förekommer i roten av krapp (Ru'bia tincto'rum) ss. en glykosid (ruberytrinsyra), vilken genom kokning med syra el. alkali lätt sönderfaller i a. och glykos. A. framställdes förr i stor skala på detta sätt: Gräbe och Liebermann fastställde 1868, att a. är ett antracenderivat, som först syntetiskt framställdes ur dibromantrakinon, sedan 1869 ur antrakinonmonosulfosyra genom smältning med alkali. A. bildar rödaktigt gula prismor, smälter vid 290°, är lättlösligt i alkohol och eter, men svårlösligt i varmt vatten. Lösningen ger med alun och tennsalter en röd, med järn-oxidsalter en svartviolett och med kromsalter en violettbrun fällning. Dess användning vid färgning och tryckning på tyg beror på denna dess egenskap att med metalloxider bilda färgade föreningar. En lösning av a. i ättiksyra bildar med salpetersyra nitroalisarin, C14H7 (NO2)O4 (a.-orange), som vid upphettning med glycerin och svavelsyra ger a.-blått (dioxiantra kinonkinolin), C17HBNO4. A. i pulver, a.-mono-sulfosyrat natron, ger på betad bomull många färgtoner, av vilka de röda äro mycket beständiga mot ljus och luft. — Alisarinfärg-ämnen benämnas talrika i handeln förekommande färgämnen, som även äro antrakinon-derivat. [E.M.P.W.] AIisari'n-bläck, se Bläck. Alisari'norange, färgämne; dess kemiska namn är /Lnitroalisarin. Erhålles genom inverkan av salpetersyra på en lösning av alisa-rin i isättika. Användes för färgning av bomull. Ljus- och tvättäkta. Lj. AIisari'nsvart, färgämne, förening av na-triumbisulfit med naftasarin (dioxinaftokinon C1nH„O.), bildas vid inverkan av svavelseskvi-oxid på 1 . 5-dinitronaftalin, användes för färgning och tryckning på bomull och ylle, som betats med krom. [E.M.P.W.] Ali'sma, växtsläkte, seSvaltingsväxter. — 637 — — 638 —