ANDERSSON samarbete med brodern Selim Birger) ”Den norrländska florans geografiska fördelning och invandringsvägar med särskild hänsyn till dess sydskandinaviska arter” (1912). Hans viktigaste geografiska arbeten röra sig på det ekonomiskgeografiska området: ”Timmertransporten på de svenska vattendragen och dess geografiska förutsättningar” (i ”Ymer”, 1907), ”Australien, natur och kultur” (1915, 2 uppl. 1922), ”Vårt dagliga bröd” (1916, 3 uppl. 1918), ”Kraft och kultur” (1, 1920), ”Den svenska industriens geografi” (i ”Ymer”, 1926). Som ett resultat av hans deltagande i socialiseringsnämndens arbete föreligger ”Sveriges allmänna skogar” (1926). H.N. Andersson, Knut, donator, pianist och tonsättare (f. 1868), bedrev först juridiska studier i Uppsala, ägnade sig därefter åt musiken under ledning av bl.a. R. Andersson, J. Lindegren, K. H. Barth och knöts för någon tid som lärare till konservatoriet i Strassburg. Som tonsättare har han framträtt med bl.a. en stråkkvartett. Till minne av sina föräldrar, byggmästaren Johan A. och hans maka, f. Svanberg, överlämnade A. i no v. 1922 en donation till Karolinska inst., Anderssonska minnesfonden (se d.o.). G.M. Andersson, Lars Gabriel, zoolog (f. 22/2 1868), fil. d:r 1909, assistent vid Riksmuseet i Stockholm, senare lektor vid N. latinläroverket därst. samt från år 1920 rektor vid Lidingö kommunala mellanskola och gymnasium. A. har utgivit ett flertal vetenskapliga uppsatser, läroböcker, övers, och bearbetningar av utländska zoologiska arbeten, t.ex. Ch. J. Cor-nish, ”De levande djuren på jorden” (2 uppl. 1925—27) m.m. E.D-r. Andersson, Jacob T h e o f i 1, ämbetsman (f. 27/» 1869), fil. d:r och docent i statistik och statskunskap i Lund 1897, aktuarie i Kommerskollegium 1904, byråchef i Socialstyrelsen 1912. A. har nedlagt ett betydande arbete på ordnandet av sjukförsäkringen i Sverige. Bland hans skrifter märkas ”Den inre omflyttningen. I. Norrland” (1897), ”Värmlands läns hushållningssällskaps historia” (1903), ”Handbok vid tillämpningen av lagen om folkpensionering” (1914), ”Statistiska undersökningar rörande svenska fattigvården” (1915), ”Tvångssjuk-försäkringen i Tyskland, England och Norge” (1916), ”Tvångssjukförsäkringen i Tyskland och England” (1919) och ”Socialförsäkringen i Sverige” (1926). T.E-r. Anderson, Anders, i Råstock, banvakt, riksdagsman och riksgäldsfullmäktig (f. 8/« 1874), genomgick kurs i Brunnsviks folkhögskola 1907—08, arbetade vid järnvägar och verkstäder 1892—96, ord. banvakt 1897. A., som tidigt anslöt sig till den socialdemokratiska rörelsen och inom denna framträtt som en av förgrundsfigurerna, har beklätt en mängd fackliga, kommunala och statliga förtroendeposter. Han har tillhört Svenska järnvägsmannaförbundet sedan 1903, blev 1908 led. av Järnvägarnas skiljedomstol, 1909 led. av Svenska järnvägsmannaförbundets representantskap, v. ordf, i styrelsen för Enskilda järnvägarnas pen- sionskassa 1921. 1919 blev han ordf, i sin hemkommuns (Ljusnabergs) kommunalfullmäktige, 1921 v. ordf, i kommunalnämnden, 1920 led. av styrelsen för Landskommunernas förbund. 1910 invaldes A. i Örebro läns landsting (ordf, där sedan 1918), sedan 1912 led. av A.k., statsrevisor 1915—17, v. ordf, i Statsutskottet seden 1921, fångvårdsfullmäktig 1922, riksgäldsfullmäktig 1925. A. har varit medlem av ett stort antal kommittéer och kommissioner, bl.a. Folkhushållningskommissionen (1916—19), Processkommissionen (sedan 1919) och Pensionskommittén 1921. C.G.Th. Andersson, Johan Gunnar, geolog och arkeolog (f. */7 1874), fil. d:r i Uppsala 1902, docent 1905 i geologi vid Uppsala univ., chef för Sveriges geologiska undersökning och prof. 1906—16, var generalsekreterare vid internationella geologkongressen i Stockholm 1910 och organiserade dess exkursioner. A. har företagit vidsträckta resor; medföljde 1898 Nathorsts expedition till Spetsbergen och Kung Karls land, ledde 1899 en egen expedition till Björnön (Beeren Eiland), deltog i den svenska sydpols-expeditionen 1901—03 som chefens närmaste man; trädde 1914 i den kinesiska regeringens tjänst som dess ”rådgivare i gruvangelägenhe-ter” och erhöll därför två års tjänstledighet. Efter erhållet begärt avsked från sin svenska statstjänst mottog A. 1916 förlängd anställning på 5 år i Kina, där han sedan vistades till 1924; återvände 1925 till Sverige, då han kallats till prof, i geologi vid Stockholms högskola. Av — 1029 — — 1030 —