ANDREAS dislaus III, sedan även denne dött 1205, konung av Ungern. 1217 företog A. ett misslyckat korståg till Palestina. 1222 utfärdade han den s.k. gyllene bullan, ett frihetsbrev för den ungerska adeln. [S.Bln.] 2) A. III (d. 1301), blev 1290 ss. ende kvar-levande ättling av huset Arpad Ungerns konung, men invecklades i tronstridigheter med Albrekt av Österrike och Karl Martell av An-jou. A. lyckades i huvudsak hävda sin ställning; med honom utslocknade 1301 huset Arpad. [S.B/n.J Andreas An dr e æ And, domprost (d. (fattig- och sjukhus) i samma stad. — Även i det politiska livet var A. verksam och påträffas under 1280-talet i konungens råd. Han var en av Tiundalands led. i den av lagman Birger Persson ledda kommission, vilken utarbetade Upplandslagen, stadfäst av konungen 1396. Han var den ende kyrkomännen i densamma, och det anses, att den i lagtexten utförda kompromissen mellan kyrkans och statens intressen skulle vara hans verk. — A. var som enskild godsägare och förvaltare av pre-positurens egendomar en man med stor ekonomisk makt. I.A. Från utgrävningarna på Studentholmen i Uppsala 1907. I förgrunden t.h. Andreas Ands studenthärbärge. 1317). A. stammade från en rik uppländsk stormansätt, innehade magistergrad och tillhörde från 1270-talet domkapitlet i Uppsala. Han är framför allt känd för sin storartade verksamhet till de svenska studiernas gynnande. A. donerade ett hus i Paris (i Quartier latin) till hem för fattiga studerande från Uppsala ärkestift i Paris, vilket ytterligare understöddes av stiftet och försågs med av ärkebiskopen stadfästa stadgar 1291. Efter 1313 leddes detta ”collegium Upsalense” av domkapitlet och fungerade fram till 1350-talet. I sitt testamente 1316 skänkte han sin ö i Uppsala, numera Kvarnholmen, åt domskolan jämte underhålls-gods. 1302 lät han uppföra ett helgeandshus Andreas, A r v i d i, estetiker (o. 1620—73), studerade vid Dorpats univ., fil. mag. därst. 1651, lektor i Strängnäs s.å., rektor 1653, kyrkoherde i österhaninge 1658, riksdagsman 1668. A. var mindre framstående som präst än som poet, talare, upptecknare av fornlämning-ar och folklore samt som förf, till den första svenska poetiken, ”Manuductio ad poesin sve-canam, thet är en kort handledning til thet swenske poeterij, verss- eller rijmkonsten” (1651). Boken, som rönt starka intryck av Opitz (se denne), behandlar den poetiska stilen samt dess grundsatser och ger ett försök till svensk metrik. B.Lz. Andreas S u n e s e n, dansk prelat, skolastiker — 1059 — — 1060 —