Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Androsporer
- Androuet, Jacques (Du Cerceau)
- Andrup, Otto
- Andry, Nicolas
- Andst
- Andsträck
- Andtid, anntid, andstid
- Andújar
- Andvare
- Andörja
- Andöy
- Ane den gamle
- Aneboda
- Aneboda fiskeriförsöksstation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANDROUET
Ornamentstick, förslag till spisel, av Androuet.
sig på el. strax under den honliga äggcellen
samt övergå till hanliga dvärgväxter, vardera
bestående av en steril stjälkcell och en el. ett
par antheridieceller, vilka sedan i sin tur bilda
normala hanliga könsceller, spermatozoider.
L.G.S.
Androuet [ädroä'], Jacques, kallad Du
C e r c e a u, fransk arkitekt och kopparstickare
(o. 1510—84), är företrädesvis känd genom
sina med egna stick prydda läroböcker och
publikationer (särsk. över franska slott och antika
byggnadsverk). — Hans son BaptisteA.
arbetade sedan 1578 vid Louvren i Paris. [A-fN.]
Andrup, Otto, dansk museiman (f. 1883),
mag. artium 1909, anställd vid Frederiksborgs
museum s.å., museiinspektör 1916, redaktör för
”Fra Arkiv og Museum” sedan 1916. A. har
utgivit ”Leonora Christines Jammersminde”
(1926), museikataloger och historiska arbeten.
C.V.J.
Andry [ädri'], N i c o 1 a s, fransk läkare (1658
—1742), anses ss. grundläggaren av ortopedien
(se d.o.) och är den förste, som sammanfattat
denna del av kirurgien ss. självständig
vetenskap. E.M.P.W.
Andst, danskt härad, se A n s t.
Andsträck, jaktterm, se A n d j a k t e n.
Andtid, anntid, andstid, gammalt i sv.
dial. kvarlevande ord för bärgningstid,
skördetid, brådskande jordbruksarbete. Se f.ö.
Andfrid. E.Hqt.
Andüjar [-o'zar], stad i prov. Jaén, s.
Spanien, vid Guadalquivir; 17,950 inv. (1920).
Tillverkning av porösa vattenkrukor (alcarrazas,
se d.o.). G.N.
Andvare, nord, myt., dvärg, som av
nornorna dömts att alltid leva i vatten. A. infångades
av Loke och måste som lösen för sitt liv
lämna från sig allt guld han ägde, även ringen
Andvaranaut, vid vilken han då fäste den
förbannelsen, att den i alla tider skulle bli sin
ägares bane. Se Volsungasagan. J.E.F.
Andörja, ö i Troms fylke, n. Norge, ö. om
Hinnöy; 136,3a kvkm.; 1,304 inv. (1920).
H.S-n.
Andöy, den nordligaste ön i Vesterålens
ögrupp, Nordlands fylke, n.v. Norge; 312,4#
kvkm.; 4,728 inv. (1920). Flera fisklägen, det
viktigaste Andenæs. Stor export av hjortron.
H.S-n.
Ane d e n g a m 1 e. 1) Konung av
Ynglinga-ätten, se A u n. — 2) Pseud. för förf. Ane
Randel (se denne).
Aneboda, s:n i Norrvidinge hd, Kronobergs
län, c:a 20 km. n. om Alvesta; 58,78 kvkm.,
därav 51,7# land; 872 inv. (1928; 17 inv. pr
kvkm.); 4,so kvkm. odlad jord (1919; 9,s °/o av
landarealen), 37,04 kvkm. skogs- och hagmark.
— Pastorat: Moheda, ör och A., Allbo
kontrakt, Växjö stift. J.C.
Aneboda fiskeriförsöksstation, tillhörig Söd-
G&rd i Andüjar.
— 1079 —
— 1080 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Jan 14 00:11:42 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-1/0662.html