ANGELICA lare mellan sitt folk och det översinnliga och lär konsten delvis av äldre a., dels på egen hand under fasta och ensamhet. Liksom Sibiriens schamaner (se d.o.) försätter han sig i extas och i förbindelse med sina hjälpandar förmedelst en trumma. Seansen hålles offentligt och avser att skaffa god jakt el. råd för sjukdom. De flesta a. äro män. Angakoks-väsendet har försvunnit med kristendomens införande. v.S-iv. Angantyr, ett i den nordiska sagolitteraturen täml. allmänt kämpanamn. Mest känd är den i bl.a. Hervararsagan och Orvar Odds saga omtalade bärsärken A., Arngrims son, vida berömd för sin styrka och sitt svärd Tirfing, vilket ofelbart dödade allt, som kom i dess väg. Om honom berättas det, att han en gång tillsammans med sina elva bröder drog upp till konungen i Uppsala för att begära dennes dot-ter Ingeborg till äkta. Då frieriet emellertid avslogs, utmanade A. sin rival, Hjalmar den hugstore, på tvekamp. Striden stod på Samsö, och här ljöto båda kämparna döden. Enligt Hervararsagan kommo sedan tvenne av A:s närmaste ättlingar att bära hans namn; den ene av dem blev konung i sagans Reidgotaland. — I Frithiof den djärves saga, vilken ligger till grund för Esaias Tegnérs diktverk, uppträder också en A., jarl över Orkneyöarna. — I den angelsaxiska dikten Beowulf bär en svearnas konung namnet A. i dess angelsaxiska form. J.E.F. Anga'ra, Jenisejs största biflod, s. Sibirien, upprinner på Changaj-bergen i Mongoliet, flyter under namn av Selenga med ö. riktning i en båge och faller österifrån med ett stort del-la ut i Bajkalsjön; lämnar denna under namn av A. samt faller ut i Jenisej som övre Tun-guska. A. är segelbar under större delen av sitt lopp från Bajkalsjön till mynningen. Betydande laxfiske. H.S-n. Anga'ralandet el. A n g a r a s k ö 1 d e n, den benämning, som den österrikiske geologen E. Suess (se denne) givit ett urgammalt fastlands-område i n.ö. Asien, kring floden Angara. Utom A. urskilde S. fyra andra dylika gamla landområden, näml, den baltiska skölden, den kanadiska skölden, den brasiliska skölden och Gondwanalandet (se d.o.). K.A.G. Anga'rierätt (till grek. a'ngaros, den persiske storkonungens ilbud), folkr., krigförande makts anspråk att i nödfall få, mot ersättning, beslagtaga och begagna kommunikationsmedel (järnvägar, fartyg, bilar, telefon o.d.) tillhöriga neutral makts undersåtar. Stadgade rättsregler därom saknas (jfr Ha a gkon ven t i o-n e r n a); under världskriget 1914—18 gjorde ententens stater trots protester vidsträckt bruk av a. — I feodaltidens urkunder är a. godsägarens rätt till körslor av sina landbönder. E.K. Ångarn, s:n i s. Uppland, Vallentuna hd, Stockholms län; 18,u kvkm., därav 17,83 kvkm. land; 285 inv. (1928; 16 inv. pr kvkm.); 6,si kvkm; odlad jord (1919; 38,3 °/o av landarealen), 11,1» kvkm. skogs- och hagmark. — Pastorat: Össeby-Garn, Vada och A., Roslags v. kontrakt, Uppsala ärkestift. H.S-n. Angel, metkrok. Se Fiskredskap. Angel, halvö i prov. Schleswig-Holstein, se Ängeln. Angela Merici [a'njela meri'ci] el. A n g e 1 a från Brescia, katolskt helgon (1474— 1540), stiftade 1535 ursulinnornas orden (se Ursulinnor). S.N. Angelboskap, se Anglerboskap. Angeldorff, Christoffer Olofsson (Angellin), präst, tidningsman (1808—66). Efter prästerlig tjänstgöring i olika församlingar av Lunds stift blev A. 1841 pastorsadjunkt i Ulrika Eleonora församling i Stockholm och 1842 e.o. tjänstgörande hovpredikant; 1853 återvände A. till Skåne som kyrkoherde i Broby och Emislöv och tillträdde 1862 V. och Fru Alstad. Under Stockholmstiden uppträdde A. flitigt som medarbetare i den konservativa pressen, vanl. med en hetsigt polemisk ton, som väckte även hans meningsfränders ogillande. A. tillhörde först ”Svenska Biets” redaktion till tidningens upphörande 1844 och blev, sedan V. F. Palmblad uppsatt ”Tiden”, 1847 dennes medredaktör. G.Cqt. Ange'li, Heinrich von, målare (f. 1840), fick sin utbildning i Wien och Düsseldorf, målade till en början historiska tavlor. Sedan han år 1862 flyttat till Wien, vann han världsrykte tack vare sina porträtt av kejsaren av Österrike, det tyska kronprinsparet, drottning Viktoria av England, kejsar Vilhelm II m.fl. Han har även målat genrebilder. [G.V.] Angeli [a'njeli], A n g e 1 o, italiensk kemist (f. 1864), prof, i farmaceutisk kemi i Florens 1905. A. har utgivit arbeten över kvävehaltiga organiska föreningar, huvudsaki. pyrrolderi-vat. Lj. Ange'lica, växtsläkte av fam. flockblomstriga, innefattande o. 50 arter med utbredning huvudsaki. i nordligare länder, samtliga högväxta örter med trind, strimmig el. fårad stam, stora. Uppslagsbok. I. — 1089 — 35 — 1090 —