ANGLÄS Från Angmagsalik på Grönland. Anglä's (fra. anglaise), dans i %-takt från 1700-talet, blev folkdans i Sverige i början av 1800-talet, hos oss ofta kallad ”långdans” på gr. av uppställningen. Pre. Angmagsalik, handels- och missionsstation i distriktet A., s. delen av Kristian IX:s land på Grönlands ö. kust. A., som grundlädes 1894, är jämte kolonien vid Scoresby sund den enda ttändigt bebodda platsen på denna kust; 600 inv. i hela distriktet. H.S-n. Angola [-gå'-], ett tätt bomullstyg, som användes till broderiarbeten. Angola [-gå'-], Portugisiska V ä s t- Kaffeplantage i Angola. af rika, portugisisk koloni på Afrikas v. kust, bestående av Cabinda strax n. om Kongomyn-ningen samt området mellan Kongo ’ n. ocb Kunene i s.; 1,256,275 kvkm.; c:a 4 mill. inv Större delen av A. består av den sydafrikanska platån, som i v. i terrasser sänker sig mot det i s. allt smalare kustområdet. Från en mycket bred central horst (se d.o.) i s.v.—n ö riktning, där de högsta ryggarna nu äro Serra da Chella, Serra da Numpaca, Serra da Hanha, Serra da Bongo, Elongoberget, som i Moco når 2,620 m. ö.h., och Gongoberget, strömma floderna åt n. Mandimba-kvinna från Angola med ett barn på ryggen och en korg på huvudet. och n.v. till Kongo och Atlanten och åt s.ö. till Zambezi el. Etoshasaltträskct. Det tropiska klimatet mildras i kustområdet genom inflytande från den kalla Benguelaströmmen och i det inre genom höjden över havet. Längst i n. dubbel regn- och torrtid, f.ö. en regntid och en torrtid. Kustområdet utgöres av savann och stäpp i n. och halvöken och öken i s. Det inre har endast längst i n. utlöpare av tropiska urskogen och består huvudsaki. av savann och torrskog samt längst i s. av stäpp. Invånarna äro bantunegrer av fiote-, lunda-, ganguela-, bangala-, amandu-, vimbun-du-, herero-, ovambo- och quiocostammarna, samt i s.ö. buschmän. Portugiserna uppgå till c:a 18,000, boerna till c:a 1,000 och mulatterna — 1111 — — 1112 —