ANKER Ankarplats, vattenområde, inom vilket fartyg lämpligen kan ankra (ankarsättning), el., i mera inskränkt bemärkelse, plats, där fartyg ämnar gå till ankars el. redan ankrat (a n k-r in gs plats). För att en a. skall vara för sitt ändamål lämplig, bör den erbjuda behövligt manöver- och svajningsutrymme, lämna skydd mot sjöhävning samt ha måttligt djup och god hållbotten. Den bästa hållbottnen är styv lera; sand utgör i allm. användbar ankargrund, likaledes mudder. Där grus och, framför allt, stenig botten förekomma, bör ankring ej äga rum. I sjökorten äro lämpliga ankarplatser betecknade med ett ankare, anbragt å det ställe, där den bästa hållbottnen kan påräknas. E.Hg. Ankarslut, bgggn., se Förankring. Ankarspel, mekanisk inrättning för ankares upptagning och fällning. Dess huvuddelar äro axel och tandad spelkrans, över vilken ankar-kättingen passerar. Kransen kan medelst frik-tionslameller och ansättningsmutter fast förenas med axeln (vid hemvindning av kättingen) el. losskopplas (vid ankarets fällning). H.S-k. Ankarsrum, bruk och säteri i Hallingebergs s:n, Kalmar län, v. om Västervik. Bruket omfattar gjuteri, mekanisk verkstad, emaljverk för gjutgods och plåt, plåtpressningsverk och skyltemaljverk; tillverkar allt slags handels-gjutgods, spisar, artiklar för gas, vatten och avlopp, emaljerade grytor, badkar och andra slags sanitetsartiklar m.m. Bruket drives med elektrisk kraft från tre kraftstationer: en vid övre bruket om 170 hkr. och 6,os m. fallhöjd, en vid nedre bruket om 142 hkr. och 4,52 m:s fallhöjd och en vid Svarteström, 4 km. s. om bruket, om 700 hkr. och 18,03 m:s fallhöjd. — Brukets taxeringsvärde 846,500 kr. Aktiekapital 1,200,000 kr. Tillverkningsvärde c:a 2,500,000 kr. Antal arbetare 310. Bruket driver även sågverksrörelse och har stora egendcmar, vilkas sammanlagda areal är c:a 5,900 har, med ett taxeringsvärde av 1,108,900 kr. Bland dem märkes A:s säteri, ett gammalt militiehemman, som av landshövding Gabriel Gyllenanckar förvandlades till frälsegods 1647. Här anlades av holländaren Hubert De Besche 1655 A:s stång-järnsverk. 1807 anlades masugn, 1880 valsverk och 1884 martinverk. Järnverket var beroende av billig träkolstillförsel, och efter hand som denna minskades, blev det icke längre ekonomiskt att frakta malmer från de långt avlägsna gruvorna. Järnhanteringen nedlades också 1911. Under 1800-talet ägdes A:s säteri och bruk jämte en mängd andra gårdar av släkten De Maré, som 1882 bildade A.-b. Ankarsrums bruk. Vid brukspatron De Marés död 1898 övergick A. till ett nytt konsortium, som i sin tur 1909 efterträddes av det nuv. konsortiet Ankarsrum. med Sven Spånberg som huvuddelägare. Spån-berg är nu ensam innehavare av bruksrörelsen och dess verkställande direktör. Vid Verke-bäck, som tidigare tillhört A., intages tackjärn, kol, koks etc., och därifrån utskeppas ved och virke från brukets egendomar. — A:s stations-och brukssamhälle har c:a 900 inv. J.C. Ankarstock, avlångt, fyrkantigt bröd av syrad deg, en urspr. sannolikt skämtsam användning av ordet i betydelsen ”trästock, som fäste» vid ankarläggen”. Även i Norge; jfr ty. ankar-stöcke, som uppges vara grovt danskt bröd. — Sjöv., se Ankare 5). E.Hqt. Ankarström. Se Elektriska maskiner. Ankarsvik, ångsågverk på Alnön, Alnö s:n, Västernorrlands län, med tre ramar, ett kantverk, en klyvsåg, ett stavkantverk och en lath»-såg. Ärstillverkningen uppgår till c:a 2,500 standards; 45 fast anställda arbetare. A. äges av Ankarsviks ångsågs a.-b., Sundsvall, som dessutom är ägare till Myrnäs, Johannesnäs och Johannedals sågverk (se d.o.). Bolagets årliga export och hemförsäljning av sågade och hyvlade trävaror uppgår till c:a 20,000 standards. H.S-n. Ankarsättning, se Ankarplats. Ankavel, se Anka och Fjäderfäavel Ankbonde, hanne bland änder; se Anka. Ankel el. fotknöl, fotledsregionens framträdande sidopartier, betingade av på utsidan vadbenets nedre ända (Malle'olus latera’Iis), på insidan ett utskott från skenbenet (Malle'olui media'lis), vilka bendelar som en gaffel mellan sig fatta fotskelettets översta ben, språngbenet (se F o 11 e d). Kraftiga band förena båda mal-leoli med fotskelettet. A.-U. Ankenes, hd i Nordland fylke, n.v. Norge, omkr. inre delen av Ofotfjorden; 2,010,27 kvkm.; 3,364 inv. (1920). H.S-n. Anker, norsk släkt av västsvenskt ursprung. Stamfadern, köpman Erich Ancher, var född i Göteborg 1644 och inflyttade till Norge o. 1668. Enl. en obestyrkt tradition skulle släkten härstamma från adliga ätten Anckar till Agnshammar i Värmland. Med anledning härav erhöllo hans ättlingar 1778 och 1790 naturalisation som dansk-norsk adel. Av hans sonsöner var köp — 1141 — — 1142 —