ANMÄRKAREN samma betingelser. Utgör sjukdomsanlaget ett permanent tillstånd omfattande hela organismen,' benämnes det en allmän patologisk konstitution, t.ex. tuberkulos konstitution el. (med särsk. hänsyn till den yttre kropps-konfigurationen) tuberkulos habitus. Dessa nedärvda sjukd^msanlag göra, att vissa sjukdomar visa sig särsk. frekventa inom vissa familjer. Sinnessjukdomar kunna uppträda familjärt, likaså kräftsjukdomar o.s.v. Barn av mindervärdiga föräldrar bliva ofta mindervärdiga. — Det sjukliga anlaget kan även hänföra sig till ett el. annat bestämt organ. I regel är härvid organet i fråga utvecklat på ett från det normala mer el. mindre avvikande sätt: a. för sockersjuka, beroende på något utveck-lingsfel i bukspottkörteln, o.s.v. b) Förvärvade sjukdomsanlag. Träffas kroppen el. något enskilt organ av sjukdom el. annat trauma (skador av mer allmän natur), inträder ej sällan ett tillstånd, under vilket sjukdom lättare kan inställa sig än förut; en förvärvad sjukdomsdisposition uppkommer. (I undantagsfall kan ett dylikt sjukdomsanlag förvärvas redan under fosterlivet och sålunda bliva medfött). En genom trauma deformerad bröstkorg kan t.ex. innebära anlag till lung- el. hjärtsjukdom, efter en svårare halsfluss kan benägenhet för upprepade sådana inställa sig. Hit höra också t.ex., att organismen efter en seruminjektion under en viss tid kan patologiskt påverkas vid en ny sådan (anafylaxi, se d.o.) o.s.v. Märk dock, att organismen emellanåt under en sjukdom kan öka sin motståndskraft mot samma el. liknande sjukdom, d.v.s. minska sitt a. för denna, så att t.o.m. livsvarig immunitet (se d.o.) kan inträda mot densamma. T.H-n. 4) Psyk. Allmänt (ej vetenskapligt) namn på medfödda, ev. fysiologiskt ärvda fallenheter, ev. benägenhet för vissa verksamheter, vanl. i den meningen, att förhandenvaron av a. betingar lätthet för, framgång i och oftast (ehuru icke alltid) intresse för viss verksamhet. Lätthet och fallenhet för t.ex. sådant arbete, som kräver personliga egenskaper, t.ex. smidighet, takt, osjälviskhet, är ofta förvärvad och torde icke böra betraktas som a. Ex. på a. äro begåvning för förståndsarbete (intelligens), musikbegåvning, händighet, fallenhet för affärer etc. A. äro än relativt enhetliga som intelligens, än sammansatta av ett flertal delanlag, ss. musikaliskt gehör (t.ex. för konsonantuppfattning, tonminne, rytmsinne); än åter begagnas uttrycket om högst olikartade, psykologiskt knappast samhöriga fallenheter (mekaniska a.). Isolerade anlagsbrister iakttagas stundom hos skolbarn, t.ex. i fråga om läsning (”lässvag- het”). Större brister i a. betecknas som defekter. Ett a., t.ex. av intellektuellt slag, kan förbliva relativt outnyttjat, t.ex. för människo-förståelse el. praktiska uppgifter, varför man skiljer på latenta (dolda) och manifesta (tydligt framträdande) a. För olika, särsk. praktiska verksamheter behövliga a. utforskas i intelligensforskningen och psykotekniken. A. äro av olika storlek hos olika individer, och de olika anlagsgraderna pläga förekomma fördelade i överensstämmelse med den s.k. normala fördelningskurvan. G.A.J. Anlagstyp. Den moderna ärftlighetsforskningen har visat, att icke individens iakttagbara egenskaper (fenotypen) äro ärftliga utan endast anlagen till dem, och att de egenskaper, som vi kunna iakttaga, utgöra resultatet av en samverkan mellan de inre ärftliga anlagen och de yttre förhållanden, under vilka individen lever. Med a. el. g e n o t y p betecknar man därför sammanfattningen av alla en individs el. individgrupps ärftliga anlag. Ordet kan, då fråga är om enskilda egenskaper, även användas i inskränkt betydelse, gällande endast en i fråga varande egenskap med bortseende från anlagen för andra egenskaper. Se Ärftlig-hetslära. J.R. An Lu-shan, kinesisk general (700-talet e. Kr.), turk till härkomsten, gunstling hos kejsar Hüan-tsung av Tangdynastien, gjorde uppror och nära nog störtade denna Kinas mest lysande dynasti. A:s uppror beräknas ha kostat 36 mill. människoliv. Jfr Kina, historia. B.K. Anläggning, gevärets (karbinens) ansättning mot axeln i och för vapnets inriktning och av-fyring; pistolens (revolverns) framföring för samma ändamål. R.Sby. Anlöpning, uppvärmningsförfarande för att giva härdat stål den mindre grad av hårdhet och sprödhet, som för olika ändamål kan vara erforderlig. Genom upphettningen i luft antager en blank stålyta genom fortskridande oxi-dering mot temperaturen svarande anlöpnings-färg (därav namnet): blekgul vid 220°, brun vid 255°, ljusblå vid 285° och mörkblå vid 300°. Ju starkare stålet anlöpes, desto mjukare blir det. Genom upphettning över 325° försvinner all härdning snabbt. Efter a. kyles det heta stålet hastigt i vatten el. bättre i olja. För att undvika svårigheten att vid direkt upphettning över eld giva det härdade stålstycket jämn anlöpningstemperatur, användes ofta neddoppning i ett bly- el. oljebad, vilket har den önskade temperaturen. Så gott som alla härdade föremål måste anlöpas för att ej springa sönder vid påfrestning. Se även Adu-c e r i n g. H.R-g. Anmärkaren, tidning utg. i Stockholm sedan — 1149 — — 1150 —