ANTENOR Kvinnostaty av Antenor. Ante'nor, grekisk bildhuggare, verksam i Aten på 500-talet f.Kr., utförde de berömda bronsstoderna av tyrannmördarna Harmo-dios (se denne) och Aristogeiton, vilka 480 bortfördes till Susa av Xerxes och 477 ersattes med ett verk av Kritios och Nesiotes, förmodligen utfört i nära anslutning till A. och känt genom en marmorkopia i Neapel. En av de på Atens akropolis funna arkaiska kvinnostatyerna, de s.k. korai, är enl. en där likaledes påträffad inskrift sannolikt ett original av A. Jfr Kore. H.Sj. Ante o'mnia (lat.), framför allt, först och främst. Antepe'ndium(till lat. ante, framför, och pe'n-dere, hänga), textil beklädnad för altarbordets framsida. Bruket av broderade el. vävda ante-pendier, gärna praktfulla men även enklare, är medeltida, katolskt, men har i Sverige bibehållits även efter reformationen. Det äldsta här Antependium, broderat i Vadstena kloster på 1400-talet. Stralsund. bevarade a. är från 1100-talet. Orneringen har skiftat med tidsstilarna och utgöres av lister, band, bilder, inskrifter och ornament, ofta åtminstone urspr. av symbolisk art. De liturgiska färgerna (se d.o.) iakttogos förr strängare vid bruket av a. Till a. hörde, särsk. under medeltiden, en bård längs altarskivan, ibland kallad altarbrun, vilken även kunde brukas utan a. Jfr Altare och Antemensale. — Litt.: A. Branting, ”Textil skrud i svenska kyrkor” (1920). I.H.l. Antepenultima (lat., av ante, framför, pæne, nära på, och u'ltima, den sista, näml. sy'llaba, stavelsen), tredje stavelsen från slutet i ett ord. Jfr Penultima och U 11 i m a. Antepone'ra (lat. antepo'nere), ställa framför. Antequera [-kä'ra], stad i prov. Målaga, s. Spanien, mellan floden Guadalhorce och Sierra de Abdalagis; 31,526 inv. (1920). Ante'r, den pollenalstrande, övre delen av en ståndare. Se Blomma. Anteri'dier kallas de organ hos kryptogama växter, i vilka hanliga befruktningsceller, sä-deskroppar, alstras. Hos mossorna utgöras a. av skaftade, klotformiga, ovala el. klubblik? Plaza San Sebastian i Antequera. bildningar, vilka innanför en av ett enkelt lager celler bestående vägg innesluta en vävnad, vars celler var för sig bilda en sädeskropp. Vid mognaden brister a:s vägg och sädeskrop-parna frigöras. Kärlkryptogamernas a. äro vårtlika och oskaftade samt bestå av en skaft-, en ring- och en täckcell, vilka omgiva en centralcell, som genom delning bildar sädeskropp-alstrande celler. Hos blomväxterna är a. reducerat till en enda cell i den vid pollenkornets groning utväxande pollenslangen. Denna cell ger upphov till tvenne s.k. generativa celler, motsvarande sädeskropparna. — A. med avvikande byggnad förekomma hos ett flertal alger samt hos vissa svampar (se d.o.). O.Gz. A'nteros (grek., genkärlek), grek, myt., Eros’ broder, genkärlekens gud och den försmådda kärlekens hämnare. [W.N.J Antero'tika, medel för nedsättande av könsdriften. Antesigna'ni (lat. ante, framför, och signa, fälttecken), inom den romerska hären benäm- — 1215 — — 1216 —