- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 1. A - Apollon /
1229-1230

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Antik - Antikatod - Antiken - Antikleia - Antiklerikal - Antiklimax - Antiklin, antiklinal - Antiklor - Antiknackningsmedel - Antikomplement - Antikonceptionell - Antikrist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ANTIKRIST — Som subst. (mindre brukl.): enskilt alster av den antika konsten, i sht om skulpturarbete; gammalt värdefullt föremål. Jfr Antiken och Antikviteter. Antikatod [-å'd], den elektrod i ett röntgenrör, från vilken röntgenstrålningen utgår. Se Röntgenstrålar. Anti'ken, den klassiska forntiden och dess odling — A n t i k i s e'r a, efterbilda el. efterlikna antika mönster, i sht i poesi och konst. Antikleia [-kléVa], grek, myt., dotter till Autolykos och moder till Odysseus (se denne). Antiklerikal, den som vill motverka (det Coconut avenue, Antigua. katolska) prästerskapets och kyrkans inflytande i det offentliga livet. Antiklerikalismen växte sig under 1800-talet stark i alla katolska länder och medförde avsevärda inskränkningar i kyrkans gamla rättigheter. I Frankrike åstadkom den skilsmässan mellan stat och kyrka 1905. Jfr Romersk-katolska kyrkan. H.O-n. AntikliTnax, motsats till klimax, övergång från starkare till svagare uttryck. Jfr Grada t i o n. AntiklFn, a n t i k 1 i n a! (bägge orden såväl subst. som adj.), geol., sadel, veck, kallas den lagerställning, som veckade lager intaga, då olika delar av samma lager stupa åt vart sitt håll, från en rygg el. sadel. Motsatsen, d.v.s. att lagren stupa mot den gemensamma axeln, kallas s y n k 1 i n aT el. s y n k 1 i n (tråg). Den gemensamma axel, som lagren ha, kallas an- tiklinalernas och synklianernas el. veckens strykningsriktning. K.A.G. Antiklor [-klå'r], varje ämne, som användes för att upphäva den skadliga verkan av klor (t.ex. på vävnader), särsk. natriumtiosulfat, Na2S2O8. [E.M.P.W.] Antiknackningsmedel, eng. antiknocking, ämne, som blandas i motorbränsle för att förhindra genom förtändning uppstående knackningar (se d.o.) i motorn. Ett gott a. för bensinmotorer är blytetraetyl (se d.o.). Blott c:a 0,i °/o härav behöver tillsättas bensinen för att förhindra knackningar, även om avsevärda kolavsättningar finnas i motorns förbränningsrum. Flera andra ämnen ha även utexperimenterats. Deras verkan anses huvudsaki. bero på att de förorsaka en minskning av bränslets tänd-ningshastighet. Av ett gott a. fordras, att bränsleekonomien ej försämras, hälsovådliga gaser ej utvecklas och frätning i motorn ej åstadkommes. C.E.v.S. Antikompleme'nt, se Komplement. AntikonceptioneTl, som motverkar el. förebygger befruktning. Inom läkekonsten vidtagas dylika åtgärder i vissa fall, där ett havandeskap befaras medföra risk för moderns hälsa el. liv. F.ö. användas i vår tid antikoncep-tionella medel i stor utsträckning i form av s.k. preventivmedel (se d.o.). E.E.-M. AntlkrFst, den som sätter sig upp emot Kristus el. sätter sig själv i Kristi ställe. Namnet förekommer först i Johannesbreven, men föreställningen om en Guds och Messias’ fiende, 1 vars gestalt motståndet mot Guds rike samlar sig i en slutgiltig kamp, går tillbaka till judendomen, så hos Hesekiel och Daniel och i den hellenistiska senjudendomen. I urkristendomen utvecklades föreställningen om A. ss. ett demo-niskt-mystiskt väsen i en viss parallellism med Kristusbilden: den upphöjde, transcendente Kristus, som skall komma igen ss. världsdomaren, får till motståndare A. ss. det ondas ävenledes övervärldslige härskare (här kan man följa den religionshistoriska linjen till utom-kristna mytologier), samtidigt som A. får tids-historiska drag, som t.ex. i Joh. Upp. anses syfta på Nero el. Domitianus. I den senare medeltiden fortsattes denna tidshistoriska tolkning av A. av oppositionella riktningar, ss spiritua-lerna inom franciskanorden (se Francis-cus), Wyclif (se denne) o.a., vilka betecknade påven ss. A. Luther, liksom före honom husi-terna (se d.o.), följde denna linje, men vände sig ej mot någon enskild påve utan mot påve-dömet som sådant. I gengäld ha katolikerna framställt Luther som en av A:s föregångare. Under 16- och 1700-talen tog man upp den gamla föreställningen om turkarna ss. A., ocb — 1229 — — 1230 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 14 00:11:42 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-1/0747.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free