Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Antik
- Antikatod
- Antiken
- Antikleia
- Antiklerikal
- Antiklimax
- Antiklin, antiklinal
- Antiklor
- Antiknackningsmedel
- Antikomplement
- Antikonceptionell
- Antikrist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANTIKRIST
— Som subst. (mindre brukl.): enskilt alster
av den antika konsten, i sht om
skulpturarbete; gammalt värdefullt föremål. Jfr Antiken
och Antikviteter.
Antikatod [-å'd], den elektrod i ett
röntgenrör, från vilken röntgenstrålningen utgår. Se
Röntgenstrålar.
Anti'ken, den klassiska forntiden och dess
odling — A n t i k i s e'r a, efterbilda el.
efterlikna antika mönster, i sht i poesi och konst.
Antikleia [-kléVa], grek, myt., dotter till
Autolykos och moder till Odysseus (se denne).
Antiklerikal, den som vill motverka (det
Coconut avenue, Antigua.
katolska) prästerskapets och kyrkans
inflytande i det offentliga livet. Antiklerikalismen
växte sig under 1800-talet stark i alla katolska
länder och medförde avsevärda inskränkningar i
kyrkans gamla rättigheter. I Frankrike
åstadkom den skilsmässan mellan stat och kyrka
1905. Jfr Romersk-katolska kyrkan.
H.O-n.
AntikliTnax, motsats till klimax, övergång
från starkare till svagare uttryck. Jfr
Grada t i o n.
AntiklFn, a n t i k 1 i n a! (bägge orden såväl
subst. som adj.), geol., sadel, veck, kallas den
lagerställning, som veckade lager intaga, då
olika delar av samma lager stupa åt vart sitt
håll, från en rygg el. sadel. Motsatsen, d.v.s. att
lagren stupa mot den gemensamma axeln,
kallas s y n k 1 i n aT el. s y n k 1 i n (tråg). Den
gemensamma axel, som lagren ha, kallas an-
tiklinalernas och synklianernas el. veckens
strykningsriktning. K.A.G.
Antiklor [-klå'r], varje ämne, som användes
för att upphäva den skadliga verkan av klor
(t.ex. på vävnader), särsk. natriumtiosulfat,
Na2S2O8. [E.M.P.W.]
Antiknackningsmedel, eng. antiknocking,
ämne, som blandas i motorbränsle för att
förhindra genom förtändning uppstående
knackningar (se d.o.) i motorn. Ett gott a. för
bensinmotorer är blytetraetyl (se d.o.). Blott c:a
0,i °/o härav behöver tillsättas bensinen för att
förhindra knackningar, även om avsevärda
kolavsättningar finnas i motorns förbränningsrum.
Flera andra ämnen ha även utexperimenterats.
Deras verkan anses huvudsaki. bero på att de
förorsaka en minskning av bränslets
tänd-ningshastighet. Av ett gott a. fordras, att
bränsleekonomien ej försämras, hälsovådliga
gaser ej utvecklas och frätning i motorn ej
åstadkommes. C.E.v.S.
Antikompleme'nt, se Komplement.
AntikonceptioneTl, som motverkar el.
förebygger befruktning. Inom läkekonsten
vidtagas dylika åtgärder i vissa fall, där ett
havandeskap befaras medföra risk för moderns
hälsa el. liv. F.ö. användas i vår tid
antikoncep-tionella medel i stor utsträckning i form av
s.k. preventivmedel (se d.o.). E.E.-M.
AntlkrFst, den som sätter sig upp emot
Kristus el. sätter sig själv i Kristi ställe. Namnet
förekommer först i Johannesbreven, men
föreställningen om en Guds och Messias’ fiende, 1
vars gestalt motståndet mot Guds rike samlar
sig i en slutgiltig kamp, går tillbaka till
judendomen, så hos Hesekiel och Daniel och i den
hellenistiska senjudendomen. I urkristendomen
utvecklades föreställningen om A. ss. ett
demo-niskt-mystiskt väsen i en viss parallellism med
Kristusbilden: den upphöjde, transcendente
Kristus, som skall komma igen ss.
världsdomaren, får till motståndare A. ss. det ondas
ävenledes övervärldslige härskare (här kan man
följa den religionshistoriska linjen till
utom-kristna mytologier), samtidigt som A. får
tids-historiska drag, som t.ex. i Joh. Upp. anses
syfta på Nero el. Domitianus. I den senare
medeltiden fortsattes denna tidshistoriska tolkning
av A. av oppositionella riktningar, ss
spiritua-lerna inom franciskanorden (se
Francis-cus), Wyclif (se denne) o.a., vilka betecknade
påven ss. A. Luther, liksom före honom
husi-terna (se d.o.), följde denna linje, men vände
sig ej mot någon enskild påve utan mot
påve-dömet som sådant. I gengäld ha katolikerna
framställt Luther som en av A:s föregångare.
Under 16- och 1700-talen tog man upp den
gamla föreställningen om turkarna ss. A., ocb
— 1229 —
— 1230 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Jan 14 00:11:42 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-1/0747.html