ANTIVARI i Latium på en i Medelhavet framskjutande klippa, volskernas huvudstad, 338 f.Kr. underkuvad av romarna, vilka gjorde A. till en romersk koloni, sedan 317 med egen författning. Under kejsartiden var A. en av de förnäma romarna och det kejserliga hovet mycket omtyckt bad- och tillflyktsort. A., som var kejsarna Neros och Caligulas födelsestad, blev veterankoloni 61 och förstördes vid saracenernas infall. [W.N.] AntivaTi, Bar, stad i Jugoslavien, s. Monte-negro, 5 km. från Adriatiska havet; c:a 2,300 inv. Säte för romersk-katolsk ärkebiskop. Talrika olivlundar. M.P. Antiva'ri, Christoph Theodor, österrikisk diplomat (1690 —1763), från 1731 till sin död kejserlig resident i Stockholm, där han emellertid icke spelade någon mera framträdande roll. A. är begravd på Klara kyrkogård. G.Cqt. Antivivisektionsföreningar [-säkjo'ns-], se Djurskydd och Vivisektion. A'ntlia (lat., pumpverk), även kallad Luftpumpen, en stjärnbild på s. himlen, införd av La Caille 1752. Dess starkaste stjärnor äro av 4:e storleken. A. ligger s. om stjärnbilden Hydra. C.V.L.C. Antocya'ner, antokyaner, äro färgämnen, som förekomma i blommor och bär och giva dessa deras färger. De giva med syror röda salter, med baser blå, medan de i neutrala lösningar äro violetta. Alltefter cellsaftens reaktion uppkomma därför olika färger och färgnyanser. Det är samma antocyan, cyanin, som färgar rosen röd men blåklinten blå. Den stora nyanseringen av blomsterfärgen beror dock på flera andra faktorer, ss. blandningar av olika a., blandningar med gula färgämnen ur flavonserien samt på förening med garvämnen, som förekomma i blomsterbladen och märkligt kunna ändra antocyanlösningens färg. A. kunna utlösas ur växterna med vatten el. alkohol, lämpligast dock medelst en metylalkoholisk lösning av saltsyra. Deras kemiska sammansättning har först i senare tid utretts av Nobelpristagaren prof. Richard Willstätter, och man har även lyckats syntetiskt framställa flera av dem. — A. äro glykosider (se d.o.), som vid kokning med syra och även genom inverkan av vissa enzym sönderfalla i socker och antocyanidin. Det finns tre huvudtyper: pelargonidin, förekommer i pelargonier, dalier, särsk. den mörkröda, samt i rädisans skal; c y a n i d i n i lingon, körsbär, vinbär, hallon, rosor, blåklint och mörkröd höstaster; d e 1 f i n i d i n i rid-darsporrar, mörkröda stockrosor, violer, mörka penséer, blåbär och vindruvor. Lj. Antofaga'sta. 1) Prov, i n. Chile mellan 21° och 26° s.br. Kustkordilleran bildar här en mycket brant kust. Därinnanför sträcker sig Atacamaöknen (se d.o.). Här ligga s. om Loa-floden de salpeterrika Llano de la Paciencia, Pampa de Antofagasta, Pampa de Aquas Blan-cas och Pampa de Taltal. ö. härom höjer sig en horst (se d.o.), Cordillera de Domcyko, vilken i v. begränsar en gravsänka, vars lägsta delar utgöras av Salar de Atacama och Salar de Punta Negra. På den ö. härom belägna Puna de Atacama ligga på gränsen mot Argentina höga vulkanberg, bl.a. Llullaillaco (6,620 m.ö.h.), Chiles högsta berg, och Licancaur (5,930 m.ö.h.), på Västkordillererna. Konstbevattning har skapat odlingsoaser vid Calama kring Loafloden och vid San Pedro de Atacama i dalarna n. om Salar de Atacama. Alfalfa och något majs odlas. Atacamaöknens rika salpeter-lager har framkallat en stor export över hamnarna Mejillones, A., Tocopilla, Taltal och Cali-ta Coloso. Koppargruvorna vid Chuquicamata n. om Caiama äro jordens största. Från Asco-tan kommer borax. Om areal, folkmängd och historia se Chile. — 2) Residensstad i prov. A., n. Chile, vid Bahia Morenobukten; 51,531 inv. (1920). Järnväg till Oruro och La Paz i Bolivia. Stor export av chilesalpeter. Hamnstad för Bolivia. G.N. AntofaTIa, vulkanmassiv med flera toppar i territoriet Los Andes, n.v. Argentina, å högslätten Puna de Atacama: 6,100 m.ö.h. Lär ännu avgiva rök. G.N. Antofylli't, mineral, se Amfibolmineral. Antoine [ätQa'n], André Léonard, fransk skådespelare och teaterledare (f. 1857). A. väckte uppmärksamhet ss. amatörskådespelare med konstnärlig och litterär ambition, lämnade sin anställning som kontorist vid Paris gasverk och öppnade 1887 Théåtre libre, en försöksteater grundad på slutna abonnemang samt ägnad den moderna realistiska och naturali-tiska dramatiken och en i dess anda förnyad framställningskonst. Théåtre libre, som också gjorde fransk publik bekant med utländska mästare ss. Ibsen, L. Tol-stoj, G. Hauptmann o.a. och vars program fick efterföljare i utlandet, bl.a. i Berlin (se F r e i e Bühne), nedlades 1894. A. kallades 1896 till konstnärlig ledare vid Odéon, men avgick nästan genast på gr. av slitningar med direktionen — 1259 — — 1260 —