ANTWERPEN Gamla skrå- och gilleshus vid Groote Plaats. upp segelbara floden, som tillåter även de största oceanångare att gå in i A:s hamn. Då den n. av Scheldes båda mynningsarmar, Oosterschelde, förenar sig med Rhen-Maas-mynningen, är A:s läge även fördelaktigt med avseende på dessa; därtill kommer ett system av kanaler och järnvägar. A. är ej blott Belgiens utan en av världens främsta hamn- och handelsstäder; år 1927 kom den i tredje rummet bland världens hamnar med hänsyn till utlandstrafiken och överträffades endast av Rotterdam och New York samt följdes närmast av London och Hamburg. Utom flodhamnen, där tidvattnet är ganska besvär-rande (vid kajerna är maximidjupet vid ebb 8 m. och vid flod 12,40 m.), finnes en vidsträckt inre hamn, som genom tre slussar förbindes med floden och är oberoende av tidvattnet. Utmed Schelde löpa kajer till en längd av 5,5 km. Den inre hamnen består av 10 bassänger, byggda 1811—1905; djupet i de äldsta bas-sängerna är 6,«s m., i den nyaste 11,25 m. Deras sammanlagda vattenyta är 89 har med 11 km. kajer. F.n. pågå omfattande utökningar av hamnen: man skall bygga ytterligare 2 km. flodkaj och en hel serie bassänger v. om de nuv., därav en 6 km. lång bassängkanal för fartyg av intill 14 m. djupgående. Härigenom kommer hamnens kapacitet att fördubblas. Planer äro även å bane att genom en kanal från A. till Moerdijk vid Rhen—Maasmyn-ningen förkorta det nuv. avståndet till hälften. År 1927 anlöptes A:s hamn av 11,148 fartyg om 23,490,300 registerton; mer än 4/s av Belgiens sjöfart är koncentrerad i A. Den största importvaran är spannmål (huvudsaki. från Svartahavsländerna och Argentina), vartill användes Vs av tonnaget; vidare kaffe, kakao, kryddor, kautschuk, tobak, ris, bomull, ull, petroleum, kol (särsk. från Ruhr), järn, trä, hudar, fett. A. har synnerligen omfattande transitohandel (c:a Vs av importerade varor) med Frankrike och framför allt Tyskland. A. är även en viktig utvandrarhamn. Industrien är betydande. De väldiga diamantsliperierna ha jämte dem i Amsterdam praktiskt taget världsmonopol; efter världskriget har A., delvis tack vare diamanter från Kongo, fått ett avsevärt försprång framför sin holländska konkurrent. Vidare finnas kvarnar, brännerier, bryggerier, tvål-, tobaks- och sockerfabriker, tegel- och järnindustri, tillverkning av spetsar, bomullstyger, tapeter o.s.v. — Litt.: Guillau-me, ”L’Escaut depuis 1830” (1902); K. Wieden-feld, ”Die nordwesteuropäischen Welthäfen” (1903); ”Le port d’Anvers” (1913); G. de Lee-ner, ”La politique des transports en Belgique” (1913); A. Rotsaert, ”L’Escaut depuis le traité de Munster” (1918); V. Bierkens, ”Le port d’Anvers” (i ”Bulletin de la société neuchåte-loise de géographie”, 1919). M.P. A. är rikt på praktfulla byggnader och konst- Carolus Borromeus-kyrkan, av F. Aiguillon. 1620-talet. — 1279 — — 1280 —