ANTWERPEN Gården till Plantin-museet. verk, vittnesbörd om dess forna storhetstid Den ”gamla staden” med sina smala, oregelbundna gator, som slutta ner mot Schelde, begränsas på ö. sidan av breda avenyer på de gamla fästningsverkens plats. Affärslivets medelpunkt och stadens förnämsta torg är Meir-platsen. Anmärkningsvärda äro även Groote Plaats och grönsakstorget. I stadens centrum ligger en park, s. om denna den forna pépiniè-ren (plantskolan). Bland byggnaderna märkes katedralen (Notre-Dame), Belgiens vackraste och största gotiska kyrka, byggd 1352 till 1616, påbörjad av Jean Amel. Om dess förnämsta målningar se R u b e n s. I S:t Jakobskyrkan, sengotisk (1491—1656, påbörjad av H. de Wag-hemaker) finnas även målningar av Rubens, van Dyck m.fl. samt familjen Rubens’ gravkapell. Det av Cornelis Floris (se denne) byggda rådhuset (1561—65) är ett av den nordeuropeiska renässansens förnämsta verk. Vidare böra nämnas börsen, uppförd 1869—72 i stil med den förutvarande börsbyggnaden, flamska teatern (i renässansstil), skyttarnas Slaktar skråets gamla hus före stadsmurens raserande. måleriska gilleshus (från (1515), kungl. tavelgalleriet, Plantin-Moretusmuseet (se Pia n-t i n) samt kungl. palatset vid Meir-platsen (byggt i rokokostil 1745). Steen, en del av den gamla borgen, är numera arkeologiskt museum. [E.WrgZ.] Historia. A. är omnämnt redan på 600-talet som medelpunkt för transitohandeln på Tyskland. Som säte för den 1460 grundade börsen var det på Karl V:s tid Västerlandets rikaste handels- och industristad. I mitten av 1500-talet började emellertid staden förfalla. Plundringar av spanska legoknektar (1576), stadens intagande av Alessandro Farnese (1585) och Antwerpen 1515 efter osignerat träsnitt. holländarnas spärrande av Scheldemynningen efter Westfaliska freden (1648) ruinerade ytterligare staden. A. upplevde emellertid en ny blomstringstid, sedan det 1714 kommit under Österrike och sedan franska republiken, som 1794 tagit staden, tvingat Holland att frigiva Scheldemynningen. A. belägrades av engelsmännen 1809 och 1814, dock utan framgång. [A.W.G.] Sedan under världskriget tyska l:a armén genom Lüttichs intagande genombrutit Maas-ställningen och segrat vid Gethe (18/s—19/s 1914), drog sig belgiska armén tillbaka till A., som var starkt befäst. Under det att tyska 1 :a armén gjorde en svängning åt s.o., avdelades en svag armégrupp under general v. Beseler mot A. till skydd för de tyska förbindelserna Uppslagsbok. I. 41 — 1281 — — 1282 —