Apao'ki, hövding av det tungusiska Yelü-huset, samlade en rad tungusiska stammar och grundade 907 e. Kr. det mäktiga Kitanriket (Liao) i Nordkina och Manchuriet. Se Kin a, historia. B.K. Aparri', stad på Filippinerna, n. kusten av ön Luzon vid mynningen av Rio Grande de Cagayan; c:a 18,000 inv. M.P. Apa'rt (fra. å part), avsides, särskild, speciell, originell. Apåthy [a'päti], I s t v å n, ungersk zoolog och anatom (1863—1922), prof, vid univ. i Sze-ged. A. har utfört undersökningar bl.a. över nervvävnadens struktur och på detta område gjort betydelsefulla upptäckter, liksom han ock förbättrat den vetenskapliga metodiken i och för mikroskopiska undersökningar över nervsystemet. E.D-r. Apati' (grek. apa'theia, av nekande a och pathos, känsla), okänslighet, likgiltighet. Ss. filosofisk term betecknar a. frihet från sinnesrörelser och lidelser samt upphöjdes av många filosofer till högsta sedliga ideal, så i sht av stoikerna (se Stoicism). — Som medicinsk term betyder a. nedsättning i förmågan att känna sinnesrörelser, en likgiltighet, vilken kan uppträda som följd av höggradig andlig el. kroppslig förslappning el. som symtom till åtskilliga själssjukdomar. — Adj.: a p a't i s k. [A-/ N.; E.M.P.W.] APAOKI Apati'n, stad i dep. Backa, n. Jugoslavien, vid Donau; c:a 13,000 inv., därav många tyskar. Tillverkning av siden- och hampvaror. Betydande skeppsfart. M.P. Apati't, mineral, kalciumfosfat med klor el. fluor, klorapatit, Ca5Cl(PO4)3, el. fluorapatit, Ca5F(POJ3, förekommer ss. färglösa, grå, violetta, grön- el. blåaktiga kristaller, kort prisma-tiska el. tjockt tavelformiga. A. uppträder både ss. välutbildade kristaller i mineralgångar och som kristallkorn i olika bergarter. A. är ofta en konstant beståndsdel i våra järnmalmer (se d.o.), men då fosforhalt i järn medför vissa oarter, måste den bortskaffas, oftast ss. basiskt Apbrödträd, Adansonia digitata, i Sydöstafrika. thomasfosfat (se d.o.), varigenom den i järnmalmerna som förorening uppträdande apati-ten blir en värdefull källa för frambringande av de för jordbruket nödvändiga fosforsyregöd-ningsämnena. — A. uppträder också i täta, korniga el. trådiga massor, samman med föroreningar i större el. mindre mängd, så att den oftast har en nästan svart färg; den kallas vanl. då f o s f o r i t (se d.o.); denna förekommer väsentligen i sedimentära bildningar och är huvudkällan för produktionen av fosforsyra och fosfater. K.A.G. Apavatn, insjö på s.v. Island, Arnesyssla. A. är känd från Sturlungasagan. Apbrödträdet tillhör släktet Adanso'nia, fam. Bombaca'ceæ. Inom släktet finnas 3 arter — 1295 — — 1296 —