Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frijs, 1. Christian Emil Krag-Juel-Vind- - Frijs, 2. Mogens Krag-Juel-Vind- - Frijsenborg - Frikadeller - Frikallelse - Frikassé - Frikativa ljud, Frikativor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRIKATIVA LJUD
ägarföreningen (1850) ss. organ för en kon
servativ och helstatlig godsägarsynpunkt; men
F., som 1858 inträtt i riksrådet, röstade
dock med det nationalliberala regeringspartiet
för nov.-författningen 1863. Nederlaget 1864
jämnade vägen för F:s’ politik: en
sammanslutning av alla jordbrukare för att krossa det
nationalliberala ämbetsmannaväldet. Genom
underhandlingar med J. A. Hansen ingicks
förlikning mellan ”de stora och de små bönderna”
(Oktoberföreningen 1865), som trots
Tscher-nings motstånd tryggade
grundlagsförändringen 1866 och de stora godsägarnas övermakt i
dansk politik till 1915. 1865 efterträdde F.
Bluhme som konseljpresident och
utrikesminister. Arbetsam, solid och nobel men knappast
någon överlägsen personlighet, åtnjöt F.
allmän tillit, och under hans ledning
genomförde ministären talrika reformer (järnvägs-,
kyrko- och kommunallagar, strafflagen 1866,
härordningen 1867); däremot ledde F :s’
förhandlingar med Preussen om uppfyllande av
Pragfredens § 5 icke till något resultat.
Förhållandet till bondevännerna svalnade
efter hand, bl. a. emedan ingen av dessa fått
säte i ministären, och 1870 avgick F. Han
bevarade sitt huvudinflytande i Landstinget
(1866—80). Med takt och klokhet
underhandlade han 1870 på officiellt uppdrag med
Napoleon HI:s ombud, hertigen av Cadore: en
del av äran för hävdandet av Danmarks
neutralitet tillkommer F. Fl.D.
2) Mogens Christian K r a g-J u e 1-V i n
d-F., den föregåendes son, länsgreve, politiker
(1849—1923),
diplomattjänst 1876—80,
därefter godsägare.
1880—1918 medl. av
Landstinget, spelade
F. en stor politisk roll
dels ss. inflytelserik
men fronderande led.
av högerpartiet under
1880- och 1890-talen
— bl.a. vid 1894 års
förlikning —, dels
1900—15 ss. ledare
för den
frikonserva
tiva partigrupp, vilken jämte vänsterns
moderata element ofta dikterade riksdagens beslut.
1912 deltog han dock i fällandet av Berntsens
demokratiska grundlagsförslag och
framtvingade därigenom dennes demission. 1915—17 medl.
av Det konservative Folkeparti, lämnade han
detta i samband med partiets opposition mot
Rottböll och drog sig 1918 tillbaka från
riks-dagspolitiken. B.
Frijsenborg, gods på Jylland n. v. om Aar-
Jonals Co foto.
Frijsenborg.
hus, utgör o. 10,000 har. F. var till 1920
grevskap och omfattade före 1848 45,000 har.
Huvudbyggnaden uppfördes 1860—67 i
nederländsk renässansstil på grunden av ett äldre
slott från 1690. F. innehaves av ätten
Krag-Juel-Vind-Frijs, sedan 1923 av en dotter till
Frijs 2). Th.P.
Frikade’ller (sannol. från ett icke uppvisat
fra. fricandelles, plur.), små, i buljong kokta
bullar av väl arbetad kött- el. fiskfärs, vanl.
serverade till soppor.
Frikallelse. Enl. värnpliktslagen frikallad
från värnpliktens fullgörande är den, som på
gr. av lyte, stadigvarande sjukdom, kroppslig
svaghet el. annan dylik orsak är till krigstjänst
oduglig. Från värnpliktens fullgörande
under fredstid frikallas därjämte den, som
befin-nes vara ”icke vapenför”, den, som vid den
tidpunkt han är skyldig att inställa sig till
inskrivning, har hustru el. barn, som för sitt
uppehälle äro väsentligen beroende av hans
arbete, samt den, som har att försörja
orkeslös el. vanför fader el. moder el. annan nära
anhörig. Bj.
Frikassé (fra. fricassé), höns, kalv el. lamm,
som kokats i saltat vatten. F. serveras med
en ljus, gärna något syrlig sås samt ris el.
potatis.
Fri’kativa ljud, Fri’kativor, se Spiranter.
— 361 —
— 362 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
