FÄGELSTA Fågelspindel, Avicularia avicularia. hålla de sig dolda i hålor i marken, i ihåliga träd, mellan hopspunna blad o. d. De förfärdiga inga fångstnät, men deras bon tapetseras med silkesspånad. Till fam. höra några hundra arter, utbredda över Sydamerika upp till s. Nordamerika, Afrika s. om Sahara, s. Asien och Australien. Mest bekant är den s. k. vanliga fågelspindeln, Avicula' ria avicula' ria, en ung. 5 cm. lång, gulbrun—-svartbrun art från tropiska Amerika. Ännu större är javanska fågelspindeln, Selenoco'smia javane'nsis, som säges nå en längd av 9 cm. E.W-n. Fågelsta (Fogelstad), gods i Julita s:n, Södermanlands län, 19 km. n. om Katrineholm. Utgör med underlydande 10 mtl., 1,872 har, Fågelsta. varav 602 har åker; taxeringsvärde 732,300 kr. Till F. höra bl. a. såg och elektricitetsverk. Slottet är av sten i 2 vån. med torn, byggt 1883. F. blev frälsegård 1645, då det inköptes av riksrådet P. Khevenhüller; har sedan tillhört bl. a. ätterna Sjöblad och Wrede; nuv. innehavare är fröken Elisabeth Tamm. Th.P. Fågelsundet, statens fiskehamn, i Uppland, på halvön ö. om Lövstabukten, fullbordad 1925, med två skilda mindre bassänger, Storhamn och Gråsläthamn, med resp. 2,oo och 1,70 m. vattendjup. — Vid F. finnes med livbåt försedd livräddningsstation, tillhörande Sv. sällskapet för räddning av skeppsbrutna. S.Stg;E.Hg Fågelsång, en c:a 9 km. ö. om Lund belägen geologisk fyndort för kambrosiluriska avlagringar, huvudsaki. skiffrar, som gå i dagen i den där i v.—ö. framrinnande Sularpsbäcken och dess tillflöde från s., F.-bäcken. Redan Angelin studerade lagren här och deras fossil; på 1860-talet ägnade Törnquist dem sitt arbete, och på 1890-1900-talen undersökte Moberg och hans lärjungar noggrant lagerserien, med uppmärksamheten särsk. fästad vid korrelationen mellan graptolitförande och trilobitförande facies inom undersiluren. Vid F. ligger F. håll plats på Lund—Revinge järnväg. Nära F. lig ga vidare H a r d e b e r g a (se d. o.) med stenbrott i den underkambriska sandstenen och Billebjär (numera naturskyddat), den yt-teista utlöparen av Romeleåsens urberg. K.A.G. Fågeltofta, s:n i Albo hd, Kristianstads län, n. n. ö. om Tomelilla; 32,oi kvkm., allt land; 854 inv. (1931; 26 inv. pr kvkm.); 18,92 kvkm. åker (1927; 58,o°/o av arealen), 5,23 kvkm. skogsmark. Egendom: Kronovall. — Pastorat: Lövestad och F., Färs kontrakt, Lunds stift. J.C Fågelvik, V. och ö., socknar i Värmland, se Västra Fågelvik och östra Fågel v i k. Fågelvik (F o g e 1 v i k), gods i Småland, Try-serums s:n, 11 km. s. ö. om Valdemarsvik; 2 mtl, 825 har, varav 300 åker; taxeringsvärde 269,100 kr. Slottet är av sten i 2 vån. med brutet tak och med 4 flyglar, ritat av Tessin d. y. och uppfört 1796, omgivet av park. Nära 2 km. s. om slottet ligger ruinen av den borg F., som från 1429 tillhörde Karl Knutsson. F., som är känt sedan 1300-talet, tillhörde från Karl Knutssons död 1470 till 1720 ätten Gyllenstier-na, senare bl. a. ätterna Horn och Posse samt 1852—55 Karl XV. Ägare sedan 1910 H. Ly-beck. Th.P. Fågelås, N. och S., socknar i Västergötland, se Norra Fågelås och SödraFågelås. Fågelägg, se Ägg. Fågelögonträ, starkt masurtecknat lönnträ, spec. av den nordamerikanska sockerlönnen, Acer sacchari' num. Träet är mycket tungt, hårt och starkt med svagt gulaktig färg och har en egendomlig teckning, påminnande om påfågelögon. Betsas vanl. gult el. grått och användes mycket i möbelsnickeriet, oftast som faner. v.S. Fåglar, klass Aves, äro varmblodiga rygg radsdjur med fjäderbeklädd kropp och de främre extremiteterna omvandlade till flygredskap. Klassen, som uppvisar en anmärkningsvärd likformighet i kroppens byggnad, är skarpt avgränsad från däggdjuren, men har flera med kräldjuren gemensamma drag. Led förbindelsen mellan huvud och hals genom en ledknapp, underkäkens sammansättning av ett — 611 — — 612 —