Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gemensamt hypotek - Gemensam votering - Gémier, Firmin - Geminata - Gemination - Gemini
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GEMENSAM VOTERING
sa fastigheter för ogulden köpeskilling, en
panträtt, som han emellertid måste inteckna inom
viss tid efter det köparen erhållit lagfart, enär
panträtten eljest går förlorad. Se Jordabalken
kap. 11, § 2. I övrigt kan g.h. uppkomma
genom att ägaren till flera fastigheter vill begagna
samtliga till kreditunderlag och i det syftet
medger inteckning i dem alla för en och samma sin
skuld, el. ock därigenom att en förut för fordran
intecknad fastighet delas. Jfr H y p o t e k och
Inteckning. ®gd.
Gemensam votering, svensk statsrätts
benämning på den omröstning, som Riksdagens båda
kamrar gemensamt företaga för att uppnå ett
positivt avgörande av vissa frågor, vilka på gr.
av kamrarnas stridiga beslut annars skulle ha
förfallit. Genom g. har grundlagen velat lösa
det i tvåkammarsystemet vanskliga problemet
att åstadkomma ett riksdagsbeslut i frågor av
den art och betydelse, att de ovillkorligen måste
lösas i positiv riktning men där
samstämmighet mellan kamrarna icke uppnåtts. De frågor,
vilka kunna bli föremål för g. v., angivas i
R.F. §§ 69—71 och R.O. § 65 och bilda två
huvudgrupper: 1) statsreglerings- och
bevillningsfrågor, till vilken grupp
höra dels ”statens reglerande el. bevillningens
därefter lämpade hela belopp”, d.v.s. fastställandet
av inkomst- och utgiftsstat för det kommande
budgetåret genom beviljande av anslag,
bestämmande av de olika anslagens storlek,
beteckning och ändamål samt de villkor, som
skola knytas vid deras utgående, beräkning av
de ord. inkomsttitlarnas belopp och därigenom
av det totalbelopp, varmed de beviljade
anslagens summa skall täckas, beräkning av
be-villningarnas belopp och frågor om täckande
av brister genom bevillning, lån el. på annat
sätt, dels ”grunderna för någon bevillning, sättet
för deras tillämpning el. bevillningens
fördelning till utgörande”, d.v.s. regler för
skyldighet att erlägga bevillning, befrielse från el.
avdrag vid bevillnings erläggande, taxering,
debitering och uppbörd av bevillning m.m.; 2)
frågor om Riksbankens och R i k
s-gäldskontorets styrelse och
förvaltning, vartill höra de reglementariska
föreskrifterna för Riksbanken (dock icke den
av K.m:t och Riksdagen gemensamt stiftade
lagen för Riksbanken), grunderna för
Riksgälds-kontorets styrelse och förvaltning,
ansvarsfrihet för riksbanks- och riksgäldsfullmäktige (för
de senare är detta dock icke uttryckligen
nämnt) samt Riksbankens och
Riksgäldskonto-rets inkomster och utgifter. — Formerna för g.
v. äro reglerade i R.O. § 65 och i
reglementariska föreskrifter för Riksdagen § 11. Det
utskott, som haft till behandling en fråga, som
utskottet finner böra bli föremål för g.v., har
att uppgöra förslag till voteringsproposition att
för godkännande föreläggas kamrarna, vilka
först då äro i tillfälle att taga ställning till
spörsmålet, huruvida g. v. i föreliggande fråga
bör äga rum el. icke. Sedan
voteringspropositi-onen godkänts, utsätta talmännen dag för g.v.,
som företages av vardera kammaren för sig,
varvid över varje särsk. fråga bör voteras
samtidigt i båda kamrarna. Voteringssedlarna få
icke öppnas i någondera kammaren, förr än
underrättelse ingått att röstningen över samma
fråga i medkammaren är avslutad.
Sammanräkningen av rösterna verkställes i A.k. Om
därvid lika röstetal befinnas föreligga, skall
A.k:s talman i en särsk. rösturna nedlägga en
ja- och en nej-sedel, varpå omröstningens
utgång avgöres genom den sedel, som en av
kammarens led. på anmodan av talmannen
upptager ur rösturnan. — Litt: R. Törnebladh,
”Anteckningar om praxis vid g. v. inom riksdagens
kamrar” (i ”Statsvetenskaplig tidskr.”, 1897—
99, 1900); G. Rexius, ”Anteckningar om praxis
i fråga om g.v. efter 1900” (därst. 1917). E.Spr.
Gémier [zemje’], F i r m i n, fransk
skådespelare och teaterledare (f. 1865). G.
debuterade 1888 på en förstadsteater i Paris och var
sedan anställd vid bl.a. Théåtre Antoine (1897—
1906), Gymnase (1900—01), Renaissance (1901—
02) och Odéon (1903—05). G. ledde 1906—21
Théåtre Antoine och är från 1921 direktör för
Odéon. G. tog 1920 initiativet till Le Théåtre
populaire, en sammanslutning, som genom
klassiska föreställningar i Cirque d’hiver och
Trocadéro arbetat för teaterns popularisering,
och 1927 till La société universelle du théåtre,
som arbetar för det internationella utbytet på
teaterområdet. G. är en av den moderna
franska teaterns intressantaste personligheter,
fantasifull, uppslagsrik och som regissör och
skådespelare av Antoines skola en betydande
konstnär. Bland hans roller märkas Oedipe
(Sofok-les), Antonius i ”Antonius och Kleopatra”,
Shy-lock i ”Köpmannen i Venedig”, Apemantus i
”Timon av Aten”, Petruchio i ”Så tuktas en
argbigga”, Filip II i ”Don Carlos” och Bridau
i ”La Rabouilleuse”. G.K-g.
Gemina’ta, språkv., långt konsonantljud,
dubbelkonsonant. Jfr Gemination.
Gemination [-jo’n] (till lat. gemina’re,
fördubbla), språkv., förlängning el. fördubbling; i
sht om konsonanter och särsk. explosivor, t.ex.
i backe, natt, sippa, bagge, kudde, labb.
Ge’mini (lat., tvillingar), en av de
Ptolemai-ska stjärnbilderna. Den ligger i närheten av
Vintergatan och omfattar 68 stjärnor starkare
än 6:e magnituden, av vika de två starkaste,
— 71 —
— 72 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
