Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gjutjärn - Gjutning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GJUTNING
särsk. isolera sådana delar, som önskas
mjukare än det övriga godset. Graden av
grafit-utfällning och därmed godsets hårdhet
regleras i stället genom halten av k i s e 1. Detta
ämne inverkar näml, till ökad utfällning av
grafit, så att ju högre kiselhalten är inom
vanliga gränser, desto mjukare blir järnet. Det
resultat, som ernås med en viss kiselhalt, blir
dock givetvis beroende av dels järnets balt av
kol o.a. legeringsämnen, dels godstjockleken.
Har man t.ex. i gods med 30 mm. tjocklek en
kiselhalt av 2 °/o, måste man, för att få samma
mjukhet, i gods med 10 mm. tjocklek höja
kiselhalten till 2,5 %. Mängderna kol och
ki-sel i järnet avvägas mot varandra så, att vid
högre kolhalt tages en lägre kiselhalt. Av
övriga i g. vanliga beståndsdelar inverkar
mangan i haller över 1 °/o till ökad hårdhet
och starkare krympning vid stelnandet.
Fosfor gör järnet tunnflutet och underlättar
därigenom gjutning av tunt gods men gör
samtidigt järnet sprött. Gjutgods, som utsättes för
slag och stötar, bör icke innehålla mer än
några tiondels °/o fosfor. Svavel minskar
gra-fitbildningen, järnet blir trögflutet och godset
hårt och sprött. Den skadliga inverkan av
svavel kan i viss mån motverkas genom hög
kiselhalt och lämplig mangantillsats. Några
exempel på normal sammansättning hos grått g. för
olika ändamål visas i följ, tab.:
Gråjämsgjutgods Kol ®/o Därav grafit Kisel °/o Mangan °/o F osfor °/o Svavel °/o
Handelsgods o. enklare
bygg-nadsgods 3.5 — 4 hög 1,5 — 2,8 0.5—1 0,5—1,2 högst 0,1
Tunt maskingods minst 3,6 2,2 —2,8 0.6—1 0,5 — 1 „ 0,08
Medelhårt maskingods 3 - 41 2,2— 3,2 1,5 —2,2 0,3 — 0,8 0,5 — 0,8 „ 0,08
Grövre maskingods,
kompressorer o.d högst 3,8»? högst 2,2 1 —1,7 0,3 — 0,7 0,3 — 0,7 „ 0,09
Brottgränsen för dragning hos dessa olika
slag av grått g. växlar mellan c:a 12 och 26
kg. pr kvmm. Tryckhållfastheten är
flerdub-belt högre. Hårdheten vid provning enl.
Bri-nells metod ligger mellan 120 och 240 kg. pr
kvmm. För sådana föremål, där spec. stor
ythårdhet och slitstyrka kräves hos materialet,
användes s.k. kokillhärdat g. Vid
gjutning av dylikt gods, t.ex. för valsar m.m.,
använder man formar av järn, i vilka ytan
hastigt avkyles och får stor hårdhet, därigenom
att grafitutfällningen helt förhindras. För detta
ändamål användes järn med mindre än 3,5 °/o
kol och 0,5—1 % kisel. Med användning av
järn med låga kol- och kiselhalter framställes
s.k. perlitgjutgods, vars brottgräns kan
uppgå till över 35 kg. pr kvmm. med
bibehållen god bearbetbarhet och i jämförelse med
vanligt g. exceptionellt hög slaghållfasthet.
Namnet härrör därav, att den grundmassa, som
omgiver den finfördelade grafiten i detta järn
(se fig.), utgöres av perlit, som är ett i stål
vanligt förekommande aggregat av cementit
(järnkarbid) och ferrit (rent järn), växelvis
sammanlagrade i ytterst tunna lameller (jfr
Järn och Stål). Den fina fördelningen av
grafiten ernås genom överhettning av det
smälta järnet till en temp. avsevärt över
smältpunkten under viss tid. För särsk.
användningsändamål framställes vidare g. med
tillsatser av speciella legeringsämnen.
Legering med krom medför ökad hårdhet och
förbättrar eldhärdigheten. Nickel ökar
motstånds-förmågan mot angrepp av alkalier. Vid
kisel
halter mellan 14 och 18 °/o angripes järnet
nästan icke alls av syror men kan då endast
bearbetas genom slipning el. med speciella
skärmetaller (se d.o.). Aduceringsgods
är ett gjutgods, som framställes av järn med
låg kol- och kiselhalt och därefter underkastas
en glödgningsbehandling för omvandling till
smidbart järn. Efter gjutningen bör godset
vara vitt, d.v.s. allt kol bör vara bundet till
järnkarbid. Genom glödgning vid 850—1000°
C. under lång tid, c:a 1 vecka, av det i
fin-krossad järnmalm, hammarslagg (se G1 ö
d-s p å n) el. annat lämpligt oxidationsmedel
inpackade godset åstadkommes dels en
utfällning av kolet i ytterst finfördelad form, s.k.
temperkol, dels också en genom godset
successivt förlöpande oxidation av kolet. Det
syrebundna kolet bortgår genom diffusion (se
d.o.). Processen kan drivas ant så, att
kolhalten alltigenom väsentligt nedsättes, el
också så, att temperkol kvarstår i de inre delarna
av godset, som då i brottet visar en svart
kärna omgiven av vitt gods. Behandlingen kan
även inriktas enbart på temperkolutfällning, då
godset blir alltigenom svart. Aduceringsgods
användes i regel endast till jämförelsevis tunt
gods, ss. delar till åkerbruksredskap, rördelar,
nycklar, beslag o.d. — Litt.: S. Nilsson, ”Det
sv. gjuteritackjärnet” (1921);
”Giessereiband-buch” (utg. av Verein Deutscher
Eisengies-sereien, Giessereiverband in Düsseldorf, 2 Aufl.
1926). /.S
Gjutning är ett tekniskt
formgivningsförfa-rande, som kännetecknas därav, att formgiv
— 369 —
— 370 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
