Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glacifluviala bildningar (avlagringar)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GLACIFLUVIALA BILDNINGAR
Rullstensås vid Älmhult, s. Småland.
Foto J. Carlsson.
åsgrus, bildas genom smältvattensälvarnas
bearbetning av moränbädden, vars finare
berg-artsmjöl bortsköljes, medan de grövre
beståndsdelarna rullas och mer el. mindre
rundas. Genom sin frihet från stoftfint
bergarts-mjöl, genom rundningen och sorteringen samt
genom den för avlagringar ur rinnande
vatten utmärkande strömskiktningen (diskordant
skiktning) skilja sig alltså g.a. från
morängruset, varav de bildats. Beträffande
beståndsdelarnas grovlek växlar denna från fin sand
(större än 0,2 mm.) till grov sand, grus och
rullstenar (diam, upp till 0,5—l,o m.). De
företrädda bergarterna äro i stort sett desamma
som i traktens moräntäcke. — Med hänsyn till
de topografiska avlagringsformerna och läget i
förhållande till isranden särskiljas följ,
huvudtyper. Rullstensåsar, längdåsar,
(radial-åsar) äro ryggar av glacifluvialt grus, utsträckta
i den sista isrörelsens riktning. Med en över
omgivningen växlande höjd (maximum vanl.
30—50 m.) genomdraga de landskapet med el.
utan avbrott mil efter mil. Åsförgreningar äro
vanliga, ant. så att en s.k. biås tillstöter från
sidan el. genom den urspr. åsryggens
uppdelning i parallellt gående ryggar med
mellanliggande sänkor, ett s.k. åsnät. De glaciala
älvarna och de av dem avsatta rullstensåsarna
framgå ofta över mindre dalar och höjder,
oberoende av topografien. Rullstensåsarna äga
sin eg. utbredning nedom högsta marina
gränsen och inom de isdämda sjöarnas region, t.ex.
i Norrland, el. i trakter, som vid isrecensionen
lågo under vatten (subakvatiska åsar). De äro
därför i regel mer el. mindre övertäckta av
yngre, ofta mäktiga sand- och leravlagringar.
I storslagen utbildning äga Mälarlandskapens
och s. Finlands många åsar ingen full
motsvarighet i andra ländet. De i åsryggarna el.
längs deras sidor ofta förekommande
långsträckta svackorna, s.k. åsgropar, åsgravar och
isgropar, betraktas vanl. ss. uppkomna vid
smältningen av avsnörda och begravda
ispartier. Rullstensåsarnas bildningssätt är alltjämt
i många avseenden höljt i dunkel. Tydligen ha
de avlagrats mellan stödande isväggar i
is-älvarnas slutna tunnlar el. öppna kanaler inom
istäckets perifera randzon. En rullstensås är
därför ej samtidigt uppbyggd i hela sin längd
utan successivt förlängd bakåt, i den mån
randzonen under avsmältningstiden ryckte tillbaka.
De Geers åsbildningsteori gäller för vissa
periodiskt byggda, subakvatiska åsar. Åsryggen
betraktas därvid ss. en kedja av bakom
varandra successivt avlagrade men sammanvuxna
gruskullar, där var och en utgör
mynnings-deltat till den blott under sommarhalvåret
vattenrika subglaciala älven. En sådan ås äger
gärna en böljande, svagt vågformad rygg, hos
vilken de annuella åskullarna bestå av grov
rullsten (s.k. åscentra el. åskärnor),
mellanliggande delarna (intercentra) däremot av finare
sand och grus. Avståndet mellan åskullarna
utgör då ett mått på israndens årliga
tillbaka-ryckande. — De likaledes ryggformade, mindre
vanliga tväråsarna el. randåsarna (eg.
israndsåsar, marginalåsar) löpa mer el. mindre
vinkelrätt mot isrörelsen och alltså ung. i is
randens riktning, längs vilken de bildats t.ex
genom sammanskjutning vid israndens
fram-ryckning el., ss. fallet ofta är inom Finlands
Salpausselkäryggar, genom sammanväxning av
närbelägna randdeltan. — Randdeltan (eg.
israndsdeltan), ant. fritt liggande med
platåform, s.k. randplatåer, el. terassartat
utspring-ande från berg- el. dalsidor, s.k. randterasser,
äro starkare ansvällningar av de subakvatiska
rullstensåsarna med plan, svagt lutande över
Uppslagsbok. XI.
13
— 385 —
— 386 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
