Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grattan, Henry - Grattoar - Gratulation - Gratz, Gusztáv - Graubünden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRATTOAR
gr. av den rådande korruptionen, och blott
i ringa utsträckning lyckades han
förbättra katolikernas ställning. På gr. av dessa
motgångar lämnade han 1797 parlamentet men
återinträdde efter 1798 års upprors kuvande
1800 för att bekämpa Pitts förslag om för de
förenade rikena gemensamt parlament, vilket
dock genomdrevs. 1805 blev G. medl. i de
förenade rikenas parlament och arbetade där
framförallt för katolikernas medborgerliga
rättigheter. G:s son, Henry G., har utg. sin
faders ”Memoirs” (5 bd, 1839—46) och
”Spee-ches” (1822). — Litt: A. E. Zimmern, ”H.G.”
(1902). v.S-w.
Grattoar [gratQa’r] (fra.), skavjärn, se M e
z-zotintogravyr.
Gratulation [-Jo’n] (ytterst av lat.
gratula’-tio, till gratula’ri, tacka, lyckönska, till
stammen i gra’tia, ynnest), lyckönskan.
Gratz, G u s z t å v, ungersk politiker (f. 1875),
publicist, medl. av ungerska parlamentet sedan
1906, numera partilös, 1917 finansminister,
1919—21 Ungerns sändebud i Wien, 1921
utrikesminister. G. deltog i ”kungakuppen” okt.
1921. Th.
Graubünden [gråu’-], ital. Le Grigioni,
räto-rom. 11 Grischun, fra. Les Grisons, kanton i
s.ö. Schweiz, den största men samtidigt glesast
befolkade kantonen; 7,114 kvkm.; 126,340 inv.
(1930; 18 pr kvkm.). G. är ett utpräglat
bergland, med i n. Glarnalperna, i v. Gotthard-
och Adulagrupperna samt i s. och ö. Rätiska
alperna el. G.-alperna (med G:s högsta topp
Piz Bernina, 4,052 m.ö.h.). Huvuddalarna äro
Rhendalen och Engadin, båda längddalar med
n.ö. riktning. I G. ligga dalarna mycket högt,
högre än annorstädes i Schweiz. Engadin har
en medelhöjd av 1,500 m. ö.h. Bergstopparnas
höjd är däremot mindre än i s.v. Schweiz,
bergens former mindre branta, mera rundade.
Glaciärernas utsträckning är jämförelsevis
ringa. — Klimatet företer stora lokala
olikheter. Mildast är det i de dalar, som avvattnas
åt s. till Po. — 1920 hade 61,379 personer tyska,
608 franska, 17,674 italienska, 39,127
rätoro-manska som modersmål; 62,146 voro
protestanter, 56,814 katoliker. Italienarna bebo de
dalar, som tillhöra Pos flodområde,
rätoro-manerna Engadin och övre delen av
Rhendalen, tyskarna äro talrikast i n.v., men
undantränga mer och mer rätoromanerna. — Av G:s
areal äro 2,168,4 kvkm. (30,5%) improduktiva,
skog upptager 1,559,77 kvkm. (1930), betesmark
529,73 kvkm., åker 30,io kvkm. (1929), vinberg
2,8 kvkm. (1930). Åkerbruket är obetydligt,
med odling av råg, korn, havre och potatis.
Malmer finnas men äro ej brytvärda.
Industrien är obetydlig, fabrikerna små och finnas
nästan endast i Chur, huvudstaden, 15,574 inv.
(1930). — Ingen annan kanton har så många
kurorter som G. (Saint Moritz, Davos, Arosa,
Pontresina m.fl.). O.P.
Ober Engadin vid Sils-Maria, Graubünden.
— 743 —
— 744 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
