Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gråsäl, gråsjäl - Gråterskor - Gråtrut - Gråträsk - Gråvacka - Gråvalar - Gråverk - Gråvide - Gråvivel - Gråärla - Gräbbestad - Gräbe, Karl - Grädde - Gräddning - Gräddost
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRÄTERSKOR
Gråsäl, Halichærus grypus. Efter Brehm.
gång endast en unge, som först sedan den
sil-keslena, gulvita ungdräkten efter 6 veckor
fällts, går i vattnet. H.B-n.
Gråterskor. Dödsklagan (se d.o.)
förekommer i samband med dödsfall och begravning
hos många folk, och ej sällan anställas härför
särskilda gråterskor, för att oavbrutet
vidmakthålla klagoljuden. Sådana lejda g.
förekomma hos kulturfolk som judar och
armenier, liksom ock hos vissa naturfolk, t.ex.
goa-jiro-indianerna. G.B-r.
Gråtrut, se Måsar, äkta..
Gråträsk, ort (och sjö) i Piteå
landsförsamling, fordom räknad till Lappmarken. G. var
det första nybygge, som för
malmfyndigheter-nas skull under Karl IX :s tid anlades i
Lappland. Här finnes ruinen av Lapplands första
kyrka av kanthugget timmer, möjl. från
1600-talets början; den består av långhus,
utskjutande, rakslutet kor samt vapenhus med
stick-bågiga dörröppningar. I G. ha en mängd
fornminnen funnits; i sjön gjordes 1909 ett
större fynd av trol. lapska offerföremål fnu i
Statens hist. museum). E.W.
Gråvacka är i typisk form en grov sandsten
el. ett fint brecciartat konglomerat, bestående
av mer el. mindre skarpkantiga, kemiskt
ovittrade fragment av allehanda mineral och
bergarter, sammankittade av en grå, lerskifferartad,
ofta kalkrik mellanmassa. Sammansättningen
tyder på hastig degradation och sedimentation.
G är särsk. karakteristisk för orogena
perioder, då de ur geosynklinalhaven uppskjutande
bergskedjorna genom sin samtidiga hastiga
degration tillfördes nya sedimentära
bergarts-komplex. G. ingår sålunda i Alpernas molass,
flysch och nagelfluh, liksom i vissa mörka
sparagmiter inom den kaledoniska
(skandinaviska) bergskedjan m.m. G.Fn.
Gråvalar, en fam. bardvalar (se d.o.).
Gråverk kallas de till pälsverk använda
vinterskinnen av ekorrar. De bästa (rent grå el.
mörkgrå) skinnen komma från Sibirien, de
röda ha mindre värde, likaså de vita
bukskinnen. Buk- och huvudskinnen användas
huvudsaki. till foder i pälsar, rygg- och
sido-skinnen till muffar och garnityrer på kappor,
svansarna till halskragar och deras hår till
målarpenslar. O.C-n.
Gråvide, växtart, se S a 1 i x.
Gråvivel, Brachy’deres inca’nus, skalbagge
av fam. vivlar (se d.o.), är 7—11 mm. lång,
svart, beströdd med vitgrå, svagt
metallglän-sande fjäll. Den förekommer ända upp i
Norrland. Larverna leva på rötter av barrträd, och
de fullbildade skalbaggarna angripa barren på
unga skott. E.W-n.
Gråärla, se Ä r 1 o r.
Gräbbestad, köping i Bohuslän, se G r e b b
e-stad.
Gräbe, Karl, tysk kemist (1841—1927), prof,
i kemi i Königsberg 1870, i Genève 1878—1906
upptäckte 1869 jämte Liebermann syntetisk
framställning av alisarin. G:s arbeten beröra
vidare naftalin, fenantren, karbasol m.m. G
utgav ”Geschichte der organischen Chemie”
(1920). Lj.
Grädde har, vare sig den avskiljes från
mjölken medelst gräddsättning (se d.o.) och
hand-skumning el. separering (se d.o.), en mycket
varierande fetthalt. Vid försäljning av g. måste
säljaren garantera en viss minimifetthalt, t.ex.
30% el. mer för visp-g. och 10% el. mer för
kaffe-g. Minimigränserna bestämmas av
vederbörande ortsmyndigheter. G.-producenten
måste sålunda alltid bestämma fetthalten (se
Fettbestämning) i den erhållna g. och
med ledning av denna bestämning reglera
fetthalten. Detta sker enklast på så sätt, att man
framställer en överfet g. och med ledning av
dennas fetthalt tillsätter en beräknad mängd
skummjölk alltefter den fetthalt, som önskas.
Skall g. avyttras för beredning av smör och
man önskar veta smörvärdet i förhållande till
gällande smörpris, kan man utgå ifrån att av
1 del gräddfett erhålles 1,17 delar smör (härvid
har hänsyn tagits till värdet av den vid
kär-ningen erhållna kärnmjölken). L.F.B.
Gräddning, se B a k n i n g.
Gräddost beredes företrädesvis i Frankrike,
dels av mycket fet mjölk [fr omages å la crème},
dels av mjölk, blandad med grädde {fromages
double crème, dits suisses), som får surna el.
bringas att koagulera efter tillsats av löpe.
Koa-guleringen sker vid låg temp., 15—18° C., och
kräver därför lång tid, 1 dygn el. mera.
Koa-gulet inneslutes i duk, för att vasslen skall
avrinna, males, formas och kan omedelbart
därefter konsumeras. De ha ringa hållbarhet,
emballeras i pergamentpapper. Hållbarheten ökas
— 1027 —
— 1028 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
