Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grängesbergsfältet - Gränna (stad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRÄNNA
Ur S.T.F:s bildarkiv.
Grängesbergs gruvfält.
Yngre graniter, hörande till Fellingsbroserien,
uppträda i fältets närhet, och granitiska och
pegmatitiska gångar, tillhörande samma
granitgrupp, genomsätta fältets berggrund.
Grönstens-gångar, vilka till tiden för sitt uppträdande
ligga mellan urgraniterna och de yngre
graniterna, genomsätta i stort antal malmerna,
lepti-terna och urgraniterna. Leptitformationen med
dess malmer har före de yngre graniternas
framträngande blivit sammanveckad, upprest
och förskiffrad, och kraftiga förskjutningar ha
ägt rum efter ett stort antal glidplan. Genom
dessa tektoniska rörelser ha malmkropparna
fått formen av stockformiga kroppar,
stupande parallellt med bergarternas utpräglade
stänglighet. Strykningen hos leptiterna och
malmerna är i huvudsak s.s.v.—n.n.ö. och
stup-ningen c:a 70° mot ö.s.ö. Stängligheten stupar
brant (70°—80°) mot s. — Malmerna äro
koncentrerade inom fältets centrala del i ett 400
m. brett och nära 5 km. långt stråk, vilket
indelats i ett flertal smärre fält: Lombergs-, V.
och ö. Ormbergs-, N. och S. Grängesbergs-,
Strandbergs- och Risbergsfälten. Av dessa bruka
N. och S. Grängesbergs- och Strandbergsfälten
sammanfattas ss. Grängesbergs exportfält.
Malmerna tillhöra två typer: apatitmalmer av
Ex-portfältstypen och segmalmer av
Lombergs-typen. Apatitmalmerna, dels svartmalmer, dels
blodstensmalmer, innehålla i genomsnitt 1 °/o
fosfor. Lokalt kan fosforhalten stiga
väsentligt högre (upp till 8%). Segmalmerna utgöra
fjälliga, ofta i stor utsträckning magnetitföran-
de blodstenar med endast 0,07—O,3o°/o fosfor.
Apatitmalmerna, vilka utgöra fältets från
ekonomisk synpunkt viktigaste malmer, uppträda
inom Exportfältet och Risbergsfältet och ha en
sammanlagd malmarea av c:a 80,000 kvkm.
Segmalmerna ha en malmarea av endast o.
11,000 kvkm. Totalt ha över 30 mill. ton malm
brutits. 1926 brötos 1,168,412 ton. Enl.
beräkningar finnas ovan 750 m:s nivå 150 mill. ton
kvar att bryta.
Malmfyndigheterna voro med säkerhet kända
redan på 1500-talet. Brytningen var länge
förlagd till de s. delarna av G., då den höga
fosforhalten gjorde malmen från de n. fälten
mindre brukbar. Först då basiska
färskningsmeto-der kommo till användning, började brytningen
av Exportfältet på allvar, igångsatt av G:s
gruv-a.-b. (stiftat 1883). Exportfältet, som 1880
levererade 8,600 ton malm, hade redan 1900 nått
brytningssiffran 616,000 ton pr år. G:s
gruv-a.-b. äges av Trafik-a.-b. G.—Oxelösund, som
förvärvat hela Exportfältet genom köp 1927 av
St. Kopparbergs bergslags a.-b. Detta senare
bolag äger fortfarande bl.a. Hammar- och
Kärrgruvorna och Risbergsfältet. Åtskilliga andra
bolag äga delar av G. För samarbete mellan
de olika företagen har bildats den ekonomiska
föreningen G:s gemensamma
förvaltning. T.E-r.
Gränna (sannolikt nära besläktat med
granne, gränd, jfr ortnamnet Gränd i Västergötland,
eg.: grannelag), stad i Jönköpings län, nära
Vätterns ö. strand; 2,79 kvkm., därav O.ss inom
— 1033 —
— 1034 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
