Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gräsandsläktet - Gräsbeck, Erna - Gräsfjärilar - Gräsfly - Gräsfrö - Gräsgård (härad, socken) - Gräsgård (livräddningsstation) - Gräshoppor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRÄSHOPPOR
Gräsandsläktet, Anas, till underfam. Anati’næ,
simänder, hörande andfåglar med över 50 arter
spridda över större delen av jorden,
kännetecknas av ett vid roten högt, framtill platt
näbb med liten näbbnagel. De korta benen ha
trinda tarser, beklädda med tvärplåtar.
Vingarna äro medelstora, spetsiga med de yttre
armpennornas ytfan ofta metallglänsande
(vingspegeln). Stjärten består av 14—20 pennor.
Färgen är mycket växlande i samband med
olika åldrar, kön och årstider, hos hannen
praktfull under vintern och våren. Arterna
leva huvudsaki. vid sjöar och vattendrag, där
det är gott om vass och starr. Deras föda
består av vattenväxter och varjehanda små djur.
De simma väl men dyka blott som ungar el.
då de äro skadade. Endast honan ruvar de 8—
16 äggen, som läggas på marken. G. är numera
uppdelat på flera släkten. Namnet Anas
tillkommer nu endast de eg. gräsänderna, som ha
ett jämnbrett och stort näbb. I Sverige
förekomma 8 arter, fördelade på lika många
släkten: gräsanden (Anas), skedanden (Spa’tula),
snatteranden (Chaulela’smus), praktanden
(Eu-ne’tta), stjärtanden (Da’fila), årtan
(Querque’-dula), krickan (Ne’ttium), samt bläsanden
(Mare’ca), se de svenska namnen. O.C-n.
Gräsbeck, Erna, finländsk operasångerska
(f. 1884), vann efter studier i Helsingfors, Rom
och Berlin anställning vid Lortzingoperan och
Komische Oper i Berlin och tillhör sedan 1911
Finska operan i Helsingfors. O.A-n.
Gräsfjärilar, fam. Saty’ridæ av gruppen
dagfjärilar (se d.o.). G. äro jämförelsevis små till
täml. stora fjärilar med mestadels mattfärgade,
gula el. bruna vingar, försedda med svarta,
gul-ringade ögonfläckar med vit kärna. Deras
larver leva på gräsarter. I Sverige finnas 7 släkten
med tillsammans 20 arter, av vilka flera äro
inskränkta till områdena i n. Allmän är Sa’tyrus
se’mele, sand-g., vars vingar äro bruna med ett
mer el. mindre skarpt, av olikstora fläckar
bildat, gult tvärband och vanl. 2 ögonfläckar på
fram- och 1 på bakvingarna. Fjäriln
förekommer mest på sand- och klippmark, och den
mar-morerade teckningen på bakvingarnas
undersida gör den mycket svår att se, när den vilar
på marken el. på trädstammar. Allmänna i
skogs- och ängsmarker i s. hälften av landet
äro den svartbruna, med ett växlande antal
ögonfläckar tecknade Apha’ntopus hypera’ntus,
lukt-g., och Epine’phele jurti’na, slåtter-g., som
likaledes har svartbruna vingar, de främre med
en ögonfläck, som hos honan är belägen i ett
rödgult tvärband. Ända upp till Norrbotten före
kommer den ockragula Cænony’mpha
pa’mphi-lus. E.W-n.
Gräsfly, Cera’ pteryx (Charæ’as) gra’minis,
tillhör gruppen nattflyn (se d.o.) av fjärilarnas
ordn. Framvingarna, som ha en spännvidd av
2,5—3 cm., äro gulgrå, gulbruna el. rödbruna,
i regel med ring-, tapp- och njurfläcken samt
en utanför den sistn. belägen 2-tandad fläck
gulvita. Bakvingarna äro brunsvarta. G. är
utbrett över hela landet och uppträder vissa år i
stor mängd, då dess larver kunna
åstadkomma svåra härjningar, särsk. i Norrland, där
naturliga ängar ha en större utbredning än i
s. delen av landet. Larverna, de s.k.
gräs-maskarna, som äro nästan svarta, något
metallglänsande med svagt gulaktiga
längslin-jer, leva av gräsarter, som de avbeta ända ned
till roten. E. W-n.
Gräsfrö, frukten hos gräsfam. (se Gräs).
Handelns g. utgöres huvudsaki. av frukter av
ängskavle, timotej, rajgräs, hundäxing,
ängs-svingel, luddtåtel samt losta- och gröearter.
O.Gz.
Gräsgård. 1) Hd i Kalmar län, omfattar
sydligaste delen av Öland, socknarna Kastlösa,
Smedby, S. Möckleby, Segerstad, G., Ventlinge
och Ås; 231,87 kvkm., därav 231,45 land; 4,654
inv. (1931; 20 inv. pr kvkm.); 64,32 kvkm. åker
(1927; 27,8% av landarealen), 2,23 kvkm.
skogsmark (Ottenby lund). Nära % av G. utgöres
av alvar (se kartan vid d.o.). Nedanför v.
landborgen finns en bördig kustslätt. 1920 levde
43,6 % av befolkningen av jordbruk och
boskapsskötsel, 33,2 % av industri och hantverk
(22,5 % av jord- och stenindustri, huvudsaki.
vid Degerhamn). G. ingår i Ölands s. mots
tingslag och Ölands domsaga samt Ölands s.
kontrakt, Växjö stift. J.C.
2) S:n i G:s hd, på ö. kusten; 34,13 kvkm.
därav 34,07 land; 665 inv. (1931; 20 inv. pr
kvkm.); 11,82 kvkm. åker (1927; 34,7% av
landarealen), skog saknas. — Pastorat: G. och
Segerstad, Ölands s. kontrakt, Växjö stift. J.C.
Gräsgård, under Lotsstyrelsen lydande, med
livbåt försedd livräddningsstation på Ölands ö.
kust, 15 km. n. om öns s. udda. E.Hg.
Gräshoppor, Acridioi’dea, underordn. av
in-sektordn. rätvingar (se d.o.). G. äro täml.
klumpigt byggda insekter med från sidorna
sammantryckt kropp. Huvudet är stort, hos
våra arter rundat och nedåtriktat, hos den
sydeuropeiska nosgräshoppan, Tru’xalis nasu’ta,
långt noslikt framdraget. Det bär stora
fasettögon, 3 små punktögon och jämförelsevis korta,
högst 25-ledade trådlika el. svagt klubblika
antenner. Första mellankroppsleden, halsskölden,
är stor och täcker roten av framvingarna, hos
släktet Acri’dium är den baktill långt och
spetsigt utdragen, hos några tropiska former
hög-välvd och taklikt täckande både huvudet och
— 1045 —
— 1046 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
