GÖTEBORG sta flod i fråga om såväl flodområde som vattenmängd. G.ä. börjar i s. ändan av Vänern {44 m.ö.h.) strax ö. om Vänersborg och flyter i s.s.v. riktning till Kattegatt. Vid utflödet grenar sig älven kring några öar och bildar Vargöfallen (4 m.), varefter den följer v. kanten av Västgötaslätten, där den i en bergsklyfta bildar Trollhättefallen (32 m.). G. fortsätter därefter i en först smal, senare delvis bredare dalgång och har ännu ett fall vid Lilla Edet (6 m.), varefter den vid Kungälv grenar sig kring ön Hisingen i två mynningsarmar. Den n., Nordre älv, för c:a 75 °/o av vattenmängden till Älvefjorden och den s., eg. G.ä., flyter i en bred dalgång förbi Göteborg till Älvsborgs- el. Hakefjorden. I den s. grenen infaller Säveån, som genomflyter sjön Mjörn. Genom uppdämning vid Trollhättan och Lilla Edet samt rensningar (profilreglering, se d.o.) har praktiskt taget hela fallhöjden koncentrerats till de tre fallen och en mindre ström ovan Lilla Edet, Åkerström, försvunnit. Förbi fallen finnas kanaler (se Trollhätte kanal), varigenom G.ä. bildar en segelbar led mellan Vänern och Göteborg, vars hamn är belägen i den s. mynningen. — G.ä:s flodområde omfattar större delen av Värmland och Dalsland samt Västgötaslätten och sträcker sig in i angränsande landskap och Norge. Dess storlek är vid Vänerns utlopp 46,750 kvkm. och vid mynningen 50,070 kvkm., därav 7,580 i Norge. I Vänern mynna flera älvar, av vilka Klarälven är den största med 11,620 kvkm. flodområde. G.ä:s längd är 93 km.; räknat från Klarälvens källa 725 km. Medelvattenmängden är vid Vänerns utlopp c:a 500 kbm./sek., vid mynningen c:a 545 kbm./sek. Tack vare Vänerns stora areal är vattenföringen jämnare än i någon annan av Sveriges floder. Den varierar mellan 828 och 295 kbm./sek. (genom kortvarig vina-drivning i Vänern vid storm c:a 850, resp. c:a 220 kbm./sek.). Den disponibla medelvatten- Göta älv vid Stora Borgs tegelbruk. Västerlanda socken. effekten är 219,000 hkr. Utbyggda äro vid Trollhättan c:a 188,000 hkr. (slutet av 1932) och vid Lilla Edet 37,000 hkr. Vid Vargön är en kraftstation under byggnad (färdig 1933) med c:a 27,000 hkr. Genom planerad reglering av Vänern kommer vattenkraften att kunna utnyttjas bättre än nu och utbyggnaden kan avsevärt ökas. Kungsådra finnes i hela G.ä. S.E-s. G.ä:s dalgång s. om Trollhättan är sammansatt av en hel serie gamla dalsystem i urberget, vilka nu äro fyllda av lersediment; dessa nå vid Göteborg en mäktighet av 60 m. under älvytan. S. om Gamla Lödöse äro stränderna låga och utsatta för översvämningar; här ligger bebyggelsen inne vid bergssidorna. N. om denna ort skär floden sig ned i lersedimentet, bildande strandbrinkar. G.ä. och dess dalgång, sedan älvängarna relativt sent uppodlats en fruktbar jordbruksbygd, har alltid haft betydelse för samfärdseln. En rad stadsbildningar äro knutna till den. Äldst voro Lödöse och Kungahälla. Sedan de nordiska statsbildningarna stabiliserats, ökades G.ä:s geopolitiska vikt. Vid älvgreningen anlades Bohus fästning, och invid denna växte Kungälv upp. Vid fästningarna vid s. älvmynningen ha Göteborgs stadsbildningar vuxit upp (se Göteborg, historia). I närheten av utloppet ur Vänern uppstodo städerna Brätte och Vänersborg. Järnexporten (1600—1700-talen) ökade älvens samfärdselekonomiska betydelse: från Vassbotten fördes järnet på kärror till Åkerström, varifrån det, sedan kanalen vid nuv. Lilla Edet fullbordats 1607, fördes på s. k. strömbåtar till Göteborg. Om Trollhätte kanal se d.o. Utom vid fallen vid Vargön, Trollhättan och Lilla Edet är älvdalen s. om Lilla Edet starkt industrialiserad, vilket givit upphov till smärre industriorter: Surte-Bohus, Älvängen, Lödöse varv, Göta; (kemisk-, varvs- och cellulosaindustri). P.N-m. Göteborg (från 1619, efter Göta älv, i anslutning till äldre namn på -borg, sannolikt närmast Ålvsborg}, Sveriges andra stad, residensstad i Göteborgs och Bohus län (sedan 1700) och stiftsstad i G:s stift (sedan 1665); 247,911 inv. (1932; med förorter 285,000). Innehåll. sp. Läge och stadsbe-skrivning ........ 169 [-Befolkningsförhållanden-] {+Befolkningsförhål- landen+} ........... 175 Historia ......... 176 Kyrklig och administrativ indelning . 179 Förvaltning och kommunalstyrelse ... 179 Kommunala verk och institutioner 180 Hamn ............. 181 Hälso- och sjukvård. Fattigvård......184 [-Undervisningsanstalter,-] {+Undervisningsanstal- ter,+} museer m.m. 185 Finanser .......... 186 Näringar .......... 186 Tidningspress... 187 Teatrar ........... 187 Musik ............. 188 Konst ............. 189 G. i litteraturen .... 191 — 167 — — 168 —