Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göta älv - Göteborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖTEBORG
sta flod i fråga om såväl flodområde som
vattenmängd. G.ä. börjar i s. ändan av Vänern
{44 m.ö.h.) strax ö. om Vänersborg och flyter
i s.s.v. riktning till Kattegatt. Vid utflödet
grenar sig älven kring några öar och bildar
Vargöfallen (4 m.), varefter den följer v.
kanten av Västgötaslätten, där den i en bergsklyfta
bildar Trollhättefallen (32 m.). G. fortsätter
därefter i en först smal, senare delvis bredare
dalgång och har ännu ett fall vid Lilla Edet
(6 m.), varefter den vid Kungälv grenar sig
kring ön Hisingen i två mynningsarmar. Den
n., Nordre älv, för c:a 75 °/o av
vattenmängden till Älvefjorden och den s., eg. G.ä., flyter
i en bred dalgång förbi Göteborg till
Älvsborgs- el. Hakefjorden. I den s. grenen infaller
Säveån, som genomflyter sjön Mjörn. Genom
uppdämning vid Trollhättan och Lilla Edet
samt rensningar (profilreglering, se d.o.) har
praktiskt taget hela fallhöjden koncentrerats
till de tre fallen och en mindre ström ovan
Lilla Edet, Åkerström, försvunnit. Förbi
fallen finnas kanaler (se Trollhätte kanal),
varigenom G.ä. bildar en segelbar led mellan
Vänern och Göteborg, vars hamn är belägen i
den s. mynningen. — G.ä:s flodområde
omfattar större delen av Värmland och Dalsland
samt Västgötaslätten och sträcker sig in i
angränsande landskap och Norge. Dess storlek
är vid Vänerns utlopp 46,750 kvkm. och vid
mynningen 50,070 kvkm., därav 7,580 i Norge.
I Vänern mynna flera älvar, av vilka Klarälven
är den största med 11,620 kvkm. flodområde.
G.ä:s längd är 93 km.; räknat från Klarälvens
källa 725 km. Medelvattenmängden är vid
Vänerns utlopp c:a 500 kbm./sek., vid mynningen
c:a 545 kbm./sek. Tack vare Vänerns stora
areal är vattenföringen jämnare än i någon
annan av Sveriges floder. Den varierar mellan
828 och 295 kbm./sek. (genom kortvarig
vina-drivning i Vänern vid storm c:a 850, resp. c:a
220 kbm./sek.). Den disponibla medelvatten-
Göta älv vid Stora Borgs tegelbruk.
Västerlanda socken.
effekten är 219,000 hkr. Utbyggda äro vid
Trollhättan c:a 188,000 hkr. (slutet av 1932)
och vid Lilla Edet 37,000 hkr. Vid Vargön är
en kraftstation under byggnad (färdig 1933)
med c:a 27,000 hkr. Genom planerad reglering
av Vänern kommer vattenkraften att kunna
utnyttjas bättre än nu och utbyggnaden kan
avsevärt ökas. Kungsådra finnes i hela G.ä. S.E-s.
G.ä:s dalgång s. om Trollhättan är
sammansatt av en hel serie gamla dalsystem i
urberget, vilka nu äro fyllda av lersediment; dessa
nå vid Göteborg en mäktighet av 60 m. under
älvytan. S. om Gamla Lödöse äro stränderna
låga och utsatta för översvämningar; här
ligger bebyggelsen inne vid bergssidorna. N. om
denna ort skär floden sig ned i lersedimentet,
bildande strandbrinkar. G.ä. och dess dalgång,
sedan älvängarna relativt sent uppodlats en
fruktbar jordbruksbygd, har alltid haft
betydelse för samfärdseln. En rad stadsbildningar
äro knutna till den. Äldst voro Lödöse och
Kungahälla. Sedan de nordiska
statsbildningarna stabiliserats, ökades G.ä:s geopolitiska
vikt. Vid älvgreningen anlades Bohus fästning,
och invid denna växte Kungälv upp. Vid
fästningarna vid s. älvmynningen ha Göteborgs
stadsbildningar vuxit upp (se Göteborg,
historia). I närheten av utloppet ur Vänern
uppstodo städerna Brätte och Vänersborg.
Järnexporten (1600—1700-talen) ökade älvens
samfärdselekonomiska betydelse: från Vassbotten
fördes järnet på kärror till Åkerström, varifrån
det, sedan kanalen vid nuv. Lilla Edet
fullbordats 1607, fördes på s. k. strömbåtar
till Göteborg. Om Trollhätte kanal se d.o.
Utom vid fallen vid Vargön, Trollhättan och
Lilla Edet är älvdalen s. om Lilla Edet starkt
industrialiserad, vilket givit upphov till smärre
industriorter: Surte-Bohus, Älvängen, Lödöse
varv, Göta; (kemisk-, varvs- och
cellulosaindustri). P.N-m.
Göteborg (från 1619, efter Göta älv, i
anslutning till äldre namn på -borg, sannolikt närmast
Ålvsborg}, Sveriges andra stad, residensstad i
Göteborgs och Bohus län (sedan 1700) och
stiftsstad i G:s stift (sedan 1665); 247,911 inv.
(1932; med förorter 285,000).
Innehåll.
sp.
Läge och
stadsbe-skrivning ........ 169
[-Befolkningsförhållanden-]
{+Befolkningsförhål-
landen+} ........... 175
Historia ......... 176
Kyrklig och
administrativ indelning . 179
Förvaltning och
kommunalstyrelse ... 179
Kommunala verk och
institutioner 180
Hamn ............. 181
Hälso- och sjukvård.
Fattigvård......184
[-Undervisningsanstalter,-]
{+Undervisningsanstal-
ter,+} museer m.m. 185
Finanser .......... 186
Näringar .......... 186
Tidningspress... 187
Teatrar ........... 187
Musik ............. 188
Konst ............. 189
G. i litteraturen .... 191
— 167 —
— 168 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
