Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Haebler, Konrad - Haeckel, Ernst - Haecker, Valentin - Hæduer (aeduer)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÆDUER
Gesamtkatalog der Wiegendrucke, i vilken
egenskap han företog vidsträckta
handskriftsinven-teringar i
europeiska bibi. H:s skrifter
omfatta dels rent
historiska verk (”Die
wirtschaftliche Blüte
Spaniens im 16.
Jahr-hundert”, 1888,
”Ge-schichte der
Fugger-schen Handlung in
Spanien”, 1897,
”Ge-schichte Spaniens
un-ter den
Habsbur-gern”, 1, 1907), dels
och framförallt bibl.-
vetenskapliga (grundläggande äro hans
”Ty-penrepertorium der Wiegendrucke”, 5 bd,
1905—24, ”Die deutschen Buchdrucker des 15.
Jahrhunderts im Auslande”, 1924, ”Handbuch
der Inkunabelkunde”, 1925). Sedan 1903 utger
H. ”Sammlung bibliothekswissenschaftlicher
Arbeiten”. Till H:s 60-årsdag utkom festskriften
”Wiegendrucke und Handschriften”. W.N.
Haeckel [hä’k-], Ernst Heinrich, tysk
zoolog och naturfilosof (1834—1919), prof, i
zoologi i Jena 1864—
1909, utbildade sig
först till läkare men
ägnade sig snart
genom Joh. Müllers
inflytande åt
naturvetenskapliga studier.
Av avgörande
betydelse för H:s hela
utveckling blev
emellertid Ch. Darwins
1859 utkomna arbete
om arternas
ursprung. Redan några
år därefter uppträdde H. i Tyskland som den
främste förespråkaren för Darwins lära, som
han under hela sin levnad under häftiga
strider med motståndare försvarade, samtidigt
som han försökte utbygga och fördjupa den, i
det hans forskning framförallt inriktades på
att uppställa ett naturligt system för
organismerna och utreda deras stamhistoria. Första
försöken gjordes i ”Generelle Morphologie der
Organismen” (2 bd, 1866) och i ”Natürliche
Schöpfungsgeschichte” (1868; 10 Aufl. 1902; sv.
övers, av N. Holmgren, 1907), följda av
”Syste-matische Phylogenie” (3 bd, 1894—96). Genom
dessa o.a. arbeten ss. ”Die Kalkschwämme”
(2 bd, 1872), ”Studien zur Gastræatheorie” (1873
—84), i vilka den av H. närmare formulerade
biogenetiska regelns (se d.o.) allmänna
giltighet behandlas, ӆber die Entstehung und den
Stammbaum des Menschengeschlechts” (1868;
4 Aufl. 1881) och ”Anthropogenie” (1874; 5
Aufl. 1903) lade H. grunden till studiet av
fylogenien (se d.o.), en forskningsriktning, som
därigenom under flera årtionden blev den
förhärskande inom zoologien. Sina stamhistoriska
spekulationer sökte H. åskådliggöra genom
upprättandet 1907 av ett fylogenetiskt museum
i Jena. Bland H:s talrika arbeten märkas f.ö.
”Die Radiolarien” (4 bd, 1862—88),
”Monogra-phie der Medusen” (1879—81) och de i
”Chall-enger reports” utg. ”Deap-sea Medusæ” (1882),
”Radiolaria” (1887), ”Siphonophoræ” (1888)
”Deep sea Keratosa” (1889). Trots en viss brist
på exakthet vid beskrivningen av djurformerna
på gr. av alltför stor fantasi, något som väl
stod i sammanhang med H:s artistiska
begåvning, framträdande bl.a. i hans mästerligt
tecknade planscher och i praktverket ”Kunstformen
der Natur” (2 bd, 1899—1904), har H. haft stor
betydelse särsk. för utvecklingen av den
teoretiska sidan av zoologien och kommer alltid att
stå som en av dess förnämsta målsmän under
senare hälften av 1800-talet. Också har genom
H:s populära arbeten allmänhetens intresse
väckts för naturvetenskapliga frågor. Av H:s
resebeskrivningar finnes i sv. övers. ”Indiska
dagar” (1891). O.C-n.
1899 framlade H. sin världsåskådning i
boken ”Die Welträtsel” (sv. övers. 1902 och
1905), 1904 följd av ”Die Lebenswunder”,
en något naiv hylozoism (se d.o.), som
lärde materiens, andens och energiens enhet
(därav monism), förklarade kristendomens
grundläror slutgiltigt vederlagda av den
moderna naturvetenskapen och gjorde propaganda
för religionens ersättande med en
vetenskaplig-estetisk världsbild. De populärvetenskapliga
skrifterna vunno stor utbredning och ledde
1906 till grundandet av tyska monistförbundet.
E.v.A.
Haecker [hä’k-], V a 1 e n t i n, tysk zoolog
(1864—1928), 1900 prof, i Stuttgart, 1909 i
Halle, har i sina arbeten behandlat fåglarnas
sång, radiolarier, utvecklingen hos maneter och
lägre kräftdjur samt cellbefruktnings- och
ärftlighetslära. Bland hans skrifter märkes
”Allgemeine Vererbungslehre” (1911; 4 Aufl.
1921). H. var en av utg. för ”Zeitschrift für
mduktive Abstammungs- und
Vererbungslehre”. O.C-n.
Hæduer [hä’-] (a e du er), galliskt folk
mellan Saöne och Loire, som redan före Cæsar
var förbundet med romarna men senare
underkuvades av sequanerna och genom Cæsar
återfick sin frihet. H. anslöto sig till
Vercingeto-rix’ (se denne) uppror men återvände efter
nederlaget vid Alesia till lydnad under Rom. H:s
Uppslagsbok. XII. ___ 257
$»
— 258 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
