Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hardouin, Jean - Hardouin-Mansard, Jules - Hardt el. Hart - Hardt, Richard von der - Hardt, Ernst - Hardtmuth, Josef - Hardwar, Hurdwar, Gangadwara - Hardy, Alexandre - Hardy, Thomas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HARDY
litterärt omdöme, vilken bl.a. ledde honom till
att förklara ”Aeneiden” som ett verk av
medeltida munkar. W.N.
Hardouin-Mansard [ardQa’-mäsa’r], J u 1 e s,
fransk arkitekt, se M a n s a r d.
Hardt el. Hart (ty.), eg.: skog, bergig
skogstrakt; i ortnamn t.ex. Spessart,
”hackspettskogen”; etymologiskt samma ord som Harz. Med
H. avses särsk. Vogesernas fortsättning mot n.
från sänkan med Rhen-Marne-kanalen till
sänkan vid Kaiserslautern, en 400—500 m. hög
platå av brokig sandsten med djupt inskurna
dalar och romantiska klipplandskap. De
högsta punkterna ligga nära platåns ö. rand, som
brant reser sig från Rhenslätten (Kalmit 673
m.ö.h.). Klimatet är rått, blott på
ostsluttningen finnas fruktbara dalar med frukt- och
vinodling. E.H.;[E.S-z.]
Hardt, Richard von der, tyskfödd
bib-liograf, bokauktionator i Stockholm o. 1702—
o. 1711, från 1705 tillika i Uppsala, utgav en
bibliogr. över stockholmska förf., ”Holmia
li-terata” (1701; ny uppl. 1707), samt
efterlämnade saml. rörande Livlands historia. C.V.J.
Hardt, Ernst, tysk förf. (f. 1876). F. i
Västpreussen, har H.
i sin ungdom vistats
mycket på resor, bl.
a. en längre tid i
Grekland; är numera
verksam som
teaterchef i Köln. H. har
skrivit noveller
(”Bunt ist das Leben”,
1902), dikter (”Aus
den Tagen des
Kna-ben”, 1904) och
dramatik (”Der Kampf
ums Rosenrote”,
1903, ”Ninon v. Lenclos”, 1905, och ”Tantris
der Narr”, 1907, ”Gudrun”, 1911, och
”König Salomo”, 1915). Hans stil, som är ganska
maniererad, har tagit starka intryck av
Stefan George och Hofmannsthal. H. är
dessutom en flitig översättare av fransk litteratur.
A.Bd.
Hardtmuth [-mot], Josef, österrikisk
indu-striidkare (1758—1816), grundade 1804 en
blyertsfabrik i Wien, vilken övertogs av hans
söner Louis och Carl H. Företaget, som har
firmanamnet L. & C. H., är fortfarande en av
världens största blyertsfirmor med stora
fabriker i Budéjovice, Tjeckoslovakien. T.E-r.
Hardwar [eng. uttal hä’dQäa], H u r d w a r,
även kallad Gangadwara (Ganges’ port),
stad i förenade prov. Agra och Oudh, vid
foten av Siwalikbergen, där Ganges rinner ut på
slätten; 30,760 inv. (1921). II. är en berömd
vallfartsort; under vallfartstiden hållas stora
marknader. O.P.
Hardy [ardi’], Alexandre, fransk
dramatiker och teaterman (o. 1570—1631 el. 1632).
H. skall ha varit oerhört produktiv. Av hans
stycken äro 34 tryckta: tragedier,
tragikome-dier, pastoraler och dramatiska dikter. Som
konstnär är H. mycket medelmåttig, men hans
betydelse i den franska teaterhistorien kan
knappast överskattas. Han gjorde den franska
tragedien scenmöjlig och bidrog kraftigt till
skapandet av en stående teater i Paris. A.P-n.
Hardy [hä’di], Thomas, engelsk förf. (1840
—1928), f. i Higher Bockhampton i Dorsetshire,
utbildades till
arkitekt, först i
Dorches-ter (hans romaners
Casterbridge), sedan
i London, och
debuterade 1871 med
romanen ”Desperate
remedies”, en föga
lovande intrigroman
i Wilkie Collins’ då
moderna maner.
Efter ytterligare ett par
mindre betydande
arbeten och sedan han
1874 gift sig och återvänt till Dorsetshire
(hans romaners Wessex), där han stannade
resten av sitt liv, åstadkom han med ”Far
from the madding crowd” (s.å.; sv. övers.
”Fjärran från vimlets yra”, 2 bd, 1920) sitt
första betydande verk, med rustika personager
och scenerier i den stil, som skulle förbli hans,
men ännu utan den mörkt pessimistiska
filosofi, som senare kännetecknar hans
diktarpersonlighet. Tydligt kom denna till synes först
i ”The return of the native” (1878; sv. övers.
”Heden”, 1921), där idyll och tragik
kombinerats och där hans fatalistiska uppfattning
av människolivet är färdig. En alltmera
mörknande tragisk stämning utmärker de största av
hans följande prosaverk: ”The major of
Casterbridge” (1886), ”Tess of the D’Urbervilles”
(1891, sv. övers. ”Tess av släkten d’Urberville”,
1900, 2 uppl. 1921), allmänt ansedd som hans
yppersta roman, och ”Jude the obscure” (1896;
sv. övers. ”Jude Fawley”, 1900), där mörkret
blir allt uppslukande och pessimismens
aggressivitet till förfång för konsten. Novellsaml.
”Wessex tales” (2 bd, 1888—89), ”A group of
noble dames” (1891; sv. övers. ”En grupp
förnäma damer”, 1906, 2 uppl. 1920) och ”Life’s
little ironies” (1894; sv. övers.
”Tillfälligheternas spel”, 1925), höra, liksom samtliga här
nämnda romaner utom debuten, till den s.k.
Wessexgruppen inom hans prosaverk, av
ho
— 661 —
— 662 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
