Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hertz, 1. Heinrich Rudolph - Hertz, 2. Gustav - Hertzberg, Axel Gustaf - Hertzberg, John - Hertzberg, Brita - Hertzberg, Ewald Friedrich von - Hertzberg, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERTZBERG
romagnetisk strålning). Detta
klassiska arbete fick en utomordentlig vetenskaplig
och teknisk betydelse. Den för hela den
moderna fysiken så betydelsefulla elektromagnetiska
ljusteorien fick här en säker experimentell
grundval, den trådlösa telegrafien och telefonien
äro dess tekniska konsekvenser. Även inom
andra grenar av fysiken står H. som pionjär.
Hans iakttagelse, att katodstrålar kunna
genomtränga ett metallfolium, blev av största
vikt vid utforskandet av dessa strålars natur,
och hans studium av den elektriska gnistan gav
impuls till andra forskares arbeten, som ledde
fram till upptäckten av fotoeffekten. Under
sina sista år sysslade H. med ett nytt
framställningssätt av mekaniken, den ”Hertzska
mekaniken”, i vilken han strävade att undvika
kraftbegreppet. De elektriska vågorna kallas
efter H. ”Hertzska vågor”. — ”Gesammelte
Werke” i 3 bd (1894—95), ”Erinnerungen”
(1927). — Litt.: Ph. Lenard, ”Grosse
Natur-forscher” (1929); M. Planck, ”H. R. H.” (1894).
A.B.L.
2) Gustav H., den föregåendes brorson,
fysiker (f. 1887), prof. 1925 i Halle, sedan 1928
vid Tekniska högsk.
i Berlin och chef för
dess fysikaliska inst.
H. har jämte J.
Franck (se denne)
gjort betydelsefulla
undersökningar över
den genom
elektronstötar framkallade
joniseringen och
ljusemissionen hos
gasatomer. Även inom
andra delar av
fysiken, särsk. röntgen-
spektroskopien, har H. gjort värdefulla
arbeten. H. tilldelades tillsammans med Franck
1925 års Nobelpris i fysik. A.B.L.
Hertzberg, Axel Gustaf, målare (1832—
78), var 1849—58 elev av Konstakad., varefter
han vistades i Finland, Paris och Düsseldorf.
H. började med romantiskt nordiska samt
bibliska motiv men övergick sedan till den
borgerliga el. historiska genren i Boklunds stil, ss.
i ”Konfirmand” (Nationalmuseum). H.s stil
utmärker sig för känsligt ljusspel men tynges
av överdriven detaljering. G.V.
Hertzberg, John Konrad, fotograf (f. 22/n
1871). Efter fleråriga studier i utlandet
verkade H. som utövande fotograf i Stockholm,
blev hovfotograf 1909 och är sedan 1921 docent
vid Tekniska högsk. H. intager en ledande
ställning inom sitt fack, har verkat som red.
för ”Sv. fotografisk tidskr.” och för ”Nordisk
tidskr. för fotografi”, som mångårig ordf, i
Fotografiska föreningen och som
kommissarie vid fotografiska utst. Stor uppmärksamhet
väckte H:s skickliga arbete att tillvarataga
Andrée-exp:s filmmaterial, som återfanns bland
Vitöfynden sommaren 1930. A.B.L.
Hertzberg, Olga Brita Lovisa,
operasångerska (sopran) (f. 1#/io 1901), sedan 1925
engagerad vid Kungl. teatern. Bland H:s
roller märkas Eva i ”Mästersångarna”, Tatjana
i ”Eugen Onegin”, grevinnan i ”Figaros
bröllop”, Marianne i ”Kavaljererna på Ekeby”,
Tosca, Margareta i ”Faust”, Mimi i ”Boheme”’,
Elsa i ”Lohengrin”, Elisabeth i ”Tannhäuser”
och Kersti i ”Kronbruden”. G.m. 1) kantor H.
Hellerstedt (1927—29), 2) operasångare Einar
Beyron (1932). G.J-n.
Hertzberg [hä’rtsbärk], Ewald
Friedrich von, från 1786 greve, preussisk statsman
(1725—95), var från
1750-talets mitt en
av Preussens
ledande statsmän och stod
särsk. under Fredrik
II :s senare år denne
mycket nära. I ett
flertal skrifter
försvarade H. Preussens
fredsbrott 1756. Vid
fredsförhandlingarna
1762—63 spelade
han en betydande
roll, 1772 sökte han
historiskt bevisa Preussens rätt till vissa
polska områden. Under Fredrik Vilhelm
II steg H:s inflytande till att börja med än
ytterligare. Hans politik avsåg vänskap med
England, skarp opposition mot Österrike och dess
allierade Frankrike. Preussens mot detta
senare riktade ingripande i Nederländerna 1787
var H:s verk. I fråga om den polska politiken
råkade dock H. 1790 i motsättning mot
konungen, och ett mot denne skarpt kritiskt brev
från H., som kom till konungens kännedom,
medförde 1791 H:s avsked i onåd. H. var även
en lärd och vetenskapligt intresserad man och
från 1786 kurator för Akademie der
Wissen-schaften. — Litt.: Biogr. av A. Th. Preuss
(1909). P.S.
Hertzberg [hä’rtsbärg], Nils Christian
Ege-de, norsk skolman, ämbetsman (1827—1911).
seminarierektor 1867, exp.-chef i kyrkodep.
1873, kyrkominister 1882—84, stortingsman
1886—91. H. har nedlagt ett betydande arbete
i den norska skolans tjänst, banbrytande i
fråga om gymnastik och slöjd. Han
företräd
— 1181 —-
— 1182 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
