Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holstein, 7. Louis, till Ledreborg - Holstein, 8. Ludvig - Holstein, 9. Bent, till Holsteinborg - Holsteinborg - Holstein-Gottorp - Holsteinska hästen - Holsteinska partiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOLSTEINSKA PARTIET
ningslös, blev han i första rummet kritikern
och polemikern, ehuru han otvivelaktigt själv
oftast önskade gå
förhandlingens väg.
Han började som
högerman med front
mot Venstres avslag
på finanslagen 1873,
stödde
försonings-strävandena under
Fonnesbech (se
denne) men drevs av
fruktan för de
hotande provisoriska
finanslagarna över
till Venstre 1875 och
blev strax en av detta partis ledare. 1877—90
var han referent för finansutskottet, mera
bländande än sakkunnig. Inom Venstre slöt sig H.
urspr. till F. Bojsen, senare till Hörup, medan
han oftast stod Berg fjärran; under sin
kryssande sick-sackkurs eftersträvade han 1877,
1882 och 1887—88 förgäves förlikning.
Förutsättningarna för H:s politik hade nu brustit och
hans — tidigare mycket inflytelserika —
personliga position blivit starkt försvagad. 1890
nedlade han sitt mandat och avslog 1901 och
1908 att inträda i Venstres ministärer.
Det parlamentariska kaos 1909
nödvändiggjorde emellertid H:s övertagande av
konseljpresidiet (aug. 1909) i syfte dels
att försona de stridande vänstergrupperna
under J. C. Christensen och Neergaard, dels
att — i förening med högern —
genomföra försvarslagarna (sept. 1909). I okt. s.å.
utträdde emellertid Christensen, och då H.
efter en politisk sammanstötning med högern
kommit i minoritet i Folketinget, avgick han
efter ett radikalt misstroendevotum; därigenom
knäsattes parlamentarismen slutgiltigt och i
sin fulla utsträckning i dansk politik. Fl.D.
8) Ludvig Ditlef H., brorson till H.5),
greve, skald (f. 1864), fick genom sina ”Digte”
(1895) och dramat ”Tove” (1898) anseende som
en av 1890-talets yppersta lyriker. Efter längre
tids uppehåll återupptog han under världskriget
sin lyriska diktning med samlingar, som alltjämt
fortsättas. I början var H. starkt knuten till
traditionen i äldre dansk lyrik (Chr. Winther
och Drachmann); senare har särsk. Johs. V.
Jensen påverkat honom. Det är de själländska
slätterna, de unga flickornas skönhet, den
danska jorden och det danska folklynnet, som
framförallt inspirerat hans lyrik. P.R-w.
9) Bent H., sonson till H.5), greve till
Holsteinborg, politiker (f. 1881),
jurist, 1907—14 diplomat, 1917
Overretssag-förer, 1924 länsgreve. I kraftfulla tidn.-art.
angrep H. under världskriget ministären Zahles
utrikes- och slesvigska politik, var från 1918 en
av ledarna för Danevirkerörelsen och kämpade
som dennas sändebud i Paris våren 1919
förgäves för omröstning i Slesvigs 3:e zon. Vald till
Folketinget 1920 av konservativa folkpartiet,
utträdde han 1922 med anledning av försvarssaken
ur partiet och har som konservativ vilde
representerat Aarhus, tills han 1932 knöts till
krisrörelsen L. S. (Landbrugernes
Sammenslut-ning) och i okt. s.å. anslöt sig till Venstre. H.
är en betydande begåvning och en framstående
talare, en självständig men mycket obalanserad
personlighet. Fl.D.
Holsteinborg, gods på Själland, 11 km. s.ö.
om staden Skælskör. Huvudbyggnaden är i
renässans, uppförd i sten under flera perioder
på 1600-talet, med trappgavlar och torn. En
flygel är från 1728. H. tillhörde från 1375
Roskilde biskopsstol, kom vid reformationen
till danska kronan och blev 1708 huvudgård i
grevskapet H., vilket upphävdes 1921. Th.P.
Holstein-Gottorp, gren av ätten Oldenburg
(se d.o.).
Holsteinska hästen, en ädel, kraftig rid- och
vagnshäst av halvblodstyp. Som
förädlings-material ha använts arabiskt och engelskt
fullblod samt halvblodshingstar från England,
Oldenburg, Hannover och Ostpreussen.
Mankhö jd 162—165 cm. Färg vanl. brun el. svart
H.Fqt.
Holsteinska partiet. Alltsedan Karl XII:s
äldsta syster Hedvig Sofia 1698 förmälts med
hertig Fredrik IV av Holstein-Gottorp, hade
svenskar funnit anställning i holsteinsk tjänst
och fått sina intressen knutna till de
holsteinska. Sedan hertigen stupat 1702 och
hertiginnan avlidit 1708, koncentrerades dessa
intressen kring den 1700 födde hertig Karl
Fredrik och hans utsikter till sv. kronan efter Karl
XII:s död, då valet måste stå mellan honom
och kungens yngre syster Ulrika Eleonora,
g. 1715 m. arvprins Fredrik av Hessen. Det
hat, som holsteinaren Görtz och hans
förtroendemän ådrogo sig under Karls senare år,
liksom ock det resoluta uppträdandet av
arvprins Fredrik efter Karl XII:s död 1718
tryggade kronan åt Ulrika Eleonora, och på våren
1719 lämnade hertig Karl Fredrik Sverige, där
han efter föräldrarnas död erhållit sin
uppfostran. Omständigheterna gjorde emellertid,
att han trots sin personliga obetydlighet snart
blev en faktor att räkna med; såväl Österrike
som framförallt tsar Peter i Ryssland
intresserade sig för honom, och i Sverige föranledde
å ena sidan Fredriks upphöjelse till konung
och missnöjet med kungaparets
maktutvidg-ningsförsök, å andra sidan harmen över de
— 249 —
— 250 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
